Mors dag
Jenny Nyström
Å Mors dag
Ej lyser ditt namn i bemärkt ”Vem är vem?”.
ej heller i "Rikstelefon”.
Men jag kommer ändock å var årsdag hem, så förunderligt dragen, din son.
Den doftande Peter på sängen
och tårtans och blommornas prakt
behålla kring känslosträngen
sitt grepp med rent säregen makt.
Ack mor, där omkring mig bland rosor och blad
du ömhänt och ömfotad går
jag ville, jag visste, jag vet icke
vad att säga, så bäst du förstår.
Hur varm känns min tacksamhet icke,
var gång jag blir bjuden så här,
att, mor, när, tillbaka vi blicke,
du gjort mig till den, som jag är!
Väl skakar du, mor, ditt försilvrade hår
och min lyra dig helt slår ifrån.
Och dock, huru gått med den hela furor,
därest du icke fött mig till son?
Vad diktkonstens glansperioder
av tysta små mödrar berott! . . .
Ack, mor, lilla mor, lilla moder,
du väger långt mer, än du trott.
från Grönköpingsdikter
Lyd Minnie Mouse’s goda råd:
”make every day mother’s day!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar