söndag 10 maj 2026

om att annonsera

 

Parisian Street Scene 

Jean Beraud


Och åter och genom allt ljuder det aldrig en sekund upphörande pinglet, – men folk hör ingenting, de trängas i dödsförakt mellan galopperande hästar, dundrande kärror, kabelvagnar, politiska standarbärare, annonspelare, velocipedister, tyska musikparader ...”

        ur ” Den nya världen”

      av Hilma Angered-Strandberg


Det slår mig när, jag läser det här stycket, att jag inte sett en annonspelare på år och dag. Inte konstigt eftersom jag sällan lämnar min kulle, och ingen vettig människa skulle väl komma på tanken att smälla upp en annonspelare på vischan. Men jag undrar om de fortfarande existerar i städerna.


Mina närmsta annonser hittar jag i gamla tidningslägg, i dag läser jag lägg från 1919. Tyvärr var Erik Lindorm snål med informationen om ur vilka tidningar han hämtat materialet till sina ”bokfilmer”.


Den här annonsen låter som något som vore gångbart i dag — i vissa kretsar.

Jag googlade på ”sveor” i hopp om att få veta vad det var (är) för slags organisation. Men jag fick det vanliga nedlåtande svaret, som alltid börjar ”du tänker förmodligen på”, nej, jag tänker inte på dagens ”Sweet”. Jag vet, jag har gnällt över hur inskränkt nätet är när det kommer till halvgammal information…



Nästa annons är mer fantasieggande — det kan ju röra sig om vad som helst, förmodligen något ljusskyggt.




8 kommentarer:

  1. I min pyttelilla stad finns inga annonspelare bara stora annonsplakat som står på storgatan.
    Den där Obs! Herrar verkar skum, minst lika skum som den om Sveor.
    Bettan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bettan,
      Ja, nog verkar det skumt alltid.
      Och var man än bor så ingår man inte annonser. Intressant, det där med hur vi människor låter oss fångas av annonser.
      Margaretha

      Radera
  2. Haha,
    Undrar va som menas.
    Här i stan finns nog såna pelare men jag har ingen aning om var de är. Skaver på stan om en stund då ska jag spana.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pia,
      Det kan man fråga sig!
      Hittade du några annonspelare på din promenad?
      Margaretha

      Radera
  3. Skumma annonser! Jag vill skrika svara inte!, men är nog för sent ute.
    Tack för besöket och kommentaren. Det kom så lämpligt, när jag var extra sur på den pladdriga besökaren som älskar svåra ord. Det gör ju vi också, men vi använder dem rätt!!!
    Maja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maja,
      Ja, sannerligen skumma. Men fantasieggande.

      Är det skriftligt så ser ju inte personen att man skrattar — det är värre när man sitter tillsammans och man måste hålla mimiken i styr.
      Det kan vara jobbigt att umgås med folk som hela tiden behöver hävda sig, men i det här fallet träffas ni väl inte så ofta?
      Margaretha

      Radera
  4. Alla gillade inte Jean Béraud, men jag gör det, fortfarande kan diskussionerna bli häftiga när hans namn nämns.
    Kolja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kolja,
      Det är inte så länge sen som jag upptäckte honom, så jag måste läsa på om honom.
      Lustigt hur olika konstarter kan initiera känslostormar hos somliga. Jag kan för lite om det mesta för att kunna yttra mig — och de känslor konst väcker räcker väl sällan till konstruktiva debatter. Eller har jag fel?
      Margaretha

      Radera