tisdag 28 december 2021

Christina Rossetti

Christina Rossetti målad av DanteGabriel Rossetti


 Så här i juletid kan du knappast ha undgått att höra "In the Bleak Midwinter", förmodligen en av Christina Rossettis mest kända dikter, som är tonsatt av Gustav Holst.

Christinas var syster till poeten och konstnären Dante Gabriel Rossetti

Med en italiensk far och halv-italiensk mor, var alla deras fyra barn tvåspråkiga och diktade på båda språken. Ett av familjens nöjen, från det att barnen var små, var att skriva dikter på ett givet ämne.

För den som vill veta mer om denna oerhört begåvade och intressanta familj finns mycket att läsa — vilket jag rekommenderar. Räcker inte det finns flera biografier hos Internet Archive.


I dag är det 127 år sedan Christina dog, och hennes bror Dante skrev den här dikten:


My Sister's Sleep


She fell asleep on Christmas Eve.

  Upon her eyes' most patient calms

  The lids were shut; her uplaid arms

Covered her bosom, I believe.


Our mother, who had leaned all day

  Over the bed from chime to chime,

  Then raised herself for the first time,

And as she sat her down, did pray.


Her little work-table was spread

  With work to finish. For the glare

  Made by her candle, she had care

To work some distance from the bed.


Without, there was a good moon up,

  Which left its shadows far within;

  The depth of light that it was in

Seemed hollow like an altar-cup.


Through the small room, with subtle sound

  Of flame, by vents the fireshine drove

  And reddened. In its dim alcove

The mirror shed a clearness round.


I had been sitting up some nights,

  And my tir'd mind felt weak and blank;

  Like a sharp strengthening wine, it drank

The stillness and the broken lights.


Silence was speaking at my side

  With an exceedingly clear voice:

  I knew the calm as of a choice

Made in God for me, to abide.


I said, “Full knowledge does not grieve:

  This which upon my spirit dwells

  Perhaps would have been sorrow else:

But I am glad 'tis Christmas Eve.”


Twelve struck. That sound, which all the years

  Hear in each hour, crept off; and then

  The ruffled silence spread again,

Like water that a pebble stirs.


Our mother rose from where she sat.

  Her needles, as she laid them down,

  Met lightly, and her silken gown

Settled: no other noise than that.


“Glory unto the Newly Born!”

  So, as said angels, she did say;

  Because we were in Christmas-day,

Though it would still be long till dawn.


She stood a moment with her hands

  Kept in each other, praying much;

  A moment that the soul may touch

But the heart only understands.


Almost unwittingly, my mind

  Repeated her words after her;

  Perhaps tho' my lips did not stir;

It was scarce thought, or cause assign'd.


Just then in the room over us

  There was a pushing back of chairs,

  As some who had sat unawares

So late, now heard the hour, and rose.


Anxious, with softly stepping haste,

  Our mother went where Margaret lay,

  Fearing the sounds o'erhead—should they

Have broken her long-watched for rest!


She stooped an instant, calm, and turned;

  But suddenly turned back again;

  And all her features seemed in pain

With woe, and her eyes gazed and yearned. 


For my part, I but hid my face,

  And held my breath, and spake no word:

  There was none spoken; but I heard

The silence for a little space.


My mother bowed herself and wept.

  And both my arms fell, and I said:

  “God knows I knew that she was dead.”

And there, all white, my sister slept.


Then kneeling, upon Christmas morn

  A little after twelve o'clock

  We said, ere the first quarter struck,

“Christ's blessing on the newly born!”


måndag 27 december 2021

Grattis Louis!

 

27 december 1896 - 18 mars 1956

En intressant man, vars böcker var mycket populära på 20- och 30-talet — då hans böcker år efter år förekom på bestsellerlistorna.

Hans personbeskrivningar är mycket målande — och mycket elaka.

Många av hans böcker kan du hitta hos FadedPage, en hel del av dem korta noveller.

I slutet av 30-talet övergav han skrivandet för att ägna sig åt jordbruk. Han köpte 600 tunnland odlingsbar mark i Ohio, där han bedrev organisk odling, på Malabar Farm — som sedan 1993 existerar som Malabar Farm Foundation.

lördag 25 december 2021

Uppgiven

When all else fails, give up and go to the library.”  

           Stephen King



A Fireside Read c. 1825

William Mulready


Det är precis vad jag gjort — gett upp alltså — och vänt mig till mitt privata bibliotek, och till de ”nätbibliotek” som jag fortfarande har tillgång till. Tyvärr är det inte alla, för google mobbar mig, fejsbok släpper inte in mig — blogger gör det ibland, men aldrig utan att avkräva mig adress, lösenord, skonummer och vaccinationsbevis. Och det för varje kommentar jag vill skriva eller besvara, så nu ger jag upp ända tills google visar sig från en vänligare sida.


Det är ju inte så att jag blir sysslolös — långt ifrån — jag blir visserligen en gnutta avundsjuk när jag läser om alla såp- och hyacintdoftande hem, men inte tillräckligt avundsjuk för att det ska få mig att lämna en intressant bok. I all synnerhet som det framgår att alla dessa kvinnor (märkligt nog är det bara kvinnor) är alldeles utschasade.



Nej, jag fortsätter att läsa Gunnar Bolins intressanta ”Hovjuvelerarens barn”.




Fudgen är kokad, och ska bara emballeras  innan jag skickar den till gottegrisar i bekantskapskretsen.

Jag skulle också kunna tänka mig att ånyo läsa, den sanna berättelsen från juldagen 1914: ”Silent Night, The Story of the World I Christmas Truce” av Stanley Weintraub.



Återkommer när google slutat mobba mig.

tisdag 21 december 2021

Julig julläsning

 Is it wrong to prefer books to people? Not at Christmas. A book is like a guest you have invited into your home, except you don't have to play Pictionary with it or supply it with biscuits and stollen.”          Andy Miller

Reading by the Fire  

Samuel S. Carr


Tisdagstrion ska handla om böcker med julanknytning säger Helena.

Det skulle inte vara någon svårighet att få ihop minst 33 böcker med det temat — författare tycks älska julböcker. Kan det bero på att de säljer bra.



Något mycket juligare än Dickens är väl svårt att hitta — men jag nöjer mig med en illustration av Arthur Rackham med ”Scrooge and The Ghost of Marley, från Dickens'' ''A Christmas Carol''




Mitt första val faller på en bok av, den numera nästan bortglömda Kate Douglas Smith Wiggins, och hennes The old Peabody pew; a Christmas romance of a country church”

I Sverige är nog Kate mest känd för sin bok Rebecka (Rebecca of Sunnybrook Farm), som kom ut 1903. Fast det är nog tveksamt om hon är ihågkommen i dag. Och minns man den är det kanske för att Shirley Temple spelade Rebecca i en filmad version. Bland medelålders kvinnor, och äldre, i U.S.A. har nog boken samma status som Anne på Grönkulla, som den påminner en aning om.

Kate utbildade sig till kindergartenlärare, och öppnade 1878 San Franciscos första avgiftsfria förskola för barn från slummen. Hon kom att bli en hängiven förskollärare och förespråkare för barns rättigheter. När hon gifte sig 1881, fick hon enligt tidens sed, inte att fortsätta sitt yrkesverksamma liv. Då började hon istället skriva böcker, för att med inkomsterna från dem, stötta verksamheten. Hon skrev såväl barnböcker som pedagogiska böcker om förskoleverksamhet och artiklar för olika tidskrifter. Många av hennes böcker finns på nätet.

Även om det här är en romantisk historia, med lyckligt slut, så handlar den mest om hur kvinnorna i en kyrka beslutar sig för att snygga till kyrkans innanmäte före jul. Det är rolig läsning, när dessa New Englandkvinnor tacklar golv och kyrkbänkar med sina skurborstar, utan att låta arbetet tysta mun. 


Visste du att Maria Lang (Dagmar Lange) skrev några ungdomsdeckare? Det upptäckte jag först när jag började utforska Litteraturbanken.

Jan och Katja jagar jultomten” kom ut 1975, så för en del av oss blir det nostalgisk läsning om hur det var fordomdags.




Bild ur Carl Larsson ”De mina. Gammalt krafs”, 1895.


Hos Litteraturbanken har de sammanställt en samling kåserier, med jultema: ”Små vansinniga tomtar. En samling julkåserier”, av idel kända kåsörer som Bang, Kar de Mumma, Viola, Claque och så finns Fröding med på ett hörn.




Vill du vila ögonen en stund kan du lyssna på David Wales inläsning av 23 av L. M. Montgomerys berättelser med jultema:

Christmas With Lucy Maud Montgomery: A Selection Of Stories

Du får fem och en halv timme tillsammans med Lucy, så du hinner både baka och slå in julklappar medan du lyssnar.

söndag 19 december 2021

Ture Sventon i mitt hjärta

och i Stockholm


Jag blev både överraskad och glad när jag hittade ett A-4 kuvert med tidningsurklipp.




