torsdag 4 februari 2010

Kalla fötter



Det började bliva så kallt om kvällarna, tyckte jag, och jag frös om fötterna. Därför beslöt jag att uppsöka en varmare jordmån, och jag bestämde mig för att resa till Norra Italien, där jag icke varit på mer än trettio år. Jag ville beskåda de vackra sjöarna, klättra på alperna, plocka nattfioler och dansa tarantella.
Vid frukosten framställde jag detta förslag för min omgivning, och de gingo med glädjeyrsel in därpå. Jag lovade dem att inköpa ett exemplar av Dantes undersköna lustspel, för att öva sig litet i italienskan innan de stodo mitt ibland det eldiga sydländska folket.
.................................... Falstaff, fakir
.................................. (Axel Wallengren)

3 kommentarer:

  1. Nu har jag läst ifatt lite och tittat på dina fina bilder - både foton och gamla tavlor.

    Den skottade gången ser inbjudande ut! Jag försökte fota vår icke-skottade uppfart igår, men det blev bara vitt vitt vitt...

    SvaraRadera
  2. Det var länge sedan jag läste något av Falstaff, fakir, den gamle skojaren!
    De raderna satt som en smäck en dag som denna ;)

    Åh vad vi har skottat idag, och mer snö ska det tydligen bli nästa vecka. Jobbigt men vackert.

    SvaraRadera
  3. Bloggblad,
    Ja, käre tid att läsa blogggar är ett heltidsjobb!
    Snö är knepigt att fotografera.

    Christina,
    Ja, Falstaff är nog typisk tonårslitteratur - lite väl studentikos. Men visst finns det delar som är roliga.

    Och ändå är det inte skottår...
    Så här var ju alltid vintrarna förr - det är 17 så fort man vänjer sig vid ett trevligare klimat. Jag hoppas innerligt att du har fel angående snön - eller att det vädret kör vilse, hamnar i Gobiöknen!

    Margaretha

    SvaraRadera