en dårdikt

”Svarta Maskens Dårdikter” hörde till tonårslitteraturen. Lena, min kompis, och jag citerade dikterna i tid och otid — mest det senare är jag rädd.

KVINNAN OCH GÖKEN 

När kvinnan än är fröken, 

så ropar hon till göken,

som gal i någon glänta:

”Hur länge skall jag vänta,

hur länge kan det dröja, 

förr ’ n jag får krans och slöja? 

”Då vill en kvinna tjusa 

och mannen helt berusa, 

hon tar massage i synen 

och penslar ögonbrynen 

samt blottar hela ryggen 

Gud hjälpe ’ na för myggen!

Och är hon tjock om midjan,

hon gör sig smärt som vidjan 

med hårda snörlivsvalben 

och visar sina smalben 

på gator och i backar. 

Och uppå höga klackar 

hon svävar som på vingar 

med hjälp av liktornsringar,
men gärna vill hon snubbla 

ty tårna ligga dubbla. 

Ja , mycket får hon lida,

men sällan hörs hon kvida. 

När efter mödor många 

en man hon lyckats fånga 

med oskuld och försköning,

så får hon sin belöning. 

Då bär hon tvenne ringar, 

och titeln FRU den klingar 

så ljuvt i hennes öron, 

och hemmets spira för hon, 

med allt hon sig betungar.

Så får hon föda ungar 

och hålla dem i skinnet 

och lägga allt på minnet. 

Nu går hon kring i stubben 

med ben , som äckla gubben, 

och glömmer ganska ofta 

att knäppa hop sin kofta, 

och sina höga klackar 

med yxan bort hon hackar. 

Men mannen bara gnatar, 

där han sig går och latar, 

och klagar över maten 

och diskningen av faten. 

Av larm och barn och buller 

av grytor och kastruller 

blir kvinnan icke vacker, 

men hon får nervattacker 

och känner sig som slaven 
och längtar ner i graven. 

Hon smyger ut i lunden 

i friska morgonstunden, 

och me ’ ns hon skalar löken, 

så ropar hon åt göken, 

som gal i någon skreva:

”Hur länge skall jag leva?” 

      ur ”Nya Dårdikter”

      av Svarta Masken

            (Anna Myrberg)

Det är med böcker som med det mesta här i livet — man kan bli ruskigt besviken om man återvänder till sina smultronställen — men nu när jag har återupptagit bekantskapen Anna, sitter jag här och skrattar för mig själv. Jag har lika roligt nu som när jag var fjorton år!