fredag 14 juni 2013

Vad gör du egentligen Åskar?


li`pa verb ~de ~t 
ORDLED: lip-ar 
SUBST.: lipande; lip
• gråta ofta ljudligt och av relativt obetydlig anledning ?vard.?: de minsta barnen ~de när de fick sprutan
KONSTR.: ~
HIST.: sedan 1649; av lågty. lipen med samma bet., till lipe 'läpp'

 När jag såg den här bilden av älsklingen, kom jag att tänka på ordet lipa. Jag använder det nog enbart i betydelsen gråta — lipsill — ( om jag överhuvudtaget nyttjar det) men är medveten om att många använder det om att räcka ut tungan. NE har bara en betydelse, men att räcka ut tungan involverar ju läpparna, så jag anta’r att det har samma ursprung. 
Så här säger Elof Hellquist:
lipa, t. ex. Stiernhielm ==. sv. dial. lipa i betyd, ’göra grimaser’; jämte sbst. l i p, i ta till lipen, i uttr. hänga lipen 1610, jfr ä. sv. (t. ex. Bellman) o. sv. dial. lip, (under)läpp. Orden uppfattas väl vanl. som med grundbetyd, ’hänga läpp’ hörande till en germ. stam /fp-, läpp, rotvariant till den i läpp. Emellertid är verbets äldst uppvisade betydelse ’gråta, tjuta’, o. lip kan vara ett deverbativum härav med anslutning till likljudande ord för ’läpp’ (jfr sv. dial. slip, flip m. fl.); förbindelsen med ord för ’läpp’ är alltså oviss; knappast ej heller till lat. llbare, utgjuta, offra. Jfr Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 139. - Lip-sill, pip si 11, av Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 16 f. betraktat som en efterbildning av Ity. en piepen sielk, lipsill, om en flicka, el. möjl. som en självständig bildning till Silla, kortform till Cecilia, jfr lipsissa, piplisa, pipsiri osv., el. som en folketymologisk anslutning till sill av de även förekommande lipsil o. pipsil; jfr även Munthe Spr. o. st. 4: 120. 

Nu uppstår nästa fråga, varför heter det gråta?
grå`ta verb grät gråtit, pres. gråter 
ORDLED: gråt-er SUBST.: gråtande; gråt
• fälla tårar
 särsk. p.g.a. sorg el. smärta e.d. men äv. av andra orsaker, t.ex. av glädje{→hulkaskrattasnyfta}: storgråtarösten bröts och han var nära att börja ~;~ sig till sömnshon hade gråtit så att ögonen var rödaförst när hon blev ensam kunde hon ~ ut ordentligthon skrattade så att hon grät~ av glädje
BET.NYANS: mer el. mindre bildligtde lyckades ~ sig till en daghemsplats för lillanen knapp förlust på bortaplan är inget att ~ över
IDIOM: (det är inte lönt att) ~ över spilld mjölk (det är inte lönt att) hålla på och beklaga det som redan hänt och inte kan ändrasKONSTR.: ~ (av el. för el. över ngt), ~ ut
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. grata; gemens. germ. ord; trol. urspr. ljudhärmande

Och varför i all världen betyder grina, både skratta och gråta?


gri`na verb ~de ~t 
ORDLED: grin-ar SUBST.: grinande; grin
1 gråta ⟨vard.⟩: lillan har ~t hela morgonen
KONSTR.: ~
HIST.: sedan 1639; jfr isl. grína, no. grine 'gråta', da. grine 'skratta'; gemens. germ. ord med grundbet. 'gapa'; jfr gren

2 skratta ⟨vard.⟩: de kunde inte låta bli att ~ åt barnen när de hade klätt ut sig
BET.NYANS: refl. (med partikeln upp) försöka se glad ut ofta trots att man inte är det:han ~de upp sig framför spegeln innan han gick in till chefen
KONSTR.: ~ (åt ngn el. ngt), ~ upp sig
HIST.: sedan ca 1655; se grina 1

3 förvrida ansiktet (särskilt munnen) särsk. som tecken på avsmak e.d.{→grimasera}: hon ~de illa åt den sura mjölken
BET.NYANS: utvidgat och bildligten ~nde dödskalleoturen ~de dem i ansiktet
KONSTR.: ~ (åt ngn el. ngt)HIST.: sedan 1614; se grina 1
Får kanske sluta nu, innan jag har kopierat hela NE.

6 kommentarer:

  1. Gud så gullig han är!

    SvaraRadera
  2. Jag minns att jag som barn blev förvirrad när jag i nån bok förstod att grina inte bara betydde skratta. Fortfarande låter det konstigt i mina skånska öron att grina kan betyda gråta men jag fattar ju direkt, i alla fall.
    Åskars skära tunga klär honom!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Så reagerade jag också - fast det var när jag upptäckte att grina kunde betyda skratta!

      Visst är den klädsam - hans kattunga.
      Margaretha

      Radera
  3. Jag har också samma erfarenhet som Olgakatt när det gäller ordet grina.Trodde också att det betydde skratta

    Åskar ser koncentrerad ut. Funderar nog på ordet grina, skulle jag tro

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Det förvånar mig - jag trodde att det var mest i Skåne man grinade när man skrattade. Man kan ju förstås skratta så att man gråter...

      Just nu är nog inte älsklingen så full i skratt, för han har ont i en tass och får inte gå ut.
      Margaretha

      Radera