tisdag 11 augusti 2020

163

dagar kvar 
i

måndag 10 augusti 2020

Att bilda barn

 IN THE LAND OF WINDMILLS AND WOODEN SHOES

O, the wind it is blowing with never a stop,
And the arms of the windmill go “Flip, flop, flop,
”Flip, flop, flop,
And around and round,
Till the water is pumped and the corn is ground.

O, the Dutch wooden shoes go “Klip, klop, klop,
”Toward the windmill that turns with its “Flip, flop, flop,
”Flip, flop, flop,
And around and round,
Till the water is pumped and the corn is ground.

And the little Dutch children with “Klip, klip, klop,
”Run away to the windmill that goes “Flip, flop,
”Flip, flop, flop,
And around and round,
Till the water is pumped and the corn is ground.

Vill du kunna sjunga den här sången så finns det noter till den i bokens början.


Som barn var jag mest irriterad på böcker med många illustrationer — de tog ju bara upp plats, och vem brydde sig om bilderna när man ville veta vad som hände sedan‽

Nu är jag barnsligt förtjust i böcker med vackra illustrationer och gläds när jag hittar illustrerade böcker, som Windmills and wooden shoes, av Maude M. Grant. Det är inte mycket som finns skrivet om författaren annat än att hon skrev böcker och poem för barn, och att hon  levde mellan 1876 och 1941. Så värst mycket mer får man inte heller veta om illustratören Bess Bruce Cleaveland, 1876-1966, teckningsläraren som efter att ha undervisat i sex år, övergick till att illustrera böcker. Barn och djur var hennes favoritmotiv, och det får hon frossa i, i den här boken.



Texten tycks riktad till mycket små barn, korta meningar och enkla ord (minns att boken är från 1919). 


She showed Katrina how to knit. 
Katrina learned very fast. 
Soon she could knit as well as her mother. 
Her mother showed her how to knit stockings, mittens, lace, and even a hood. Katrina is very proud of her knitting work.

Den kan låta avancerat men vid den här tiden var det självklart att lära sig de nödvändiga sysslorna tidigt. Det får mig att tänka på "Mor Afkes tio", de småflickor som åsyftas här var fyra år!
_ _ _ och bredvid honom, på en gammal nött bänk satt småflickorna med sin stickning. De måste sticka tolv varv var. Först när det var gjort fick de leka, hade Mem sagt.
Ur "Mor Afkes tio" av Nienke van Hichtum

Men inte ens i Holland på den tiden, ville alla små flickor lära sig sticka, då fick man ta till en del knep.

Rikka did not want to learn to knit. She said it was too hard. She said she would rather play on the beach. 


Her mother said to her, “Rikka, if you will learn to knit, I will give you a ‘Wonder-Ball.’
"Wonder-Ball!’ What is that, mother?” asked Rikka. 
“It is a ball of yarn,” said her mother. “There are little presents or surprise gifts wound up in the ball. As you knit the yarn from the ball, the gifts fall out.” 
“Oh, I should like a Wonder-Ball, Mother,” cried Rikka.
 “I will learn to knit and I will knit fast so that I can knit my presents from the ball.” 
Rikka’s mother made her a “Wonder-Ball.” It was a very big, blue ball. She gave Rikka some shining needles and taught her how to knit. 
Rikka tried and tried, and at last she learned to knit. It was very hard at first, but she did not give up. 


The first gift she knit from her ball was a little silver pencil. She was much pleased with it 
She knit hard every day. 
It seemed a long time before she came to the next gift.
Then a pretty chain of red beads came out of the “Wonder-Ball.” 
She knit and knit away. The gifts she knit from the “Wonder-Ball” were many.
 She sang a little song as she worked. 
She called it her “Knitting Song.”

 Click, clack, click, clack, 
On go the needles, forward and back, 
Careful never a stitch to drop, 
Busily knit with never a stop. 
Forward and back, forward and back, 
Bright little needles, click, click, clack.
 

