Trots att Beryl Cook(1926-2008) var mycket populär och sålde bra, blev hon aldrig accepterad av konstetablissemanget. Något som framgår tydligt av den här recensionen i The Guardian.
Vill du veta mer om hennes liv, läs den här dödsrunan.
Cederic the Cat
Black Cat
The Milk Man and Woman with Cat
Ruby's Wheels
At the Refrigirator
Black and White Cat
Couch Potatoes
Four Hungry Cats, 1977
Bunny and Nipper the Tabby Cat
Resting in the Garden with Black and White Cat
Felix Keeps On Walking
Red Cat, Red Woman
Feeding the Tortoise wit the Siamese Cat Looking On
Cat Lady Feeding the Cats
Vi bodde i Plymouth när hon flyttade dit, och har sett flera av hennes utställningar. Brien (min Brien) tycker bättre om henne än vad jag gör fast jag inte tycker illa om hennes tavlor. Men en del recensioner käns lite orättvisa. Tala om vänliga Engelsmän!!! Vi är nog bara bättre på att linda in våra elakheter än många andra. Fast den här recensionen är inte ens inlindad!
SvaraRaderaKath,
RaderaAllt är inte vad det synes vara. Det brittiska kan vara nog så trevligt när man bara är en tillfällig besökare. Men så är det ju med många länder - jag besöker gärna Staterna, men vill inte bo där. Skulle kunna gå igenom hela världen, men stannar här.
Det där med recensioner är väl inte alltid så kul - något man väl får lära sig att leva med om man har kommit upp sig i den divisionen som recenseras.
Margaretha
Jag visste inte att Cook målade så mycket katter. Jag tycker att hennes motiv är roliga, men konstnärligt förstår jag nog kritiken.
SvaraRaderaJag är tillbaka i London, och fnissar åt Kathleens kommentar eftersom jag talade med 3 mcycket ovänliga personer i går, i affären eftersom jag inte hittade handdiskmedlet, rörmokaren därför att jag inte hade varit hemma när han kom på fel tid och på bussen, därför att stod i vägen!
Kolja,
RaderaJag har ungefär samma inställning till hennes tavlor - och om nationaldrag.
Margaretha