onsdag 11 juli 2012

Att se hela människan

och hennes behov, är kanske för dyrt och besvärligt.

IN THE SUMMER OF 1869, SHE PAYS A KINDLY 
VISIT TO AN OLD FOLKS' HOME IN LYON
men vem hon är, framgår inte av bildtexten

Har ni tänkt på så många gulliga bilder man visar, när det kommer till vård och omsorg? Leende kvinnor som lägger pussel med lika leende barn, eller ger fart till en storskrattande unge i en gunga. Kärleksfulla kvinnor som kramar om söta små tanter och farbröder i rullstolar. Visst finns de, vårdpersonalen som nästan sliter ihjäl sig för att göra ett gott arbete trots personalbristen. Men de ser nästan alla slitna ut, och leendena blir ofta mekaniska.
Vi vet ju alla att det är stor skillnad på vårdsi-tuationen mellan olika orter, själv kan jag bara uttala mig om min lilla ort. Här ser man väl till de sina när det gäller det lekamliga  förmodligen därför att det är lagstadgat. Men när det kommer till resten av människan är det sämre. Fast de tror nog att de gör vad de kan, problemet är bara att man lever kvar i den villfarelsen att alla äldre gillar Jularbo (och liknande) och att de helst av allt dricker kaffe med andra åldringar.
Stimulans har man uppenbarligen inte hört talas om  och har man det, så har man inte trott att det behövs för de allra äldsta. När jag påpekade att det är förödande för en människa att sitta stilla hela dagarna utan att kunna läsa eller göra något vettigt, hade en handledare mage att säga att många äldre vill ha det så. Jag hoppas innerligt att hennes sista år kommer att vara så trista och innehållslösa!

2 kommentarer:

  1. Jag vet om boenden där man gör så gott det går med olika aktiviteter, t ex gympa, sångstunder och promenader. Ett problem är dock att för att få komma till vårdboende idag (ålderdomshem för friska finns ju inte mer) måste man vara väldigt trött och funktionshindrad. Många är i praktiken redan mest sängliggande.
    Eftersom kommunerna vill att alla ska bo hemma ensamma in absurdum har geisten gått av många redan och den är ganska svår att återuppväcka, tyvärr.
    Men det är också ganska dystert att det fortfarande förutsätts ibland att alla gillar Jularbo och bingo.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Ja, det är ett sorgligt kapitel, förmodligen beror det på bristande utbildning - somliga handläggare förefaller tro att de redan kan allt.
      I augusti när dagverksamheten börjar igen, får jag väl se om det är så illa ställt som det låter.
      Margaretha

      Radera