Bringbär

kallas de ibland, de rara hallonen — känns kanske bekant för dem som har vänner i grannländerna.

 Red Raspberries on a Forest Floor, 1866 William Mason Brown

Wäxer allmänt i skogstrakter och wid gärdesgårdar, stenhögar o. s. st. och ökar sig oförtrutit genom sina långa krypande rötter. Busken är sjelf til intet nyttig, utan at gifwa fruckt, hwarföre den ock mycket planteras i Trägårdar i små häckar, utmed wäggar och gärdesgårdar...

...Bären hafwa en för de fläste angenäm Kryddsmak, och hafwa ifrån äldsta tider warit på hwarjehanda sätt anwände i hushållet til Saft, Sirap, Gelée, Mos, Bakwerk, Mjöd, Win, Öl o. s. w."

Ur ”Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ”

av A. J. Retzius (1806)

Det gäller att passa på mellan skurarna, om man vill ta vara på de goda hallonen. Våta hallon är trots allt bättre, än inga hallon alls — och innan man vet ordet av är hallonsäsongen över.

Regnar det för mycket för att plocka bär kan man ju göra hallonglass efter ett av Kajsa Wargs recept:

Snö-mos à la Glace 

Wispa söt grädda med såcker efter smak, til ett hårt skum, och slå lite kiers-bärs eller hallon-saft deruti, allenast så mycket,  at det får en litet rödaktig färg; sedan slås det i hwad form som behagas, och låter det frysa på förenämnde sätt.

Ett sätt som tar över en sida att beskriva — så var tacksam över din frys, då, på Kajas tid, krävdes en is-källare. Och även om du fick bestämma formens storlek och utseende, så minns att en tennform var bäst.

Legend has it that raspberries were originally white until infant Zeus’ nursemaid, the nymph Ida, pricked a finger picking the pale berries for him, tinting them forevermore with her blood. Her tale, and the fact that raspberries date back to the first century, when the people of Troy picked them in the foothills of Mt. Ida, is immortalized in the botanical name for the red raspberry, Rubus Idaeus, where rubus means red and Idaeus means belonging to Ida.

Wild red raspberries were used as food, medicine, and pigment for art through the ages. Leaves and other parts of the plant were made into throat gargles, digestive cures, and soothers of morning sickness.