Why don't you remember my name
Benny Arte
Att göra världen gripbar genom att namnge, åkalla, binda, finna lösenord och sammanhangsord. Ordlösa skulle vi vara helt och hållet oskyddade. Men det finns en vila, en märkvärdig trygghet i det motsatta, när vi uppger vår lystenhet efter ord och kunskap och betraktar världen
med djurens tomma, enbart speglande ögon. ”Fattiga de människor som i sitt innersta tänker med ord”, heter det.
Ur ”Motsägelser”
av Werner Aspenström
Sophie Elkan har kommit i skymundan bakom väninnan Selma Lagerlöf, vilket är synd för hon är läsvärd. I helgen ägnade jag mig åt hennes första bok ”Dur och moll”, en novellsamling där novellen ”En liten historia utan namn” ingår.
Den fascinerade mig, delvis för att jag har upplevt en liknande situation, men också därför att hennes kvinnosyn intresserar mig.
Jag inser nu att det finns många böcker där ”namn” ingår i titeln. Många av dem så intressanta att min läslista blivit ännu längre än den var i förra veckan.
Gott att veta att jag aldrig blir sysslolös!
Vad namnkunnig betyder tror jag vi alla vet, men att ordet ”onamnkunnig” existerar, visste jag inte. Fast det är markerat med (†) så det är nog en obrukbar kunskap.
Så här säger SAOB om ordet ”föga l. icke alls bekant l. känd; äv.: känd ss. otrevlig l. dålig o. d.; illa beryktad;” och ger som exempel:
Bedröfwelige och Onamnkunnige (tider). Den lilla onamkunniga Ön.
Kan rekommendera "John Hall" av Elkan. Om en betydelsefull man i Göteborgs/Västsveriges historia.
SvaraRaderaKlimakteriehäxan,
RaderaJa, visst är den läsvärd — räknas nog som hennes bästa verk.
Margaretha
Sophie Elkan är relativt känd i Göteborg, finns flera nya böcker om henne, och ny forskning om hennes brevväxling med Selma Lagerlöf.¨
SvaraRaderaJohn Hall är intressant sann historia hur det kan gå om man har för mycket pengar, mannen har en gata efter sig, Det har Sofie Elkan på Hisingen också, en egen gata.
Hannele,
RaderaKanske har Sophie fått mer uppmärksamhet eftersom det har pratats och skrivits rätt mycket om Selma de senaste åren.
Margaretha
Det var du som fick mig att läsa John Hall, en gång för länge sedan, -79 eller -80?. Du tyckte det var förfärligt att en person från Göteborg inte visste vem John Hall var! Erkänner att det först var lite segt, men när jag kom in i boken kunde jag inte lägga den ifrån mig.
SvaraRaderaSå tack för det!
Lena,
RaderaNär det var som vi talade om John Hall minns jag inte — men jag minns att vi gjorde det. Minns att vi också talade om Jeanna Oterdahl, Jascha Golowanjuk & Axel då.
Margaretha
Fred gillade John Hall, så när barnen kommit upp i tonåren hade vi den som högläsningsbok.
SvaraRaderaUffe hade en jättego klasskamrat, som hade trist hemma, och efter ett par kapitel kom han alltid till oss när vi hade högläsningskvällar. Nu är han litteraturvetare.
Eva