onsdag 12 maj 2021

Från ostäda till arkangeliter och pitschaft

The Ribbon Seller, se till of a
Tapestry Cartoon for ’ La Foire
de Village
Etienne Jeaurat

Det började med det alltför välkända begreppet (men inte ordet) ostäda. 

Ordet tycks ha varit tämligen vanligt på 1800-talet, jag hittar det bland annat hos Helena Westmarck. För min del är det en ny bekantskap som visar sig inte bara vara en rolig och läsvärd författare utan också konstnär och kvinnosakskvinna.

I hennes bok ”Ur Studieboken I” från 1890 hittar jag inte bara ordet ”ostäda”:


”Men innerst i hennes hjärta sved det; hon som var så stolt öfver sitt kök och sitt bord. Mina skulle aldrig i lifvet gått in på att låta någon ostäda i sitt kök.”


utan även arkangelit:


”Också hade från någon vrå af hennes minnes skräpkammare krupit fram bilden af en liten flicka, som en gång i ett frestande ögonblick tagit en blank silfverslant från moderns toilett för att köpa ett band, som hade lyst så bjärt 

i den kringvandrande arkangelitens väska.”


och pitschaft:


”En dag lämnades vid frukostbordet ett bref åt kommerserådet. Det låg i ett illa gjordt, skrynkladt kuvert, och en fingerborgsbotten kade gjort tjänst som pitschaft.”  


OSTÄDA ω3~stä2da, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).

Etymologi

[till OSTÄDAD]

intr.: åstadkomma oordning l. oreda (ngnstädes), göra att det blir villervalla; numera i sht: stöka till l. skräpa ner l. rumstera om (ngnstädes); i sht förr äv. tr.; särsk. (förr) med avs. på kläder: göra osnygg l. oordnad.

https://www.saob.se/artikel/?unik=O_1289-0277.2BY7&pz=0


Arkangelit

”Med schackrare avsågs tvivelaktig handel som inbegrep lurendrejeri och ockerfasoner. Begreppet arkangelit syftade på de handelsmän som hade sina rötter i Vitahavskarelen som hörde till guvernementet Archangelsk i norra Ryssland.”aft

https://www.hbl.fi/artikel/gardfarihandlarna-bemottes-med-rasism-och-skepsis-bland-de-hogre-standen-men-pa-landsbygden-var-de/


PITSCHAFT 

Etymologi

[jfr mlt. pitzeer, mht. petschat, betschat, pitschier m. m., ä. t. petschier, pitschier m. m., t. petschaft; av slaviskt urspr.; jfr tjeck. pečet, lillry., bulg. o. serb. pečat, ry. pečatõ. — Jfr PITSCHERA]

1) (numera bl. ålderdoml. l. bygdemålsfärgat, mindre br.) (graverad) sigillstamp, signet; särsk. om signet i en fingerring l. en urkedja o. d.”

https://www.saob.se/artikel/?seek=Pitschaft&pz=1


Helena Westmarck

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Helena_Westermarck

 ”Ur Studieboken I”, 1890 av Helena Westmarck

https://litteraturbanken.se/författare/WestermarckH/titlar/UrStudieboken1/sida/2/faksimil


Étienne Jeaurat

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Étienne_Jeaurat








4 kommentarer:

  1. Klimakteriehäxan,
    Synd bara att man inte har någon större användning av just dessa tre ord.
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Bortglömda ord men ostäda skulle jag kunna tänka mig använda. Det är ett ord vars andemening jag tycker mig förstå. Plocka upp efter dig blir Låt bli att ostäda. Ska testas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får kanske gadda ihop oss och försöka återintroducera ordet ostäda - företeelsen är ju utbredd.
      Margaretha

      Radera