Musmys

0
0

et här är Feodor Rojankovskys illustrationer till Lantråttan och stadsråttan - en svensk utgåva av den amerikanska "The Tall Book of Nursery Tales. De här bilderna tycker jag är härliga men jag minns att jag som barn inte var särskilt förtjust i hans bilder av människor. Nu ser jag dem på ett annat sätt och uppskattar frodigheten och det utpräglat östeuropeiska i dem.

" Du får gärna ha all din fina mat för dej själv. Jag för min del föredrar mina torra smulor hemma i mitt lugna råtthål, nere under veteåkern."

Jag inser att jag är en typisk lantråtta!

Fotosafari

0
0
Det blev tillräckligt milt på eftermid-dagen för att kunna ta av sig vantarna och fotografera lite. Så när jag hämtat ved tog jag en sväng i trädgården — det mesta är väl dolt under snö och is och det är svårt att föreställa sig att det som idag ser ut som en tuschlavering så småningom kommer att brista ut i färger och dofter.
0
0

Så behandlar Amazon sina anställda

THE BOOKSELLER.
The boys like to call on Mr. Leaf,

because he has such nice books.

But sometimes they merely

sit down and read them.

0

Evis hade en länk till den här artikeln häromdagen — eftersom jag hört och läst liknande, men vagare rykten om Amazon tidigare vill jag gärna medverka att fler får reda på hur deras anställda har det. Dessutom har jag hört att de stöder "pro-life rörelsen" i U.S.A. — men vet inte om det är sant.
Själv köper jag de flesta böckerna från adlibris som jag tycker är jättebra.

Fortfarande kallt

Musmys

0

Hamelin Town's in Brunswick,

By famous Hanover city;

The river Weser, deep and wide,

Washes its wall on the southern side;

A pleasanter spot you never spied;

But, when begins my ditty,

Almost five hundred years ago,

To see the townsfolk suffer so

From vermin, was a pity.

0

And licked the soup from the cook's own ladles,

0

And the muttering grew to a grumbling;
And the grumbling grew to a mighty rumbling;
And out of the houses the rats came tumbling.
Great rats, small rats, lean rats, brawny rats,
Brown rats, black rats, grey rats, tawny rats,
Grave old plodders, gay young friskers,
Fathers, mothers, uncles, cousins,
Cocking tails and pricking whiskers,
Families by tens and dozens,
Brothers, sisters, husbands, wives—
Followed the Piper for their lives.

Hittade av en slump Robert Brownings version av Råttfångaren från Hameln med Kate Greenaways illustrationer. Den är lång och har många fler läckra illustrationer än vad jag kan visa här. Du läser hela dikten här.

Musetymologi

Mus = fsv., da. = isl., ags. mús (eng. mouse.), fsax., fhty. mûs (ty. maus) av en ie. konsonantstam = sanskr. mūş, grek. mŷs, lat. mūs, fslav. myšî.
Ur Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist

HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. mus; gemens. germ. ord, motsvarande lat. mus, grek. mys med samma bet.; jfr muskel.
Muskel HIST.: sedan 1704; av lat. musculus 'liten mus; muskel' (muskeln liknades vid en mus som sprang under huden).
Ur NE

0

Mus, det vetenskapliga namnet på ett släkte råttdjur med ca 40 arter, alla i Gamla världen utom husmus som numera är spridd över hela jorden.

Möss, sammanfattande namn på mindre arter i gnagarfamiljen råttdjur. De flesta har stora öron och ögon och lång svans, och till skillnad från flertalet råttor saknas fjäll på svansen. Möss skiljer sig från sorkar genom längre svans och större öron. Typiska möss är släktena Mus (bl.a. husmus) och Apode´mus (bl.a. större resp. mindre skogsmus) i Gamla världen.
Ur NE

Mat & dryck

0
Stöter ihop med en medhandlare vid ost & köttdisken på konsum — hon står och vänder på ett paket med något köttigt pålägg. Så vänder hon sig till mig och frågar om jag provat det, om det är godare än något som finns i ett annat paket — som jag inte heller förstår vad det är. Så jag säger som sanningen är att jag inte äter kött och tyvärr inte kan hjälpa henne. Varpå hon genast säger: "jag äter nästan inget kött heller, men min man vill inte vara utan." En klassisk kommentar, det märklig var att hon hade inte en enda grönsak i sin vagn — nej, hon plockad inte upp några innan hon gick till kassan heller. Jag undrar vad det är som får folk att svara så — jag anser ju inte att någon är en sämre människa för att hon äter kött.
På samma sätt förhåller det sig med alkohol — i nio fall av tio för jag höra att de bara festdricker eller nästan aldrig dricker, så snart de förstår att jag inte nyttjar alkohol.
Det tycks vara känsliga ämnen.
Men tvärtemot vad andra vegetarianer och nykterister säger har jag aldrig någonsin blivit tråkad för någon av mina vanor. Inte ens som tonåring, och då ska jag kanske tillägga att mitt umgänge stod långt, mycket långt ifrån den nyktra och köttfria skolan. Kända såväl som okända vänner har alltid gjort sitt yttersta för att jag ska få något gott alkoholfritt att dricka.
Jag minns en studentskiva där en mycket berusad gosse kröp över dansgolvet för att skaffa något alkoholfritt åt mig. Inte ett enda försmädligt ord eller gliring har jag fått höra.
När det gäller den köttfria dieten kan det vara tröttsamt när folk till varje pris ska diskutera för och emot — inte så att de är otrevliga, men när det alltid är samma frågor och samma argument så blir det lite tjatigt. Det kan vara knepigt på främmande språk — jag minns en lång promenad i Lübeck när jag till slut gav upp när jag inte visste vad bredflikigt tarmludd heter på tyska.

Musmys

0

Och farmor hade fått sig en mus uti sin fälla.
När kaffet just var färdigt, så hörde hon den smälla.
Och farmor sa' till farfar, han musen skulle ta',
men farfar han var gammal och såg just inte bra.

Och farmor sa' till faster, hon måste bära väck 'en,
men faster hon skrek till: "O, då doge jag på fläcken!"
Och farmor sa' till mamma, som hade blitt så röd:
Så gör'et du! Men mamma hon sa' det blir min död!

Och så sa' moster Karin och gamla mor Johanna
och farmors syster Lotta och farmors jungfru Anna.
Men då så sa' tant Malla, som är så rysligt fet:
"Jag tordes, om jag visste kräket inte bet."

Ja, farmor hade fått sig en mus uti sin fälla,
det hörde man tydligt, för nu den börja gnälla.
Då ropa' hon till Anna: "Du måste gå åsta'
och skaffa oss ett manfolk, som stackaren kan ta'."

Och Anna hon gick ut, men kom inte alls tillbaka.
"Vi måste då bli av me'n, om kaffet oss skall smaka,"
sa' farmor, och tog fällan i nypan sin — så här,
sen gick hon bort till grannens — och slängde musen där!

=

Gamla sångböcker är en guldgruva vad illustrationer beträffar(och sånger naturligtvis). Knäck-kalaset med text av Ingrid Wallenström och musik av hennes svågrar och notstick av Emil Wallenström är tryckt 1924 har illustrationer av Maria Elmblad. Som så ofta kan jag hitta information om alla utom illustratören.
00

Varma minnen en kall dag

00

One kind word can warm three winter months.

0000000000000000000000 Japanese proverb

00
Det knarrar under fötterna och som alltid när det gör det, går mina tankar till Funäs med promenader på sjön, skidturer på fjället och slädpartier. Visst har jag "snöknarr"minnen från sydligare nejder men av någon anledning är det alltid Funäs som ligger överst i minneshögen.
-19° här hemma i morse, så jag går 600 meter norrut för att kolla att allt är väl i verksta'n. Där har det varit -22,5° i natt.
Så kommer jag hem och hittar ett mejl från Adelboden (Schweiz) i inkorgen, vilket ord förresten — inkorg. Och ännu fler minnen ramlar över mig, som när vi spände sälskinn under skidorna och gick rakt upp för berget där vi gjorde upp eld åt medhavd lunch med varma drycker för att se'n rulla ihop skinnen och susa ned på en bråkdel av den tid det tog att gå upp. Eller det som jag tycker är ännu roligare än att åka skidor, att gå ut i nysnön med snöskor.
0
Om du inte redan sett Rutans musminnen så kvista över till henne.

Musmys

Tänk att jag nästan höll på att glömma bort Putte i Blåbärsskogen!

0

Jag undrar hur många översättningar och hur många olika illustrationer det finns till Bröderna Grimms sagor. Jag har två svenska versioner och en engelsk. Och på Gutenberg hittar jag den här med Walter Cranes illustrationer. (Cranes hemsida är värd ett besök).Den här musen illustrerar Cat and Mouse in Partnership.

Så här såg hon ut

Lily, som lär ha varit Barbies föregångare. Jag vet att jag för länge se'n läst om Lilys korta karriär — och jag har för mig att Lilys tyska ägare sålde henne billigt till firman som se'n lanserade Barbie, något de säkert ångrade.
jag gillade aldrig Lily — av många anledningar tror jag, hon var alldeles för spetig men kurvig för att det skulle gå att sy kläder till henne. Men också därför att jag var fortfarande barnslig och hade ingen längtan att bli vuxen — och vuxen är hon i allra högsta grad. Och någon Barbie docka hade jag aldrig.
Allt detta därför att jag blev påmind om Barbie dockans existens hos Libby.

0

Musmys

A Book of Persian Fairy Tales, 1906

0

The frontispiece to this volume is a reduced facsimile of a whole page in a Persian book, showing both the pictures and the reading as they were published in Persia. The other illustrations for "The Cat and the Mouse" are copies of drawings by a Persian artist.
0

"Two friends on one carpet may with contentment sleep;

Two monarchs in one kingdom the peace can never keep.

While earth revolves, and little children play,

Cats over mice will always hold the sway."

0

"The Cat and the Mouse" är en annan förfärlig historia som handlar lika mycket om de stackars mössen som om katten.

0

_ _ _ Perceiving the wine cellar open, one day, the cat ran gleefully into it to see if he could catch a mouse, and hid himself behind a wine jar. At that moment a mouse ran out of a hole in the wall, quickly climbed the jar, and putting his head into it, drank so long and so deeply that he became drunk, talked very stupidly, and fancied he was as bold as a lion.

"Where is the cat?" shouted he, "that I may off with his head. I would cut off his head as if on the battlefield. A cat in front of me would fare worse than any dog who might happen to cross my path."
The cat ground his teeth with rage while hearing this. Quicker than the eye could follow, he made a spring, seized the mouse in his claws, and said, "Oh, little mouse, now will you take off my head?"
"I am thy servant," replied the mouse; "forgive my sin. I was drunk. I am thy slave; a slave whose ear is pierced and on whose shoulder the yoke is."
"Tell fewer lies," replied the cat. "Was there ever such a liar? I heard all you said and you shall pay for your sin with your life. I will make your life less than that of a dead dog."
So the cat killed and ate the mouse; but afterwards, being sorry for what he had done, he ran to the Mosque, and passed his hands over his face, poured water on his hands, and anointed himself as he had seen the faithful do at the appointed hours of prayer.
Then he began to recite the beautiful chapter to Allah in the Holy Book of the Persians, and to make his confession in this wise:
"I have repented, and will not again tear the body of a mouse with my teeth. I will give bread to the deserving poor. Forgive my sin, O great Forgiver, for have I not come to Thee bowed down with sorrow?"


He repeated this so many times and with so much feeling that he really thought he meant it, and finally wept for grief.

Kort rapport

Jag har mest suttit och stirrat prick på sistone och lyssnat till favoritmusik — för ögonblicket Ignace Pleyel, Sinfonia — Concertante for Violin, Cello and Strings in D major. Jag försöker förtränga att det finns alldeles för många obesvarade mejl — för att inte tala om dammråttorna som förökar sig i samma tempo som sina bryllingar råttorna.
Alldeles nyss tog jag mig samman och berättade i min bokblogg vilka böcker jag läser — och inte läser för ögonblicket.

Musmys

"The Story of a Cat" (1906) av Émile Gigault de La Bédollière med silhuetter av L. Hopkins är som hörs av titeln en berättelse om en katt. En rätt lång och spännande saga där mössen bara är bifigurer.
Det handlar om den ädla Madame de la Grenouillère, hennes goda jungfru Mother Michel och den bovaktige betjänten M. Lustucru och hittekatten Moumouth.

_ _ _ Moumouth was born of poor parents who had abandoned him in his earliest infancy; he had been brought up in the streets, obliged to procure his own living, and trained in the school of adversity. Thus he was very skillful in the art of catching rats and mice,—a useful art, too often neglected by cats belonging to the first families._ _ _

_ _ _ He placed himself on the watch, and surprised a mouse that had stolen out of its hole to eat some flour. He dropped upon the imprudent mouse, in describing what is called in geometry a parabola, and seized it by the nose, to prevent it from crying out. This feat, although performed with address and in silence, attracted the attention of the baker’s boy. "Hi! a cat!" cried the apprentice, arming himself with a scoop.
"Don’t hurt him; he is doing us a service."
"But where did he come from?"
"What does that matter, provided he is useful here?" answered the baker, who was a man of intelligence. "Eat, eat, my friend," he continued, stooping down to gently caress Moumouth; "eat as many mice as possible, there will always be enough left."_ _ _

_ _ _ And Mother Michel ventured into the gloomy vaults of the cellar, where she encountered nothing but rats.

What a thing friendship is —
World without end!
000000000 R. Browning

0

The Yoro Falls in Mino Province

av Katsushika Hokusai (1760-1849)

0

1970 träffade jag Reiko från Japan på ett scoutläger och vi har fortfarande kontakt med varandra. Varje år skickar hon mig vackra japanska kalendrar — årets kalender med japanska träsnitt. Inte kan jag slänga de gamla; förra årets kalender hade bilder av Higashiyama Kaii (1908-1999). Han reste mycket och var särskilt förtjust i norra Europa. Det är intressant att se vår Skandinaviska natur genom ett japanskt filter. Det påminner mig om när jag såg en man stå och fotografera från sin bil rakt ut i en hage. Först förstod jag inte vad han fotograferade, se'n såg jag att det var en björkdunge och att mannen hade ett asiatiskt utseende. För en asiat måste våra vackra björkdungar te sig mycket exotiska.

För mig betyder jul och nyår förnyad kontakt med alla de vänner och släktingar som jag inte umgås regelbundet med. Och naturligtvis massor med minnen — och massor av mejl och brev att besvara. För nuvarande har jag 78 mejl i en fil som heter besvara! Det är mest roligt men också en aning stressande....

I morgon ska jag träffa en av mina gamla elever — hon bor numera i London och kommer bara hem på besök på skolloven med sina söner.

Nancy från Kanada har nyss ringt — vi träffades också på ett scoutläger — 1964.

Jag håller helt med Robert Browning — vad skulle livet vara utan vänner.

Musmys

Den här japanska musberättelsen är rolig bland annat därför att vi får lära oss en del om japanska seder.

Du kan läsa hela sagan här.

Ur "The Mouse's Wedding" av okänd författare och okänt tryckår.

Arlakon

I går skrev Libby om den gamla Arlakon och jag letade rätt på "Klas och Kristina i lustiga landet" ritad och berättad av Sten Calding. Det är ett tunt häfte, tyvärr utan tryckår, med en modern och pedagogisk saga. Om Sten Calding hittar jag inte mer information än att det var han som skapade den röda träkossan — det kan om läsa på Arlas hemsida.

Det är en tidstypisk (50-tal?) berättelse, modern och lärorik. Högersidorna är helsides färgbilder medan texten ligger i två spalter på vänstersidor med insprängda bilder. Längst till höger på vänstersidan finns en spalt med bild och namn på de djur och växter som finns med på färgbilden.

Häftet är stort 20 x 30 cm — en aning för stort för min skanner — och kostade 1:75 när det begav sig.