Det visade sig vara ”Ture Sventon i Stockholm”, som gick som följetong i DN under julen 1982.

Första avsnittet (av 15), publicerades den 19 december — så vad passade väl bättre än att påbörja läsningen i dag. 



Kul, eftersom jag inte minns ett smack av innehållet, däremot minns jag mycket väl att den gick som följetong, och att familjen , efter intagen frukost, turades om att läsa dagens avsnitt högt.


Det verkar inte som Åke Holmbergs böcker finns att läsa på nätet — men varför inte ta’ en tur till biblioteket, och låna några av hans böcker, och glöm inte bort att han inte bara skrivit om Ture, hans andra barn- och ungdomsböcker är också läsvärda.

Sven Hemmels illustrationer är en fröjd för ögat, och här finns en intressant artikel om honom.


tisdag 14 december 2021

Vintrig tisdagstrio

The sun that brief 

December day 

Rose cheerless over hills of gray, 

And, darkly circled, gave at noon 

A sadder light than waning moon. 

Slow tracing down the thickening sky 

Its mute and ominous prophecy, 

A portent seeming less than threat, 

It sank from sight before it set.

A chill no coat, however stout,

Of homespun stuff could quite shut out,

A hard, dull bitterness of cold,

That checked, mid-vein, the circling race

Of life-blood in the sharpened face,

The coming of the snow-storm told.

The wind blew east: we heard the roar

Of Ocean on his wintry shore,

And felt the strong pulse throbbing there

Beat with low rhythm our inland air.

     ur Snow-Bound 


Tisdagstrion ägnar sig i dag åt det som är ”isigt, kallt eller vitt”




Jag börjar med en favorit ”Snow-Bound: A Winter Idyl” av John Greenleaf Whittier från 1866. Den plockar jag ofta fram så här års.

Författaren, som var kväkare och engagerad i arbetet för slaveriets avskaffande, tog upp båda dessa ämnen och hjärtefrågor i sina poem.

Här berättar om när hans familj blev insnöad i flera da’r. De gräver en tunnel till ladugården, alla hjälps åt med de dagliga sysslorna — äldre släktingar berättar om händelser från flydda tider, och allt är rart och hemtrevligt vid brasan där man handarbetar, rostar majs, äter nötter, steker äpplen och leker lekar.




Next morn we wakened with the shout

Of merry voices high and clear;

And saw the teamsters drawing near

To break the drifted highways out.




En vinter som är betydligt hårdare skildras i ”The Long Winter”, den sjätte boken, av åtta, i Laura Ingalls Wilder barndomskildring.

Låt mig säga på en gång, att hör du till den stora skaran som bara sett den urusla TV-serien, så har du en läsupplevelse kvar. 




Jag var nog i tioårsåldern när jag läste serien första gången, och jag minns att just den här delen berörde mig starkt. När familjen frös och var hungrig, kände jag Lauras håglöshet, som min egen.

Hela serien finns hos FadedPage.



Garth Williams illustrerade seriens första utgåvor.


Efter en sådan vinter behövs en värmande soppa.


A Maid Hoser Sappa From The Midst Of A Kiettel"

Pehr Hillström


Här råder viss språkförbistring — det är inte lätt att få till svenskan, men jag tolkar det som att ”En piga öser soppa från en kittel”


 I kapitlet ”Food for cold weather”, i

Common-Sense Papers on Cookery

av Gay Payne

Food for cold weather läser jag ”Now, of all winter dishes, perhaps none is so suitable for cold weather as that rather vulgar dish, pea-soup.

Persons who affect to despise pea-soup should remember that it is one of the most variable soups ever made. Poor pea-soup, which really owes almost its whole goodness to the split-peas from which it is made, is indeed poor stuff for epicures, though a very cheap and wholesome form of nourishment for the hungry poor. Good pea-soup is an exceedingly delicious compound, and I will describe how to make it.

  ur ”Food for cold weather” i Arthur Gay Paynes bok ”Common-Sense Papers on Cookery”, 



Så avslutar jag med Claes Anderssons diktsamling ”Det är kallt, det brinner”.



Han var en finlandssvensk författare, översättare, psykiatriker, politiker och jazzpianist.


Jag är på resa genom höstens trakter in

    i vintern.

Det är kallt, det brinner vart jag än

    vänder mig.


Allt är mindre än förr, men större än det  

    kommer att bli.

Jag ser i snön spår av fågelflyttning, ekorre, katt

    och människa.


Jag är således inte ensam.

Molnen vandrar, träden vandrar, mina tankar 

    vandrar.

