Ett oförglömligt minne från 1952. Utescen i Nice med Medelhavet i bakgrunden och stilla sus av palmer. Nattsvart med stjärnbeströdd himmel. Och en tenor som sjöng just "Du är min hela värld" med bravur. Men det som jag minns allra mest är att han ropades in 15-20 gånger efter avslutad föreställning. Kommer ihåg att jag tyckte det var tjatigt. Ingrid
Ingrid, Det är förunderligt vilken förmåga musik har att väcka minnen till liv! Jag har några liknande minnen som du har, som när Rita Streich ropas in hur många gånger som helst, och gav extranummer i en halvtimme. Margaretha
Det är lättare att säga vad och vem jag inte är. — jag är inte mitt yrke — jag är inte min inkomst — eller eventuell avsaknad därav — jag är inte min ålder — jag är inte min sjukdom Så vem är jag då? — en lagom tjock tant i min bästa år — en slarvig pedant — en konservativ radikal — en vänlig stropp Och vad gör jag då? — läser — väver — lyssnar på musik, företrädesvis klassisk — gärna barockmusik
Ett oförglömligt minne från 1952. Utescen i Nice med Medelhavet i bakgrunden och stilla sus av palmer. Nattsvart med stjärnbeströdd himmel. Och en tenor som sjöng just "Du är min hela värld" med bravur. Men det som jag minns allra mest är att han ropades in 15-20 gånger efter avslutad föreställning. Kommer ihåg att jag tyckte det var tjatigt.
SvaraRaderaIngrid
Ingrid,
RaderaDet är förunderligt vilken förmåga musik har att väcka minnen till liv!
Jag har några liknande minnen som du har, som när Rita Streich ropas in hur många gånger som helst, och gav extranummer i en halvtimme.
Margaretha