tisdag 16 mars 2010

Äntligen kommer mina baktankar

The Bread is Baked
Peter Seal
.
Säden mognar i solens sken
males till säd och bakas till bröd
kära sol och jord vi ber
låt oss aldrig glömma er

Det språket läste vi, när jag gick i skolan, före fru-kostrasten (ja, vi kallade det fortfarande frukost när jag gick i skolan). Jag är inte helt säker men jag tror att det är en översättning av ett av Rudolf Steiners många språk.

I dag ska det alltså, på allmän begäran, handla om att baka med bakmaskin. Den som betraktar bak-ningen som en vetenskap som kräver elektronisk våg och fysikaliska beräkningar, kan sluta läsa här. Det finns böcker, de flesta skrivna av män, som handlar om den sortens bakning. Jag kan inte tänka mig att det beror på att män är mer lagda åt det vetenskap-liga hållet — blir det finare (läs mindre kvinnligt) om man betraktar sitt kök som ett laboratorium?
Alltså, jag ser bakning, liksom all matlagning, som ett hantverk, och jag kommer inte med några exakta recept.
.

Det här är alltså en fortsättning på inlägget Genväg, som jag skrev i början av februari. ( Som är fortsätt-ning på ett annat inlägg). Och samtalet om genvägar i hushållet började när några bloggare och bloggläsare insåg att deras gemensamma nämnare är diverse krämpor som gör det jobbigt att sköta ett hushåll.
Frågan om bakmaskin har kommit upp flera gånger — några tycker att det blir trist bröd medan andra miss-lyckas med sina bak.
Jag tycker om att baka på traditionellt sätt, men tycker att bakmaskinen är suverän för trötta dagar. Och på vintern är den utmärkt eftersom jag inte får upp anständig värme i köket om det är -30° ute, och då måste bädda in degen som en sanatoriepatient, om den ska jäsa.
Jag är alltid lite skeptisk till recepten som följer med maskinerna, och använder praktisk taget aldrig funk-tionen med timer — där man vaknar till nygräddat bröd. Jag vill vara med och kika på degen medan den knådas, luftfuktighet, temperatur och mjölsorter påverkar degen, och jag gillar inte att lyfta på locket och hitta en misslyckad limpa.
Däremot händer det att jag plockar upp degen när den jäst färdigt och gör bullar av den.
Några gånger har jag använt surdeg, vilket går utmärkt. Liksom att skålla mjölet och låta det stå i bunken några timmer eller över natten, innan man fortsätter baket. En del grovt bröd mår bra av mer bearbetning och längre jästid än maskinen erbjuder, då är det bara att stänga av maskinen en bit in i knådningen och börja om från början.

I det här brödet hävde jag i röda linser, den varken syns eller känns på smaken meneftersom det finns så mycket nyttigheter i linser, tyckte jag inte att det kunde skada.

Så var det frågorna om ingredienserna. Jag gillar brödsmaken och tycker att det är ett mirakel att man kan få gott bröd av bara vatten, mjöl och jäsmedel.
Jästen har varit på tapeten — såvida jag inte ska kalljäsa en deg använder jag torrjäst. Och det av det enkla skälet att jag handlar sällan och vill kunna ha jäst hemma utan att vara rädd för att den blir dålig.
Till degvätska har jag nästan alltid vatten. Jag tycker att det är syndigt att använda mjölk, med tanke på hur många lite vatten det går åt för att producera en liter mjölk. Dessutom tycker jag bättre om bröd bakat på vatten.
När det gäller mjölet ta'r jag vad jag har. Jag kan inte alltid få tag på ekologiskt och då använder jag vad butiken erbjuder. Det finns stenmalet mjöl från Björkaholms Qvarn, som är jättegott, men jag får inte alltid tag på det.
Jag experimenterar rätt vilt med vad man kan stoppa i brödet — ibland för vilt, då kan man använda mina limpor som dörrstopp. Det är bara att pröva sig fram.

Hoppas jag svarat på alla frågor — har jag missat något så mejla mig, så kan vi ta' det utanför bloggen.

11 kommentarer:

  1. Underbar läsning om bröd.
    Mitt problem, när jag håller kurser, är att jag har svårt att hålla mig till exakta recept. Trots att jag har recept utgivna i bokform och har skrivit dem enligt exakta mått då jag har bakat, så behöver det inte stämma alls följande gång jag bakar efter recept; oftast inte alls p.g.a. att mjöl är levande med många föränderliga egenskaper. Så det bästa är att sätta ingredienserna först och vattenmängden sist men det gör jag nästan aldrig. Jag har "det" i handflatan och skjuter för det mesta från höften. Känner efter helt enkelt. Då blir brödet oftast som allra bäst.

    Och versen känns igen och den finns i många versioner och Rudolf är författaren.
    Tack för intressant läsning
    Karin

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Vi har tydligen samma brödfilosofi.
    Ja, jag har hört fler versioner av språket, och ibland lyckas jag blanda ihop dem... han sa många kloka saker den gode Rudolf.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Använder också bakmaskin. Och tar litegrann vad som finns hemma, så resultatet blir ofta en överraskning. Men något som - nästan - alltid åker i är valnötter

    SvaraRadera
  4. Ninna,
    Ja, nötter av alla slag och mandel är jättegott - och frön och...
    Har just lyft upp en limpa med massor med linfrö förutom diverse mjölslattar.
    Har du prövat med kokos? När man har det i matbröd fastnar det inte i tänderna som när man har det i andra bakverk. Häver man dessutom i en liten burk krossad ananas, kan man kalla det nå't med Hawaii
    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Jag har också en bakmaskin som jag använder då och då. Gärna så att jag vaknar till doften av nybakat! F ö instämmer jag med er föregående, man tager vad man haver, oftast blir det bra! Kan dock inte påstå jag har "det" i händerna, som Karin, där ligger jag i lä!

    SvaraRadera
  6. Olgakatt,
    Övning ger färdighet!
    M

    SvaraRadera
  7. Tack snälla du! Det här ska jag spara. Jag har en del frågor men ska till sjukhuset först.
    kram/Lena

    SvaraRadera
  8. Gud så påhittig du är linser skulle jag aldrig komma på att ha i bröd. Hur gjorde du?
    kram från Ellen

    SvaraRadera
  9. Lena,
    Så bra att du kan få glädje av det.
    Hoppas det var ett bra besök!

    Ellen,
    Det kommer!

    Margaretha

    SvaraRadera
  10. Tack för inspirationen. Jag vågade mig på en limpa utan recept som blev riktigt bra. Men gud så trött jag var eftråt, kanske för att jag var rädd för att göra fel.
    Min man städar och gör det mesta, jag fattar inte hur du orkar.
    Tack för länken till Sällsynta Sjukdomar, jag tyckte det var svårt att hitta på deras sida jag ska försöka igen.
    kram/

    SvaraRadera
  11. L. L.,
    Roligt att den blev lyckad! Du blir nog mindre trött nästa gång, när du vet att den blir bra.
    Framförhållning och hög toleransnivå är en förutsättning för att orka!
    Det var ett tag se'n jag besökte Sällsynta sjukdomar - minns att jag inte var särskilt imponerad av sidan. Kanske bidrog det faktum att jag skrivit till dem och inte fått svar - jag var nog grinig när jag besökte dem.
    Sköt om dig!
    Margaretha

    SvaraRadera