Vägen blir smalare, nu knappt en stig, aldrig

    skottad.


Jag känner igen mig, precis så här såg det ut 

    innan jag kom hit.


tisdag 7 december 2021

Bara bröllop — inga begravningar

 DANSK GIFTAS

omkring 1/2 kg kryddlimpa

1 1/2 msk smör

2 dl hallon eller körsbärssylt 

1 hg sockrad choklad

4 dl grädde


Limpan rives samt fräses med smöret tills brödet är poröst och genomstekt. Chokladen rives och grädden vispas till hårt skum. I en glasskål lägges varvtals alla ingredienserna med brödet i botten, sylt, grädde och choklad. Överst skall vara gräddskum och detta garnerad med små klickar av sylt.

      ur Brogårds Receptsamling, (1938

     Dessert Still Life, 1855 
     John F. Francis


Bröllop och begravningar är denna tisdags tema, som Ugglan  anmodar oss att skriva om.

Som vanligt spårar jag ur när jag med August (Ågust, alltså) som utgångspunkt börjar fundera på ordet giftas — och kommer att tänka på den numera så sällsynta efterrätten giftas.




Annars visar det sig att det är gott om både bröllop och begravningar i den litterära världen, så det blev lika svårt som vanligt att bara välja tre böcker.

Sara Pfeiffer (1829-1913) var en, på sin tid uppskattad författare av underhållningslitteratur. Som så många kvinnor, på den tiden, tog hon till skrivandet, för att försörja sig, när maken kom på obestånd. Dessutom öppnade hon ett lånebibliotek på Hornsgatan, åtog sig renskrivningsarbeten och hade inneboende — det har aldrig varit enkelt att vara fattig!

1877 gav hon ut ett tunt häfte, med två korta berättelser: ”På Söder samt Onsdags-bröllopet”. Jag fastnar för den senare — och är så okunnig om vår svenska historia att det tog en stund innan jag fattade att det handlade om en historisk händelse. 

Här kan du läsa om det.



Mitt nästa val är även det en tunn liten bok  (93 sidor), så tunn att jag inte ens såg den när jag nyligen letade efter tunna böcker.

Jolanthas bröllop”, 1892, av Hermann Suderman — även han en populär författare på sin tid. Humoristisk berättelse kallas den — och är onekligen aningen sär.

Boken inleds med en begravning, det får kompensera att jag inte fick med någon av alla böcker som har begravningar i titeln.


Och så till slut ännu en bok av en i det närmaste bortglömd författare — Karl August Tavaststierna var en av sin tids mest framstående författare, och anses ha infört realismen i litteraturen. Lite osäker på hur realistisk hans ”Korta bref från en lång bröllopsresa”, 1893 är. Men jag tycker den är nöjsam och läser vidare om hur det nygifta paret börjar sin resa på en båt från Finland till Sverige, en gropig resa, visar det sig, där de båda blir rejält sjösjuka. 

Vi följer resan genom parets ögon, där den unga frun skriver brev till sin syster, medan hennes make redogör för deras resa i brev till en god vän.

Det som slår mig som anmärkningsvärt, med våra nutida ögon sett, är hur lite de tycks känna varandra när resan börjar. Men också hur självständig den unga frun är.


måndag 6 december 2021

Grattis Sylvia!

 

Sylvia Townsend Warner
6 december-1893-1 maj -1978

Ännu en av alla bortglömda författare som är läsvärd.

Redan i en tidig ålder utmärkte hon sig genom att härma sina lärare i förskolan, vilket gjorde att hon inte var välkommen där. Sedan blev det ingen mer skolgång för Sylvia, utan hennes far undervisade henne i hemmet.

Hon skrev både poesi, noveller och romaner, och lämnade ingen i tvivelsmål om sin syn på kyrkan, som hon ansåg förtryckte folket, och hon var kritisk till vedertagna sociala normer. Som feminist ville hon naturligtvis se en förändring av traditionella kvinnonormer.


Hon berättar att det var en slump som fick henne att börja skriva poesi: ”she was given paper with a “particularly tempting surface”.  På nästan samma vis kom hon att skriva sin första roman ”Lilly Willowers”, hon “happened to find very agreeable thin lined paper in a job lot.”

Skaffa vackra skrivvänliga papper — och se vad som händer.


Man får leta ordentligt för att hitta hennes böcker på nätet, men hos Internet Archive finns såväl noveller av henne, och böcker om henne.

lördag 4 december 2021

Lördag med Gutenberg


som i dag förefaller försöka kompensera för att det en tid varit glest mellan de riktigt intressanta böckerna — från min synpunkt sett.


