söndag 19 december 2021

Ture Sventon i mitt hjärta

och i Stockholm


Jag blev både överraskad och glad när jag hittade ett A-4 kuvert med tidningsurklipp.




Det visade sig vara ”Ture Sventon i Stockholm”, som gick som följetong i DN under julen 1982.

Första avsnittet (av 15), publicerades den 19 december — så vad passade väl bättre än att påbörja läsningen i dag. 



Kul, eftersom jag inte minns ett smack av innehållet, däremot minns jag mycket väl att den gick som följetong, och att familjen , efter intagen frukost, turades om att läsa dagens avsnitt högt.


Det verkar inte som Åke Holmbergs böcker finns att läsa på nätet — men varför inte ta’ en tur till biblioteket, och låna några av hans böcker, och glöm inte bort att han inte bara skrivit om Ture, hans andra barn- och ungdomsböcker är också läsvärda.

Sven Hemmels illustrationer är en fröjd för ögat, och här finns en intressant artikel om honom.


6 kommentarer:

  1. Vilket fynd och vilken intressant länk till illustratören! Upptäcktsresande Karlsson låter också som en intressant bekantskap.

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Visst är det ett fynd — jag läser ett avsnitt om dagen, till eftermiddagsteet. Det gäller att jag lägger band på mig, och inte sträckläser hela boken, i en sittning.
    Det skulle vara roligt att få tag på Karlsson — har inte försökt än.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Jag vill minnas att han hade kontor eller bodde på Tomtebogatan. Där bodde vi när jag föddes för ett del decennier sedan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. * Bloggblad,
      Just den här boken utspelar sig på Tomtebogatan, men kontoret låg nog på Drottninggatan/Jakobsgatan — det är i alla fall där som det finns en plakett med ett citat från ”Ture Sventon privatdetektiv”.
      Vasasta’n är kända kvarter även för mig.
      Margaretha

      Radera
  4. Klimakteriehäxan,
    Han är älskansvärd — men nu när jag just återvänt till honom, undrar jag om dagens barn skulle uppskatta böckerna. Många företeelser måste kännas främmande, rent av obegripligt, för de som inte var med på 50 och 60-talet.
    Margaretha

    SvaraRadera