Det är rätt roligt att läsa Köstlins
karakteristik af den mättade gula färgen: det är, säger han, öfver-flödets, härlighetens, glorians och majestätets färg. Den är prunkande, rik, splendid, men icke sentimentalt fin, icke blygsam, utan påträngande och stolt, utan djup och med all sin lyskraft utan värme; det är öfvermodets, högfärdens, den andelösa ståtens färg; den är väsentligen sultanisk, faraonisk, brahmansk, bonzisk.
ur ett föredrag om ”Det sköna och dess lagar”, som Viktor Rydberg höll våren 1889
Det var roligt att få en anledning att ströva runt mellan hyllorna och leta efter gula ryggar. Det är ju omöjligt att leta i hyllorna, utan att också plocka ut sådant jag inte letar efter — så jag återupptäckte gamla vänner och försökte tyda dedikationer, medan jag konstaterade gult inte är den vanligaste färgen på bokomslag. Och de flesta gula böcker var fackböcker av olika slag.
Även om jag inte hittade många med rätt färg, så hittade jag tillräckligt många för att den vanliga väljarvåndan skulle infinna sig.
Många av mina böcker av Dorothy L. Sayers har det gula skyddsomslaget som skvallrar om att de gavs ut i en billighetsupplaga. Det känns och syns när man hanterar böckerna, dåligt papper och snudd på mikroskopisk text.
Att jag av alla gula ”Dorothy” valde just ”Unnatural Death” beror på att det är en av två böcker där Miss Climpson förekommer — om henne har jag skrivit flera gånger.
Astronomen Peter Nilsson, som också var en flitig skribent och författare, dog redan 1998. Kanske minns du honom från det utmärkta radioprogrammet ”Svar idag”, som gick i P1 mellan 1968 och 1991.
Hans bok ”Rymdljus, en bok om katastrofer och underverk”, är en essäsamling, den sortens essäer som är lagom att läsa när man har en stund för sig själv — essäer som ger tankestoff.
Peter Robinson har kanske kommit ur modet — böcker har ju blivit färskvaror — mest känd var han väl för sina deckare, med Alan Banks i huvudrollen.
”A Necessary End” tilldrar sig, som de flesta av hans böcker, Yorkshire.
Måste ju kolla bokhyllan och visst är det så: Nästan inga gula böcker. Om jag underkänner gulbeige och gulgrönt finns bara en gul bok, Kortfattad swahili-svensk ordbok. Konstigt – gult borde vara en läslockande färg.
SvaraRaderaPeter Nilssons Rymdväktaren och Nyaga läste jag när de kom för ungefär 30 år sedan. Dags att läsa om dem tror jag.
Tidigt ute?
SvaraRaderaJag tror jag har läst alla böckerna om Alan Banks. Jättebra, tyckte jag då för 30? år sen.
Johanna