tisdag 25 juni 2013

Ett universalredskap

African Elephant Mother 
Holding its Baby's Trunk
Arthur Morris

Med sin snabel kan elefanten smeka och hålla om sitt barn, plocka blommor och andra småsaker, men också bära, släpa och dra — för att inte tala om att den kan dänga till osympatiska individer. Snabeln fungerar även som sugrör, 10 liter suger den upp, innan den sprutar in vattnet i munnen, duschar sig — eller blöter ned en misshaglig människa.
Jag läser att en snabel har 40000 muskler och senor (hur många av vardera framgår inte av den knapphändiga texten).
Förmodligen är den också bra att vifta bort störande insekter med.

5 kommentarer:

  1. Ja vilken grej. Såg på nyheterna nyss om en elefant här i Göteborg som visst skulle till att rensa sly nära Botaniska trädgården. Skulle nog kunna tänka mig bli en elefant i mitt nästa liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åsa,
      Jag har alltid gillat elefanter, skulle gärna ha en som renasde upp här. Frågan är om hon skulle rensa för mycket - jag tror att de behöver 150 kg mat om da'n, och inte ens min naturtomt på 7000-nånting + 2500 kvm, skulle räcka i så många dagar för att hålla en sådan dam vid liv.

      Tack för den språkliga förklaringen, jag hör av mig.
      Margaretha

      Radera
  2. Och en annan sak. Helt utanför ämnet här men läste i en tidning häromdagen och tänkte genast på dig och några inlägg och kommentarer här. Inget specifikt eller så för ämnet dyker upp titt som tätt. Blev lite full i skratt i alla fall.

    SvaraRadera
  3. Och med samma snabel kan mamma elefant hjälpa sin lilla unge uppför en sandig slänt, med en liten puff i baken. Såg en sådan scen i Tsavo i Kenya och det var fascinerande att se hur mamman avvaktade lite för att se om ungen kanske klarade det själv, men så insåg hon att det behövdes an aldrig så liten, kärleksfull puff med snabeln. Jag blev alldeles tårögd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Det är väl inte underligt att vi lätt, och gärna, förmänskligar djur - vi har ju trots allt mycket gemensamt, både när det kommer till beteende och känslor. Men för den skull behöver man ju inte klä på sina hundar och katter piffiga tröjor och hattar. Om det inte behövs en riktigt kall vinter.
      Margaretha

      Radera