Snö



 It had been snowing for hours. The trees and hedges were covered with winter wraps and the fields were hidden under thick blankets. Hare stood in the garden of the little house at the end of the wood, watching the snowflakes which came softly tumbling down from the grey sky, dropping like white feathers. His paws were outstretched, his head uplifted, his mouth wide open. His fur was sprinkled with snow, so that he looked like a white Hare from the icy North. Every now and then he caught an extra large flake and ate it with relish.

  ur ”Little Grey Rabbit’s Christmas”

   av Alison Uttley

  med illustrationer av

Margaret Tempest

Har du också undrat varför det finns två olika stavningar av grey/gray? Idag hittade jag en förklaring här.

Tänk så mycket man inte vet! Och så slarvigt man läser. (Man är i detta fall jag).

Fredrika Bremers ”Grannarna” är nog den bok av henne som jag tycker bäst om — ändå har jag ända tills nyligen missat att hon använder ordet grå på ett för mig nytt sätt:

”Nej, allt var icke godt igen emellan Jane-Marie och mig. Förunderligt!  Huru kan man så länge hålla i med att vara grå öfver en småsak”