Skioptikon, balloptikon och dunk i golvet

Sir Samuel Baker at the meeting of the Royal Geographical

Society, from 'The Illustrated London News',

20th December 1873

Läser för en tid sedan hos Maggan att hon varit på föreläsningsförening och får genast trevliga associa-tioner. Jag visste inte ens att dessa föreningar fort-farande existerade. Jag ser genast för min inre syn äldre män som pratar om stora män (sällan kvinnor), resor och märkliga djur, och som stöter sin käpp i golvet när nästa bild ska visas.
På min ort finns ingenting i den vägen — förr brukade biblioteket bjuda in författare och annat intressant folk, för att hålla föredrag — men det är minst tio år sedan vår fattiga kommun inte ansåg sig ha råd med en bildad befolkning.

Under ett par år bodde jag i Dalarna, där min vän-inna M och jag hyrde en sommarstuga medan vi pluggade. Vi lusläste ortens annonsblad och gick på alla gratisnöjen som fanns. Vilket mest innebar musik i kyrkorna och ett och annat föredrag i församlings-hemmet. Hemvändande missionärer visade ljusbilder och berättade om sitt liv i fjärran länder.
Nu har väl även diabilderna blivit omsprungna av en mer sofistikerad teknik. Jag kommer på mig själv med att sakna den enkla tekniken, där innehållet var det väsentliga.
Balloptikon fanns i en av min barndoms skolor — en fiffig historia — jag minns att jag använde den när jag höll ett föredrag om en resa på kontinenten. Då kunde jag skjuta in kartan under apparaten och kartan projicerades på duken.

Balopticon Model C Slide Projector
Date : 1911

.
Så här säger NE:
skio´ptikon [ʃi- eller ski-] (engelska sciopticon, av grekiska skia´ 'skugga' och optiko´s 'som hör till synen'), projektionsapparat för transparenta glasbilder (diapositiv), från början ett varumärke. Skioptikonapparaten var ett vanligt hjälpmedel i undervisning och föregångare till diaprojektorn.

balloptikon [-åp´-] subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: ball-opt-ik-on-et
• projektor för ogenomskinliga bilder {SYN. episkop}
HIST.: sedan 1929; till firmanamnet Bausch & Lomb Optical Company, med anslutning till grek. ballein 'kasta' och optikos 'som hör till synen'

föreläsningsförening, föreningstyp inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet med rötter i 1880-talets liberala folkbildningsrörelse. Stockholms Arbetareinstitut (se arbetarinstitut), bildat 1880, anses vara den första föreläsningsföreningen i vårt land. Under de närmast följande åren bildades arbetarinstitut och föreläsningsföreningar på många håll i Sverige, till en början främst i de större städerna. Vid slutet av 1950-talet fanns det drygt 1 000 föreläsningsföreningar i landet. Statligt stöd till "föreläsningar för arbetarklassen" började regelmässigt utgå 1884. Vid sekelskiftet bildades centralbyråer för föreläsningsförmedling i Lund, Göteborg och Stockholm. Studieförbunden anslöt sig senare till en av ABF bildad föreläsningsförmedling. Dessa fyra förmedlingsbyråer ersattes 1963 av Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå. Det statliga stödet till föreläsningar ändrades 1974 till ett bidrag till kulturprogram i föreningslivet. Denna verksamhet bedrivs till största delen av studieförbunden. Bidrag förmedlas också av länsbildningsförbunden till många ideella organisationer. Flertalet föreläsningsföreningar har upphört, och 1999 var endast ett hundratal av dem ännu i verksamhet.