torsdag 5 februari 2015

Målro

Fjärdeklassarna på D-skolan äter i 
skolbespisningen på Konsumrestaurangen 

Det rapporteras om den höga ljudnivån i skolbespisningarna - genast går mina tankar till två tysta bespisningar. 
Lösningen på problemet i bespisning nummer ett hette Frasse. Inte en lösning jag rekommenderar, men den var effektiv. Det här tilldrog sig på den tiden då vuxna var auktoriteter som barn  sällan satte sig upp emot. Skolan var gammal och hade flera rätt små bespisningar, och Frasse, en av skolans vaktmästare såg till att tystnad rådde - för man fick inte tala med varandra (möjligtvis viska). Råkade någon glömma sig och sa något i normal samtalston, slog Frasse ned på ungen, som fick stå upp vid bordet. Alla elever var rädda för Frasse, men tyckte naturligtvis att det var en löjlig regel. Så här efteråt kan jag förstå att ljudnivån skulle ha varit i klass med dagens bespisningar om tal tillåtits, för det var kala rum med högt i tak. 
Så vill jag tillägga att jag kände Frasse privat och vet att han var en genomsnäll, trevlig och hjälpsam person när han inte var bespisningsvakt.
 
Den andra metoden tror jag mer på, den upplevde jag under en sommartermin i en engelsk skola. Där fanns också flera matsalar, men trevligare än i den gamla svenska skolan. Där satt vi vid småbord, sex personer vid varje bord, varav en ofta var en av lärarna. Vi stod alla vid våra platser tills alla kommit in i matsalen, det lästes en kort bordsbön sedan gick två personer från varje bord och hämtade maten. En av dem fungerade som "Mum" och lade upp maten på våra tallrikar. Vi talade med varandra och hade trevligt, men ljudnivån höll sig på en normal nivå. Nu minns jag inte exakt hur inredningen såg ut, men det var rätt långt ifrån den kala halvkällare med stengolv, där Frasse regerade.


6 kommentarer:

  1. Nej, Frasse är det nog ingen som önskar åter, eller forna tiders "Ät och tig!"-regim. De skolor som jag besöker regelbundet (4 barnbarn att hämta) har dock riktigt trivsamma skolmåltider. Några tysta minuter vid varje måltid dämpar ljudet under resten av matrasten också.

    Men det är inga problem att hålla målron vid makt (utom under de tysta minuterna då), ungarna pladdrar glatt på, men de är absolut inte högljudda.

    Och apropå målro undrar jag om det är ett dialektalt uttryck. Jag ingår i en grupp som korrläser Tage Erlanders dagböcker och i 1960 års dagbok skrev Erlander (post 1318): "Lustigt nog blev det Knut Senander som höll målron vid makt." Någon i gruppen trodde det var felskrivet för "måltidsron". Målro betyder ju samtal, eller småprat, vilket stämde bättre med sammanhanget så det fick stå kvar som det var (och det var ju också vad Erlander hade skrivit).

    SvaraRadera
  2. Karin,
    http://www.theintrovertedreader.com/2014/12/2015-nonfiction-reading-challenge.html

    må`lro subst. ~n
    ORDLED: mål--ron
    • i frasen hålla ~n vid makt hålla samtalet i gång vid måltid åld.
    HIST.: sedan 1649; till mål 6 och 1ro

    6 mål juridiskt ärende som prövas inför domstol {SYN. process 2,rättssak}: målsägare; brottmål; civilmål; disciplinmål;tvistemål; föra ~et vidare till Högsta Domstolen; ~et har avskrivits; dom i ~et faller i nästa vecka
    BET.NYANS: utvidgat om diskussionsfråga e.d.: jag skall väl inte yttra mig -- jag är ju part i ~et
    IDIOM: i oträngt ~ i onödan
    KONSTR.: ett ~ (mellan ngra), ett ~ (mot ngn el. ngt)
    HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. mal 'tal(förmåga); språk; avtal; rättegångssak'; gemens. germ. ord, urspr. 'församling; överläggning'
    jag tror inte att det är dialektalt, bara ålderdomligt. NE har bara en betydelse (densamma som du och jag har) för ordet, men på nätet hittar jag fler:
    Betydelse: matro [n] ostördhet vid maten, målro
    2 Betydelse: bordssamtal [n] måltidsunderhållning, måltidskonversation, målro
    3 Betydelse: förströelse [n] tidsfördriv {n}, nöje {n}, förlustelse, tillställning (u), festlighet (u), divertissemang, lektyr (u), målro, underhållning (u)
    4 Betydelse: samspråk [n] samtal {n}, tankeutbyte, dialog (u), målro, kallprat, konversation (u)
    men jag kan tänka mig att det är nykonstruktioner, som tillkommit när folk trott att det är vad ordet betyder (som övermaga till exempel).

    Utmärkt om ungar får lära sig att ha trevligt vid bordet, och låta alla komma till tals.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Vi hade en bambatant som slog soppsleven i bordet och skrek - Låt maten tysta mun! Men snart var vi igång igen. Men rätt beskedligt ändå tror jag, i slutet av 50-talet.
    Bamba är bespisningen på göteborska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjo,
      Ungar lär sig nog snabbt att vuxna som "bara" skriker, behöver man inte vara rädd för.
      Ja, bamba är nog västsvenskt, jag har flera vänner som använder det, men har aldrig gjort det själv - det lär vara en slags förkortning av barnmatbespisning, har det sagts mig.
      Margaretha

      Radera
  4. Många restauranger och matsalar har idag en ljudmiljö påminnande om den vid en rangerbangård. Det är modernt med hårda material i väggar och inredning och textilier är helt ute. I Skåne vill man ha madaro och det får man inte i det skramlet. Skolbespisningen minns jag som öronbedövande och maten vi fick var varken god, näringsriktig eller vällagad, tyvärr. Kunde jag smet jag hem och bredde mig ett par mackor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      jag har, tack och lov, inte så stor erfarenhet av skolbespisningar - men har sett hur maten varierat från oätlig i stora skolor, till läcker i byskolor med egen "mattant", som faktiskt lagade maten på plats.
      Dagens restauranger har jag ännu mindre erfarenhet av...
      Margaretha
      som alltid äter
      i en tyst miljö

      Radera