onsdag 6 juni 2012

Från min hängmatta

Turning in — and out again, plate from
 'The Adventures of Johnny Newcome
 in the Navy' by John Mitford (1782-1831)
 engraved by W. Read, 1818

Det är bestämt det här som Olgakatt är rädd för att det ska hända henne, om hon lyckas kravla sig upp i en hängmatta. Personligen är jag mer rädd för att jag aldrig kommer ur den.

6 kommentarer:

  1. Ner kommer man alltid....
    Jag har i minnet lekar i barndomen där det var väldigt enkelt att välta nån ur en hängmatta. Så nedkomsten kan jag hjälpa till med om det behövs!

    SvaraRadera
    Svar
    1. olgakatt,
      frågan är väl bara i vilket skick man kommer ner.
      Tror jag föredra'r att vältra mig ur på egen hand (kropp).
      Margaretha

      Radera
  2. Det ser vådligt ut det där. Tänk att det går att ha så många betraktelser från en hängmatta. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anne-Marie,
      Kunde man klättra upp i fartygets master, så borde man kunna klara av att komma upp - och bli kvar - i en hängkoj.
      Hängmattetemat synes oändligt!
      Margaretha

      Radera
  3. På segelfartygen var de, hängmattorna rätt så behändiga. Vaggade blev de också nu och då...
    fastän jag tror att de stöp i hängkojen och sov som stockar

    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Förmodligen behövde man inte vaggas till söms efter ett hårt pass till sjöss. Det var nog gott att känna sig omfamnad då.
      Margaretha

      Radera