                Woman Looking at Books

                Henry Straker (1860-1943)


“No matter how busy you may think you are, you must find time for reading, or surrender yourself to self-chosen ignorance.” 

      Atwood H. Townsend



Högt upp på dagens läslista står Charlotte Perkins Gilman.

Jag har en känsla av att hon uppmärksammats en hel del på sista tiden, att hennes novell ”The Yellowjackets Wallpaper”, läst i radion. Det är en rätt otäck historia, baserad på hennes egna erfarenheter av en postpartum psykos, en novell som jag skrev om i novellutmaningen.

Hon var en hängiven feminist som förespråkade total jämställdhet mellan könen: There is no female mind. The brain is not an organ of sex. Might as well speak of a female liver."

För henne var det en självklarhet att det inte skulle vara någon skillnad i klädseln för män och kvinnor, och att jämlikhet förutsatte att man var ekonomiskt jämlik.

Moving the Mountain, 1911

Charlotte Perkins Gilman




En annan feminist och suffragett var Alice Duer Miller, som finansierade sina matematik- och astronomistudier med sitt skrivande.

Things, 1914

 Alice Duer Miller

Redan i inledningsscenen, kan många känna igen sig i Mrs. Royces tankar om dagens ungdomar — i det här fallet, unga flickor.

 


Jag erkänner på en gång att jag inte är någon stor Katherine Mansfield fantast. Nu tänker jag ge henne en ny chans, för dagens bok är en samlingsvolym, med alla hennes noveller.

 The Doves' Nest and Other Stories, 1923

Katherine Mansfield



En finländsk författare finns med bland dagens utbud, Yrjö Hirn, som var en välkänd, kunnig och aktad konst- och litteraturvetare. Han var inte bara kunnig, han ville dela med sig av sina kunskaper, och var en förespråkare av folkbildning, och 1919 reste han som delegat med till fredskongressen i Versailles.

The origins of art; a psychological & sociological inquiry, 1900

Yrjö Hirn



Om Sinclair Gluck vet jag näst intill ingenting, men tänker ge honom en chans — trots att jag inser att att ”Shadow in the House” är en deckare, eftersom redan innan boken börjar, finns där en planritning av ett hus.

Shadow in the House, 1929

Sinclair Gluck


               Musical on the way home 

               Hugo Mühlig


Why does a person love his sweetheart, his food, his safety, his social fellowship, his communion with nature, his God, approaches to the ultimate goals of truth, goodness, and beauty? The answer to each of these is a long story, involving not only common sense and scientific observation but a profound intuitive insight, a self-revelation. In all, it will be found that love is a favorable response, a reaching out for the satisfaction of a fundamental human need, an effort to secure possession, and a willingness to give an equivalent, indeed a more or less unconditional surrender.

Så inleder svenskamerikanen Carl E. Seashore (ja, just det, född Sjöstrand). Kanske ligger den på en för hög nivå för mig, men som jag ofta har grunnat på varför en del musik berör mig djupt, medan jag är likgiltig för annan, så får boken ligga kvar på läslustan.


.Why We Love Music, 1941

Carl E. Seashore



En bok med den ödesdigra titeln ”1914”, tycker jag nog kräver lite uppmärksamhet. 

En intressant författare, som jag inte läst något av tidigare, om man inte räknar med tidskriften ”The Idler”, som han startade 1892, tillsammans med Robert Barr — och där också Jerome K. Jerome fanns med på ett hörn.

1914

John Oxenham



Det blir en diger läslista idag, men Inte kan jag gå förbi en av mina favoritförfattare — jag har ju skrivit om honom tidigare, men inte om den här boken.

 The Autobiography of Upton Sinclair



Kissing your hand may make you feel very good but a diamond bracelet lasts forever.


Visste du att det var Anita Loos som myntade begreppet ”Gentlemen Prefer Blondes”?, det gjorde inte jag.

Gentlemen Prefer Blondes"

The Illuminating Diary of a Professional Lady

Anita Loos

He sent me a set of books by a gentleman called Mr. Conrad. They all seem to be about ocean travel.


Dagens övriga fynd får jag presentera en annan dag.

onsdag 1 december 2021

Mer deckarprat


Man hör så sällan talas om Rex Stout nu för tiden att jag vill slå ett slag för honom på hans födelsedag. Jag har skrivit om honom tidigare, så det upprepar jag inte.

Däremot vill jag berätta att jag nyss upptäckte att en av hans böcker finns hos Gutenberg, ”Under the Andes”.

Och hos  Internet Archive finns böcker både av och om honom.