snö subst. ~n [snön´]
• nederbörd i form av vita, mjuka, löst sammanfogade iskristaller som faller under den kalla årstiden i st. f. regn {→hagel 1, regn, snöregn}: snöfall; yrsnö; ~n föll i stora flingor; det är ~ i luften det verkar kunna börja snöa
BET.NYANSER: a) om större mängd av (nedfallna) sammanpackade iskristaller av detta slag {→is}: snötäcke; nysnö; skotta ~; ~n låg länge det året b) utvidgat om likn. vitt pulver: kolsyresnö c) spec. om kokain ⟨vard.⟩: sälja ~ på gatan
IDIOM: den ~ som föll i fjol ngt som inte längre är aktuellt; det som göms i ~ kommer upp i tö ingenting kan döljas i längden; ha ~ i håret vara vithårig
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. snio(r), snö; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. nix 'snö'
Den snösoftade bilden överst är suverän! Men jag fryser ändå när jag ser den. Det känns som om skinnet är för tunt för den här årstiden...
SvaraRaderaMira,
SvaraRaderaJa, inte är den inbjudande!
I grunden gillar jag att bo i ett land med olika årstider - men vintern skulle gärna få vara lite kortare. Ändå skulle jag inte kunna tänka mig att flytta söderut, jag saknar alltid vår natur när jag är i andra länder.
Margaretha