  Among her gifts was a little gold ring with a blue stone in it. She had also a wooden bird, a tiny doll, and a thimble. She called her thimble her “finger-hat.”

Rikka was very happy. She thanked her good mother many times for the lovely, big “Wonder-Ball.” Rikka soon learned to knit very well. She liked to knit even when she had no “Wonder-Ball.” She knit a scarf for her father. She knit a jacket for her doll. “It is such fun to make things,” said busy little Rikka.


 
 
Mutor i all ära, men jag undrar om det är så enkelt att få ett motsträvigt barn att lära sig sticka  jo, om handlaget finns och resultatet blir bra, men annars?

Men som sagt, i den här boken är det mest bilderna jag ägnar mig åt.










 

164

dagar kvar 
i

söndag 9 augusti 2020

Ett födelsedagsbarn

 

Eftersom jag gratulerade Pamela L. Travers på hennes födelsedag för några år sedan, så behöver jag ju inte berätta om henne igen  men vill ånyo peka på hennes storhet.

För många år sedan tillbringade jag dagarna hos en åttaåring med mässling — hon var rätt illa däran, låg i ett mörkt rum och hade det långtråkigt. Jag visste att hon var en bokmal och tog med mina böcker om Mary Poppins, det var den mest lättskötta patient jag träffat på, när hon inte sov, så läste hon, allt jag hade att göra var att kolla att hon hade det bra och fick i sig mat. Jag har ingen aning om var Kersti befinner sig i dag, men jag hoppas att hon minns Mary Poppins med glädje — precis som jag med glädje minns mina stunder tillsammans med Mary Poppins.

Jag får medge att jag blir rätt irriterad när jag varje gång talar om en bok — det kan vara vad som helst från Kastrullresan till Perry Mason, så säger folk att de sett den filmen — men hallå, de vet inte ens att det är en bok som ligger till grund för filmen, än mindre vem som skrivit boken. 
Så är det också med Mary Poppins, vilket kanske inte är så konstigt eftersom Disney gjorde sitt bästa för att inte Pamelas namn skulle synas i eftertexter  eller på affischer! Pamela själv grät efter att ha sett filmen, och i ett brev till en vän skrev hon:  “It is as though they took a sausage, threw away the contents but kept the skin, and filled the skin with their own ideas, very far from the original substance.”

Jag skulle önska att fler barn fick möjligheten att göra sina egna bilder i huvudet, så att de inte bara passivt pådyvlas andras föreställningar. Ge dina och andras barn böcker, så snart du får ett tillfälle!

Mary Poppins in the Kitchen" är kanske den minst kända boken om Mary Poppins, den kom 1975, då i svartvitt, nu i en färglagd upplaga. Jag har boken, och har läst berättelsen, men inte provat några av recepten — läser på nätet att inte alla är så imponerade av recepten.
Jag tänker att så värst mycket inte kan gå fel med "Oatmeal Cookies", vilket dessutom är ett av de kortaste och enklaste recepten i boken:
2 eggs
1 cup granulated sugar
1 pinch salt
2 cups quick oats

baking or cookie sheet greased lightly with butter.

Heat oven to 450°.
In a mixing bowl beat the eggs and sugar together till light in colour and creamy. Stir in the salt and oatmeal. Drop the batter, teaspoonful, onto the baking sheet about 4 inches apart — they will spread — and flatten with the bottom of a glass dipped in water.
Bake for 5 minutes until  the edges are golden. Remove from the sheet with a spatula at once and cool on wire rack.
"This recipe," says Mary Poppins, "will make about three dozen sweet biscuits or cookies. Very good to store for a rainy day."


Lite skumt tycker jag att måtten är amerikanska men stavningen brittisk. Behöver du en omvandlingstabell, så hittar du en länk i min högerspalt.

