onsdag 9 juli 2014

Oscar


 
Förmodligen har du läst eller hört talas om Oscar, han har figurerat på nätet i flera år nu, katten som arbetar på ett demensboende. Han har tagit på sig uppgiften att tillbringa de sista timmarna tillsammans med döende patienter. David Dosa, en av läkarna på boendet, trodde först inte det minsta på vad personal och anhöriga berättade om Oscar — han blev närmast irriterad när någon försökte övertyga honom — men började så småningom följa Oscars beteende, och intervjua anhöriga vars närstående dött, för att ta reda på hur det verkligen förhöll sig. Vad han kom fram till har han berättat om i boken "Making Rounds with Oscar" (finns i svensk översättning). 
Vad jag finner så intressant är att boken inte bara handlar om Oscar, den ger också en bild av hur det är att arbeta med dementa patienter — liksom hur det är att vara anhörig. 
Så även om man likt David Dosa, inte är en kattperson, så kommer många, kanske de flesta av oss förr eller senare i kontakt med vård av patienter i livets slutskede. Är man inte redan där och känner igen vad som sägs, ger boken en god inblick i vad som väntar oss.

8 kommentarer:

  1. Tack för tipset om Oscar...
    Jag har noterat och ska be biblioteket att
    ta in den åt mig mot slutet av sommaren
    Ge din Åskar en sommarpuss på nosen!

    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Ska bli spännande att höra vad du tycker. Jag tror inte att du kommer att bli besviken.
      Åskar tackar och skickar dig en sträv slick och puss (med sorksmak) tillbaka.
      Margaretha

      Radera
  2. Jag tror att djur kan vara väldigt bra för människor som är sjuka. Och givetvis även för oss som är friska.
    Min kattallergi hindrar närmare pussar och kramar med katter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anne-Marie,
      Allergier kan vara ett gissel, i synnerhet om det inkluderar alla pälsdjur. Att klia en fisk på magen är kanske inte lika lugnande som att kela med en hund eller katt.
      Margaretha

      Radera
  3. För drygt 20 år sedan hade en bekant sin mamma på ett äldreboende där det fanns katt. När den gamla damen låg på sitt yttersta parkerade katten sig vid hennes fotända. Men personalen tyckte katten störde(!) och körde ut den! Dottern fick veta det efteråt och blev helt bestört. Både hon och mamman var kattfolk och katten hade ju gjort helt rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Det finns nog fler människor, än vi djurvännner fattar, som ogillar djur.
      Är man rädd både för katter och döden, så kan det bli fel.
      Margaretha

      Radera
  4. Katter och hundar kan säkert vara bra för oss när det gått så långt, ja, nu också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjo,
      Samvaron med djur är berikande för alla människor, i alla stadier av livet. kanske i synnerhet för dem som inte inser det.
      Margaretha

      Radera