Jag läser om Robert

med tillägg

När jag i morse kom hem med sex vaktelägg kom jag att tänka på den charmiga boken "That Quail, Robert" av Margaret A. Stanger.

Det är länge sedan jag läste boken, så jag kunde inte motstå frestelsen att plocka fram den — och här sitter jag nu och läser istället för att göra något av det jag borde göra.

Sommaren 1962 upptäckte den pensionerade läkaren Tommy Kienzle ett vaktelbo på sin tomt på Cape Cod. Eftersom både Tommy och hans fru Mildred var naturintresserade så höll de reda på boet och vad som hände där. En tid senare fick de se hur hur vaktelparet och 12 små kycklingar lämnade boet, och dagen efter gick det för att titta på det övergivna boet. Där låg ett trasigt och ett helt ägg kvar, och eftersom det är vackra ägg tog de med sig det hela ägget hem. Det var smutsigt och fullt av småkryp på det, så de tvättade av ägget i kallt vatten och insektsmedel — det var ju tänkt som prydnad — och låter det ligga kvar på diskbänken. Tre dagar senare kläcks ägget och en humlestor kyckling kravlar sig ut i världen. Det var vid lunchtid, så de bygger en barriär av kartonger runt fågelungen och lämnar den på diskbänken medan de äter. Mitt under måltiden hörs ett litet pipande, och mot dem kommer den sällskapssjuka ungen — stor som en valnöt! 

Boken om Robert skrevs av Margaret, deras granne och tillika fågelvakt, den kom ut 1966 och blev en stor framgång. Robert som var mycket social levde i lycklig i fyra år, och lade en dag ett ägg — men fick trots det, behålla sitt namn.

Förmodligen är boken inte helt lätt att få tag på i dag, men skulle du trilla över den, så läs den!

Har upptäckt att boken finns att köpa hos adlibris.