tisdag 12 september 2023

Ulimaroa

 

Var det namn den svenske kartografen  Daniel Djurberg gav Australien 1776 i sin skrift Geografi, Sammandragen utur de Nyste och Tilförliteligaste Auctorer, han menade att det var det maoriska namnet på Australien, efter en berättelse från James Cooks resor till Nya Zeeland. Efter detta kom namnet Ulimaroa att användas som namn på Australien på flera kartor publicerade i SverigeTysklandÖsterrike och Tjeckoslovakien fram till år 1819.

Det är alltså Australien som är veckans tisdagstema — titta in hos Ugglanoboken för att få veta mer, och se vilka som bloggar om Australien i dag.


Australien, ja, ja, jag får väl komma dragande med några gamla favoriter, tänkte jag, när jag först läste veckans tema.

Som M.E. Patchetts böcker om sin uppväxt med dingo hunden Ajax, Ethel Turners flickböcker, eller en drös gamla flickböcker, för det är gott om barn- och ungdomsböcker från Australien.

Och tänkte att i värsta fall kan jag ju alltid ta till Kathleen Mansfield (om jag helt fräckt räknar Nya Zeeland till Australien).




Men inga nödfallsåtgärder behövdes för snart hittade jag Arthur W. Upfield, en deckarförfattare var husdeckare kallas Bony ”…the detective Napoleon Bonaparte, a part-Aborigine who had graduated from the University of Queensland. Upfield claimed that 'Bony' was based upon the part-Aborigine Leon Wood, a wise man, a skilled tracker and a good friend.”

The Mountains Have a Secret

Jag har inte läst ut den — inte än — kanske är jag mer fascinerad av språket än av handlingen. Australiensisk engelska har jag ingen som helst erfarenhet av, här får jag mig några nya ord till livs, förutom vad jag antar är några idiomatiska uttryck typiska för landet. Spårar ur totalt när jag läser på om språket.



Sliter mig från de böckerna för att fortsätta leta böcker, hittar Jessie Urquhart, en journalist och författare som det inte finns mycket att läsa om — eller av. En enda bok av henne hittar jag på nätet: ”Wayside” som förmodligen ger en tidstypisk bild av hur det var för en ung kvinna att hamna i den australienska obygden. Den har inslag av vad som på nysvenska kallas romäns.




Och slutligen en favoritförfattare, Nevil Shute

som var engelsman, men vistades mycket i Australien och förlade handlingen där, i många av sina böcker — som i ”The Far Country”, som utspelar sig både i England och Australien.

Den här boken skiljer sig inte från Shutes andra böcker, i så måtto att jag har svårt att lägga ifrån mig den. För trots den vardagliga handlingen är boken spännande, jag undrar hur det ska gå, för alla intressanta människor som Shute presenterar.

Alla orter och gator, både i England och Australien, som nämns i boken kan du hitta om du gitter plocka fram en atlas.

Boken finns att köpa hos adlibris.


Letar du efter fler böcker från, eller om, Australien, kan jag berätta att Project Gutenberg Australia, har mycket att erbjuda.



De tre böcker som jag konsulterade angående australiensk engelska är 



”The Cambridge Encyclopedia of The English Language” av David Crystal.



”The Language Instinct” av Steven Pinker.



”Engelska — öspråk, världsspråk, trendspråk” av Jan Svartvik.

17 kommentarer:

  1. Jag visste inte tidigare att Nevil Shute var så knuten till Australien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mösstanten,
      Shute emigrerade faktiskt till Australien i senare delen av sitt liv.
      Margaretha

      Radera
  2. Jan Svartviks bok har vi i bokhyllan, vann Augustpriset 1999

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hannele,
      Svartvik är kunnig och verkligen läsvärd.
      Margaretha

      Radera
  3. Tack för att du påminner mig om Nevil Shute, honom har jag inte läst på evigheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klimakteriehäxan,
      Då tycker jag att du ska förnya din bekantskap med Nevil — det är han värd.
      Margaretha

      Radera
  4. Spännande tips och mycket lägligt! Min kusin som sedan länge är bosatt i Australien kommer hit idag med sin familj. Då kan jag ju ge dem några boktips när vi träffas i kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Perfekt tajming! Så spännande att få höra vad en som bor i landet läser — kanske mest svenska böcker‽
      Margaretha

      Radera
    2. Men kolla, en interrobang – tjusigt! Det är inte ofta man träffar på en sån.

      Kusinen läser mycket riktigt mest svenska böcker, hans australiensiska fru som är riktigt bra på svenska väljer gärna också nåt svenskt. Båda gillar Neville Shute, både på svenska och engelska.

      Radera
    3. Interrobangerna hör till mina favoriter — men det ges inte så många tillfällen att nyttja dem, eftersom man enligt Almqvist ska akta sig för vokativer (”men för vokativer måste jag akta mig, efter de utgöra fruntimrens svaga sida.” ’Amalia Hillner’).
      Ja, det ör min erfarenhet att utflyttade svenskar är väldigt måna om att hänga med i den svenska bokutgivningen.
      Men roligt att höra att de gillar Nevil Shute, som är tämligen bortglömd här hemma. Och detta trots att många av hans ämnen tyvärr är evigt aktuella. Som både ”Pied Piper” och ”The Far Country”.
      Margaretha

      Radera
    4. Hm, tänkte jag. Var har jag läst om det där att man helst inte ska använda utropstecken. Och att frågetecken är "avskyvärda". Jo här! https://www.karinenglund.com/artiklar-och-annat/andrum-radrum-och-forstaelse/

      Radera
  5. Vilken fin blog du har! Lena talade om att jag kunde hitta dig här.
    Underbart typiskt margarethainlägg!
    Så länge sen jag läste Shute, de andra två är nya för mig.
    Jag återkommer, nöff,
    Linda L

    SvaraRadera
  6. Linda,
    Så roligt att höra av dig! Inte förrän jag kom till din svinaktiga hälsning blev jag helt säker på vilken Linda det var.
    Margaretha

    SvaraRadera
  7. Nu ska jag läsa Shute! Han fanns ju med i kurslitteraturen, men då han man ju aldrig läsa för att det är rolig.
    Min partner är australier, han kan inte så mycket om böcker från sin land, men nu kan jag lära honom om Bony!
    love and hugs,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gail,
      Nej, när man pluggar läser man ofta på tvären, och minns tyvärr inte så mycket efter tentorna.
      Jag visste inte att Brien är från Australien, reser ni dit ibland. I så fall kan nu ju gå (åka) i Bonys fotspår.
      Har dessutom upptäckt att det finns många fler australiensiska deckarförfattare.
      Margaretha

      Radera
  8. Önskar att jag hade tid att läsa alla fantastiska böcker du tipsar om!
    Ska tipsa Peter om Upfield, han är alltid på jakt efter bra deckare.
    Jag har nog läst några Shute, men inte Far Country.
    Hoppas allt är ok!
    Kram, Kicki


    SvaraRadera
    Svar
    1. Kicki,
      Nu hoppas jag att blogger lugnat ned sig, och släpper igenom det här svaret.

      Som jag sa till Gail finns en hel del deckarförfattare från Australien, som jag aldrig hört talas om.
      Ja du, att tiden aldrig räcker till är något som de flesta av oss får leva med. Fast hellre det att inte vad man ska göra av sina dagar. Kände för länge sen en ung tjej som städade varje dag för att få tiden att gå — kan du tänka dig något värre?
      Margaretha

      Radera