eller kanske två, som jag försöker få någon rätsida på.
Men okänd är han inte, Wikipedia har en artikel om honom, där läser jag:
Green's novels are important works of English modernist literature. His best-regarded novels are Living(1929), Party Going (1939), and Loving (1945) (now often published together).
Läser vidare och kommer till den meningen som jag fortfarande grunnar på:
Green had his own opinion of what writing should be: "
”Prose is not to be read aloud but to oneself alone at night, and it is not quick as poetry but rather a gathering web of insinuations [...] ”
Jag skulle bra gärna vilja veta hur resten av meningen lyder!
Sen följer ytterligare en mening som förefaller vara en direkt fortsättning på ovanstående citat:
”Prose should be a direct intimacy between strangers with no appeal to what both may have known. It should slowly appeal to fears unexpressed, it should in the end draw tears out of the stone."
Hos Robert kan du läsa mer om våra lördagsmeningar.
Åh, nej! Då har jag läst fel i hela mitt liv. Prosa läser jag snabbt, tar liksom in texten intravenöst direkt, medan poesi tar längre tid. Och högläsning gillar jag jättemycket. Undrar om det är mödan värt att lära om?
SvaraRaderaKarin,
RaderaNej, läsning ska vara roligt, och har man som vi har, ett långt läsliv, som vi trivs med, bakom oss, så tycker jag att vi ska fortsätta att njuta av vår beroendeframkallande last på vårt eget vis.
Margaretha
Hm, jag blev tvungen att läsa meningen ett par gånger innan jag fattade vad han menade, om jag fattade så håller jag bara delvis med. Fast det gör ju inget eftersom jag gör som jag vill.
SvaraRaderaDebbie
Debbie,
RaderaDet är rätta tag!
Margaretha
Dra tårar ur stenar. Det var inte dåligt.
SvaraRaderaRobert,
RaderaVi läsande stenar är alla så olika att man inte ens behöver dra tårarna ur oss, medan det nog krävs släggor för att pressa tårar ur en del av oss andra.
Förresten tror jag inte att det enbart hänger på författarens förmåga, eller oförmåga, att att beröra läsaren. Det som får mig att fnysa åt något jag läser en dag, kan vid en omläsning få mig att åtminstone snyta mig ett par gånger.
Margaretha
Det där kan man grunna en stund på.
SvaraRaderaKlimakteriehäxan,
RaderaJa, det tål att tänka på.
Margaretha