Mycket är skrivet om P. L. Travers, vad som är sant, vad som är spekulationer eller rena påhitt, har jag ingen aning om, men när jag blir rik ska jag införskaffa ett par biografier om henne:
The Real Life Mary Poppins: The Life and Times of P.L. Travers, 2013 av Paul Brody
Mary Poppins, She Wrote, 2013,  av Valerie Lawson

Men jag tänker börja med att läsa P. L. Travers av Patricia Demers, för den finns hos InternetArchive.
Det finns även en artikel om henne av Jerry Griswold

165

dagar kvar 
i

lördag 8 augusti 2020

Lördag med Gutenberg

 

Girl Reading, 1850

Ännu en lördag med fler fynd än jag hinner gå igenom — än mindre berätta om.
I dag bjuder herr Gutenberg på böcker om mat, handarbete, kor & slakt, historia, naturalia, poesi, deckare och en och annan roman. 
Det förefaller som om man äntligen fått upp ögonen för böckerna om "Miss Silver", men än så länge har Gutenberg bara två titlar, så vill du börja från början med "Grey Mask" och fortsätt i kronologisk ordning så gå till FadedPage, där finns 47 av Patricia Wentworths (Dora Amy Elles) böcker.
Har du inte läst Ester Blenda Nordströms "Kåtornas folk" ännu, så har du en chans nu.

Men det jag ägnat mig åt i dag mellan annat bokprat och hallonplockning är handarbeten — somliga hiskligare än andra. Här finns tre häften från "American Thread Company".


Star Book No. 230: "In Fashions for Him for Her" har inget tryckår, men är nog av betydligt senare datum — dessutom mycket amerikansk. 

En herrpullover (som amerikanarna kallar slipover) med intressant struktur tänker jag återvända till.

Star Book No. 57: "New Tablecloths" är tryckt 1948 — på den tiden då även amerikaner tog sig tid att använda garn som inte såg ut som rep. Här finns ett antal säkert rätt tidsödande dukar och tabletter. 

Saknar du en schal så är  "Bernat Handicrafter, Book 161: Stoles", från 1953, häftet för dig. 

Bland alla skälmska damer och glest virkade "fisknät" finns en del intressant att hämta. Som den här
som tycks vara formstickad, så att man kan gå över golvet utan att den faller av.

 

166

dagar kvar 
i

fredag 7 augusti 2020

Gnóthi Seavtón

 Ja, man kan ju undrar hur väl jag känner mig själv — förhoppningsvis känner jag mitt inre bättre än mitt yttre — för det är inte första gången det här händer.

 


 Mirror 
Kurt Schwitters

Hade förirrat mig bort till min butiks avdelning för diverse hushålls attiralj, sybehör och annat smått och gott (som jag inte vet hur gott det är). Där kom jag, från en av gångarna, och skulle vika av till en huvudgång, när jag tvärnitar eftersom jag nästan stöter ihop med en annan kund. Inte heller hon hade munskydd, vilket inte många har här, men några få har det och då är det är alltid lika svårt att avgöra om det är en vänligt sinnad medkund eller ej, eftersom det inte går att kommunicera medels leenden då. Men den här damen smålog glatt tillbaka — och jag inser att det är min spegelbild jag småler mot. 
Nu såg jag det tämligen snabbt — det gjorde jag inte en gång när jag var i de yngre tonåren. På en träff med några scouter visade en av ledarna en film hon tagit på sommaren, när vi hade ett litet läger. En rätt lång sekvens visar en flicka som sätter upp ett tält, och sedan lite vilset går runt tältet och drar i linorna. Jag böjer mig mot Gerd och frågar, "vem är det, minns inte henne?". Gerd tittar förvånat på mig och säger "det är ju du".

