1) glädje som man känner l. som ngn känner för att det är sommar, glädje över sommaren; äv. oeg. l. bildl.
Sommar
Gunnar Berndtson
Stiltje
Solskenet sjöng med en syrsas röst
så hög att det knappt kunde höras.
Sommaren kom och slog ned på ditt bröst
som en slända som inte får störas.
Orörd av våg och fågelflock
tecknade viken i gläntan
sitt blanka, smalnande flygellock
som speglade tyst förväntan.
Genom en silduk av klorofyll
sipprade timmarna stilla,
tills dagen tröt och dess sista idyll
sakta började drilla.
En dag, en sommar, ett ögonblick
försvann genom gläntan mot stranden.
Jag grep i flykten dess slöja och fick
en månsten av ljus i handen.
karl ragnar gierow
Det är kombinationen av dofter, dagrar, ljud och vinden mot huden — det ogripbara, obeskrivliga och ofattbara som är sommar för mig. Och alla minnen, glada och vemodiga om varandra i en oupplöslig sommarblandning.
Jag är dålig på att kommentera MEN jag läser din blogg. Kom just att tänka på att Torne Tirén (från Jämtland) har en fin sonson Svante Tirén, som har en öppen facebook-sida. Så du kan läsa vad han berättar om på den:
SvaraRaderahttps://www.facebook.com/Historia-fr%C3%A5n-Hoverberg-1313114898753464/
Svante läste Kulturvetarlinjen på universitetet här i Stockholm och han kan och vet så mycket om bl a gamla hus.
Tack Inkan, jag ska följa den länken när jag hämtat mig efter en heldag i bil.
RaderaMargaretha
Vilket fint inlägg och vilken fin dikt. Jag brukar vara lite skeptisk mot alltför konstruerade metaforer, men den där viken som tecknar "sitt blanka, smalnande flygellock" är ju på pricken!
SvaraRaderaKarin,
RaderaJag tycker också om dikten - den säger vad jag skulle säga om jag kunde uttrycka mig så!
Metaforer i allmänhet är jag allergisk mot.
Margaretha