söndag 5 oktober 2025

fotoveckan #32



I aftonlampans sken, 1925


”Nu är den stolta vår utsprungen,

den vår de svaga kalla höst.”


Nu har den tiden kommit då det är dags att tända lampan, för att kunna läsa på kvällen.



Jag förundras över växter som vägrar att ge upp. Det knoppas i hallonsnåren, och smultronen tror uppenbarligen på en snar sommar.

Sån skulle man vara.



Ingen frost än så länge, men bra nära. Men vad bryr sig gullriset om hur snart vintern är över oss — den blommar på så länge den kan. 



Jag försöker att bete mig som gullriset, struntar för ögonblicket i byråkratin som obevekligt gör sitt bästa för att nöta ned allt i dess väg. Regler är regler säger säger tjänstemännen — jag tänker att det måste kännas bra för dem som kan krypa bakom reglerna. 

Regelsjukan får mig att tänka på L. R. Blomstedts dikt ”Paradiset”


”Inga skatter lade 
Folk på sträckbänk der. 
Man ej heller hade 
Grannlåtsmilitär. 
Intet hof att mätta,
Ej byråkrati,
Och, i följd af detta, 
Intet tiggeri.”


Jag är inte säker på att så värst många delar min förtjusning över långa skådedikter, utan ger bara ett smakprov här. Den som vill läsa alla versern får vända sig till Litteraturbanken



Höstasterns färg är omöjlig att fånga — jag vet inte hur många bilder jag offrar i jakten på den rätta färgen. På den tiden då jag använde ”riktiga kameror” provade jag med olika sorters film, men kom aldrig riktigt nära.



För 43 år sedan smugglade jag med mig fyra rödlönnsplantor hem, från New England, i handbagaget. Nu när jag ser de stora träden är det svårt att förstå att de alla rymdes i väskan under sätet.

Snart är de så gamla och stora att jag skulle kunna tappa dem på sav och koka min egen lönnsirap.


HÖSTSÄDET

Odlaren strör i mörka mullen
fröets sådd för kommande skörd.
Däröver vandra höstens skurar,
däröver bäddas vintrens snö.
Han gör som jag: begraver sitt hopp.
Han tror som jag på sol och vår.
0000Erik Gustaf Geijer

Det ser ut som Åkes kommentarsbås är redo att släppa in mig, så jag skyndar mig dit nu — för det är han som ligger bakom idén att presentera den gångna veckan i bild.

11 kommentarer:

  1. 43 år sedan!!! WOW så läckert!!! Du kan du :) Så trevligt att du återvände och visar upp dina vackra ting och jag säger bara din text till :) Lönnsirapapen lät mycket intressant ;) Trevligt att du var med igen och jag bugar för länken!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åke,
      Ja, du store tid, så fort åren rullar iväg, utom när man önskar att morgondagen ska komma snart — det här med tid begriper jag mig inte på.
      Det är roligt att märka att det latenta
      fototänkandet inte var så svårt att plocka upp.
      Lönnsirap är roligt och enkelt att göra — om än tidsödande. Prova i vår, vår svenska skogslänen går utmärkt att använda.
      Margaretha

      Radera
  2. Det var verkligen smuggelgods som blivit till stor glädje! I dag hade det säkert blivit tvärstopp i tullen.
    Jag tycker det är imponerande att så mycket fortfarande blommar. Vår grannes fruktträd blommar lite igen men det är så klart inte önskvärt.

    Trevlig söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Znogge,
      Förmodligen skulle det vara svårare att i dag flyga med fyra lönnar i handbagaget.
      Jag njuter av varje dag som bjuder på blommande växter (till och med de invasiva).
      Margaretha

      Radera

  3. Vi har haft frost, men inte så hård, det är ju lite synd för det är många växter som har vissnat.
    Geijers Höstsädet är jättefin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Siv,
      Det är alltid vemodigt när hösten är definitiv. Men när väl vintern tagit över så tycker jag att den grafiska vintern är vacker. Dessutom blir det ljusare när träden skakat av sig sina lövmantlar.
      Margaretha
      som gillar Geijer

      Radera
  4. Fina blommor!
    Här skiner solen och jag har nyss tagit en promenad och avslutat med en kanelbulle. Hoppas du också fått ett gofika. Jag antar att du bakar själv.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pia,
      Gott att höra att du njuter av promenader i den vackra hösten!
      Nej du, kaffebröd är inte min grej, sånt bakar jag bara om jag väntar gäster som kan ta med sig resterna hem. Annars blir de liggande i min frys i flera år, innan jag till slut slänger eländet.
      Men mitt matbröd bakar jag, senast rågbröd.
      Margaretha

      Radera
  5. Jag hoppas verkligen att regel-ryttarna mycket snart tar sitt förnuft till fånga!
    Som bekant har du fått mig att upptäcka skådeverserna, så naturligtvis kastade jag mig över den här, och undrade lite vem författaren var.
    Läs något trevligt och förträng att det finns byråkrater!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Margaretha,
      Kul att du kan hälsa på Mette! Har en känsla av att det snarare är hon, ön jag, som fått dig att läsa vers.
      Det är nog inte mycket som biter på byråkrater.
      Margaretha

      Radera
  6. Så gjorde jag det nu igen! Mette hälsar!
    Margaretha

    SvaraRadera