Några år senare gick jag in i ABF-huset på Sveavägen. Går rakt fram mot trapphuset och blir lite irriterad när en tjej kommer emot mig, och väjer åt samma håll som jag, när vi kommer närmare varandra — ja, du förstår resten — där längst bak finns en spegelvägg.
Monkey looking at its reflection in a mirror 
Benjamin Rabier

När jag hittade den här bilden kom jag att tänka på vad äldre människor (mina mor- och farföräldrars generation) brukade fråga  barn: "har du sett kungens markgatta?" Var det inte första gångetn barnet fick frågan, svarade det naturligtvis nekande, varpå den vuxne plockade fram en liten spegel och höll framför barnet.
Får inget napp när jag söker efter frågan på nätet, så jag har ingen aning om hur vanligt det var, och om man vet något om dess ursprung.

167

dagar kvar 
i


torsdag 6 augusti 2020

Men hallon är det gott om!


Harvesting Raspberries

Crimson in a background of green:  
A sign, not of Yuletide, but of Harvest time. 
At the touch of one's tongue,  
Ripened red clusters detonate  
Bursts of sweet juicy goodness,  
Awakening taste buds 
And firing the synapses 
With undulating waves of pleasure!  
A deluge of deliciousness!
                    Moira Cameron


Blåbärsår?

Det kanske det är — men inte där jag letade efter bär. Det tog mig en timme att få ihop ett par deciliter — och små var de också.
Kanske berodde det på att någon marodör (från min synpunkt sett) fällt det mesta av skogen där, och nu växte det upp sly överallt.
Det var tur att jag hade älven på ena sidan, så jag kunde orientera mig, för den gamla stigen hade försvunnit, och jag kände inte alls igen mig — utan älven hade jag säker förirrat mig.
Massor med träd hade fällts ungefär en och en halv meter från roten, och kring den höga stubben fanns det band som det stod "kulturmiljö" på. Jag läser om kulturmiljö på Wikipedia, och får inte riktigt ihop begreppen. 
Blueberries
 Jakub Godziszewski 

 Blueberries (Haiku)   
Blueberry picking tedious work, 
yet calming 
pleasing to the soul
                                  Melvina Germain

The room opened on a long wooden verandah, with the sea coming in at the windows. It was bare and cool, with a table covered with a coarse checkered cloth and adorned by a bottle of pickles and a blueberry pie under a cage. 
                    ur "The Age of Innocence" av Edith Wharton

BLUEBERRY PIE

Easy
1 baked pie shell, cooled.
1 qt. blueberries
5 oz. currant jelly
5 oz. blackberry-apple jelly
1 c. sour cream

Put blueberries in a cooled shell. Just before serving, spread sour cream over pie.

168

dagar kvar 
i

onsdag 5 augusti 2020

169

dagar kvar 
i

tisdag 4 augusti 2020

Grattis Evelyn!


4 augusti 1869 - 17 juni 1955

Innan internet kom in i mitt liv så betraktade jag Evelyn Sharp enbart som en barn- och flickboksförfattare — nu har jag lärt mig att hon var så mycket mer. Hon var pacifist och en av de drivande kvinnorna i den engelska suffragettrörelsen.
Du hittar en del av hennes böcker hos Gutenberg och Internet archive.

Funkar det?

Ja, det gör det! Både blogger och påståendet nedan!
Må det bestå.


“To acquire the habit of reading is to 
construct for yourself a refuge 
from almost all the miseries of life.” 
                       W. Somerset Maugham, Books and You
 

170

dagar kvar 
i


måndag 3 augusti 2020

171

dagar kvar 
i

söndag 2 augusti 2020

172

dagar kvar 
i

lördag 1 augusti 2020

Augustihatt


Jag får tillstå att jag är lite osäker på hur jag ska få till den här hatten  paraply och portmonnä är inga problem att få till, men vad i all världen ska man ha på bakhuvudet? Hon bär ju pincené, så jag grunnar på alla attiralj ska börja på p  men örhänget och det hon bär på skulten vet jag sannerligen inte vad det är.

173

dagar kvar 
i