måndag 24 januari 2022

Vad allt

ryms inte i en bok‽ 

gamla ord — okända ord — uttryck — och inte minst bokmärken.


Särskilt i böcker inköpta på antikvariat kan man hitta spännande bokmärken. Det här låg i ”Elfenbensasken” av Vera von Kræmer — men det var inte det enda fyndet. Flera oväntade ord kom i dagen — ord som jag just då, inte alls var ute efter. För några år sedan läste jag Vera von Kræmers ”Brantings på Norrtullsgatan”, och blev ännu mer intresserad av henne än tidigare, så nu när jag var hänvisad till stillhet, tyckte jag det skulle vara lämpligt att återvända till en del av hennes böcker. Det blev en glad överraskning, för nu upptäckte jag sådant jag inte tidigare lagt märke till. 


Björntråd vet jag ju mycket väl vad det är — eller ska jag säga var? Men kinatråd har jag inte hört talas om tidigare:


”Det var inte slarv, som då ni flickor går med snörp på edra strumpor med kinatråd eller vad ni annars fått fatt i . . . ”


”TRÅD. [jfr d. kinesergarn, kinesisk traad; tråden har urspr. tillvärkats i Kina] (i fackspr.) ett slags mycket stark lintråd. För fastsyendet av knappar begagnar man sig av stark lintråd, även kallad kinatråd.”


Boken kom ut 1933, så jag blev lite förvånad över att författaren fann sig föranledd att förklara ordet populär:


”Så Rut var inte »populär», som man sade om folk vid revyerna eller om skivor och radiocabareter — man kunde kalla det att vara »jätterar» eller »jättesmidig» eller bara» gränslöst snäll och trevlig».”


Nog har jag haft kamrater som kallat nästan allt gulligt för puttinuttigt, eller bara nuttigt, men trott (eller inte ens tänkt) att det var ett tillfälligt modeord — så möter jag det här, när man talar om en hund:


”— Hör på henne, sade Rut och lade armen om halsen på modern. Stora ting, helle duttane då. Puddinuttane då! 

— Det var inte något dumt namn, Puddinuttane — sade fru Hedin. Det ska hon få heta till en omväxling.”


Men inte ett ord där jag hittar något om dess ursprung. 


För flera år sedan försökte jag hitta ursprunget till ”jättebalbo tomtekofta”, nu försöker jag ånyo att hitta något mer om uttrycket, men blir inte klokare. Och inte lyckas jag rätta till ett fel i ordföljden på detta gamla inlägg:


 Poldi fick gå i den teaterskola som Nanna sett annonsen på, hennes kamrater ansågo att hon var »underbar», »jättetomte», som man sade just det kvartalet”.


Men det som jag verkligen vill veta, hittar jag inte någonting om.

Vad i all världen är en ”ahlarock”?


”Och så var det det, att fru Hedin, som gjorde nästan allt själv, var van att få gå och se litet »stökig» ut, gå och slita på ett par beigefärgade sommarskor, gå i ahlarock, sätta sig att sy och laga då hon inte var fullt färdig, för att sedan få vara i fred för sömnad och få klä sig prydlig med ens — allt det där gjorde att hon kände sig förlägen för dessa långa flickor, som stodo i dörren och nego för henne och sågo så ogenomträngliga ut. 


Jag har hittat ordet i ett par andra böcker från samma tid — men vad det var (är?) har jag inget begrepp om.

4 kommentarer:

  1. Men så trevligt med flera ord som jag inte träffat förut! (Jag brukar vara försiktig med i vilka sammanhang jag klagar över att högskoleprovets ordförståelsetest är för lätt – det låter ju lite skrytigt – men jag kan ju inte rå för att mitt ordförråd är välfyllt, eller hur?) Och "Brantings på Norrtullsgatan" ska jag leta upp, för Hjalmar Branting är en favorit och lägenheten på Norrtullsgatan likaså. Den övertog sonsonen Jakob Branting, som jag kände, så där har jag hängt en del och lyssnat till historiens vingslag.

    SvaraRadera
  2. PS. Den där beställningssedeln för att få en studerandebiljett! Vilken byråkrati och vilka snäva gränser: Återresa inom fem kalenderdygn...

    SvaraRadera
  3. * Karin,
    Att konstatera faktum är väl aldrig skrytigt— även om somliga kanske tolkar det så. Men med den gruppen är det inte stor idé att diskutera ord.
    Vi som fick en bra start i livet, med folkbildningsideal, fick ju en hel del till sänks, vilket jag är oändligt tacksam för!

    Så spännande att du känner till Brantings lägenhet— det ger säkert ytterligare en dimension åt läsningen!

    När jag beställde studerandebiljetter, såg beställningssedeln lite annorlunda ut, och jag minns inte hur det var med tidsbegränsningen — men i stort sett låg det samma tanke bakom (fast det var c:a 20 år senare).
    Margaretha

    SvaraRadera
  4. En ahlarock är en rock tillverkad med tyg från Ahlaforstyg, en fabrik som fanns i Ahla. Den var väldigt inne på 20-talet. Tyget hade som usp att det tålde tvätt och sol utan att bli blekt.

    SvaraRadera