När DN råkar hamna upp och ned framför mig minns jag hur jag som barn ”läste” tidningen, liggande på golvet. Vi bodde i en lägenhet på fjärde våningen, och innan jag kunde läsa bredde jag ut tidningen på golvet och la’ mig på mage för att studera den. Jag var mycket noga med att den inte fick ligga upp och ned — någon i en lägenhet på andra sidan gatan kunde ju se mig!
Det är lättare att säga vad och vem jag inte är. — jag är inte mitt yrke — jag är inte min inkomst — eller eventuell avsaknad därav — jag är inte min ålder — jag är inte min sjukdom Så vem är jag då? — en lagom tjock tant i min bästa år — en slarvig pedant — en konservativ radikal — en vänlig stropp Och vad gör jag då? — läser — väver — lyssnar på musik, företrädesvis klassisk — gärna barockmusik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar