Minns ni känslan av att gå in i en bok, och att bli förlorad för världen? Fortfarande kan jag förlora mig för en stund — men inte mer än yttre ljud kan störa mig, fast det som stör mig mest är nog vetskapen om att jag borde göra något annat. Sådana bagateller störde mig aldrig i barndomen — jag kunde ledigt koppla bort vetskapen om ett stökigt rum eller en lärare som höll låda, längst fram i klassrummet.
Vad som får mig att minnas barndomens försjunkande i allt utom läxböcker, är Jeanne Birdsalls böcker om de fyra systrarna Penderwicks. Nej, de får mig inte att glömma världen, men näst intill, Jag roas och känner mig hemma i böckerna. Kanske beror det på att jag tillhör samma generation som författaren — vi har växt upp med samma läsupplevelser och under samma tid, det känns rätt naturligt att vi tänker i samma banor. Men det är uppenbart att man inte behöver vara så gammal för att uppskatta böckerna — för en tur på nätet visar idel positiva recensioner av hennes böcker, av betydligt yngre personer.
Visst är det lite 50-tal över den här silhuetten
Fyra böcker om de fyra systrarna Penderwicks, har kommit ut, och en femte avslutande del är planerad.
The Penderwicks: A Summer Tale of Four Sisters, Two Rabbits, and a Very Interesting Boy
The Penderwicks on Gardam Street
The Penderwicks at Point Mouette
Penderwicks in Spring