Lyckades du pallra dig upp till gökottan i morse?
Inte‽
Nej, jag misstänker att vi var många som hellre låg kvar i våra sköna varma sängar, än att ge oss ut i det kyliga grårusket.
Dessutom misstänker jag att gökottor har kommit ur modet.
GÖKOTTA utflykt i naturen tidigt en vårmorgon — ofta Kristi himmelsfärdsdag — vid den tid då göken börjar gala. Avsikten kan ursprungligen ha varit att ta tydor inför framtiden av gökens roo (t.ex.”Västergök är bästergök”). Gökotta fick en vidare spridning först i början av 1900-talet, inte minst inom folkrörelserna, eftersom många föreningar tog upp den i sin programverksamhet.
vet N. E. att berätta
En gökotta
Vid doften ut af “mocka“ skrifva
Jag vill en “bit” på detta blad,
Och må den som ett minne blifva
Utaf en morgon, ljus och glad,
Då i naturens friska sköte
Tre “glada gökar” stämde möte.
Från fästet solen sina strålar
I floder öfver jorden göt,
Och fåglar sina sånger sjöngo
I skogens täcka, svala sköt.
Så ock vid doften ut af “mocka”
Man hörde göken fjärran “skrocka”.
”Så härligt” och ”så roligt” ljuder
Det ofta ifrån munnar tre,
Och “Benjamin“ på elden sjuder
För att dem präktigt kaffe ge,
Och Pytt från stenen på dem tittar,
Till sockret vägen se’n han hittar.
Ja, han lät sockret väl sig smaka,
När obeaktad där han gick.
Ej för naturens friska skönhet
Den rackar’n hade någon blick.
Han var en arg materialist,
Som tyckte färden var sa trist.
När så de komma att uppfriska .
Sig med en liten kafletår,
Så — hur fatalt — det socker fattas,
Ock därför “stygga Pytte” rår.
(Tag ej på gökottor med Eder
En illa fostrad hund, jag beder.)
Kort är all jordisk fröjd, så denna.
De skiljas snart i morgonstund
Ock solen sina strålar kastar
Så varm ock Ijuf på fält ock lund
Ock sa var ”Ottan” blott ett minne
Som stundom glädja skall vårt sinne.
Johan Morén
Någon författare (Huxely?) jag glömmer alltid vem, har konstaterat att det är lika svårt att skriva dåliga böcker (och hit räknar jag även vers), som ”god litteratur”, så jag tackar och tar emot verserna! Dessutom upptäckte jag nyss att det är Johans födelsedag, så jag bifogar mina varmaste gratulationer.
I ”Svenskt konversationslexikon I” (1845) hittar jag dessa rader, och på annan plats, men var?, hittade jag en variant på den vanliga ”gökramsan” om väderstrecken:
Östergök är tröstegök,
Westergök är bästa gök,
Norrgök är sorggök,
Sörgök är smörgök.



Jag har faktiskt aldrig varit på gökotta.
SvaraRaderaLäcker dikt du hittat, man behöver inte vara akademiker för att förstå den.