Scholar in his study
Variation: Scent and Freshness Alexej von Jawlensky
E. A. Karlfeldt
Klimakteriehäxan inleder en ny omgång med utmaningar — i dag ska det handla om dofter. Det är frestande att kopiera hennes svar rakt av eftersom hon valt dofter som många av oss gillar.
När det kommer till dofter är jag innerligt tacksam över att ha ett fungerande doftsinne — och det medföljande smaksinnet. Tänk att inte kunna känna doften av en handfull smultron innan man långsamt stoppar in bären i mun och mosar dem mot gommen!
Det slår mig att även mindre angenäma dofter (lukter) kan framkalla angenäma minnen. Jag som haft motor- och fotointresserade män i min närhet, känner fortfarande samma trygghet när jag går in i ett garage, med avgaser och allehanda motorrelaterade lukter, som när jag mötte min far i Berggaraget efter en arbetsdag. Samma glada förväntansfulla känslor som jag fortfarande känner om jag kliver in i ett mörkrum där de olika kemikaliernas beståndsdelar förenas till en säkerligen ohälsosam lukt.
Nu när jag sitter här och tänker på dofterna i mitt liv, slår det mig hur doftfattigt livet har blivit. Lukter har blivit fult och vi människor gör vårt bästa för att dölja dem med diverse kemiska produkter. Inte minst med pigvatten — visst kan en aning lukta-gott vara trevligt, men så många tycks ha blivit immuna mot dofter, och vräker på, vad som känns som halva flaskan.
Taktfasta steg dunkade på back-logen. Damm och svettångor blandades i den kvava kvällsluften med odören av ”pigvatten” och blaskiga mullbänkar.
från följetong i Västerbottenskuriren 1914
av L-se Luci
Dofter kommer högt upp på listan av sådant som framkallar minnen — men för mig gäller också det omvända, det finns många minnen som framkallar en slags ”fantomdofter”. Tänk på de gamla spritstencilerna, eller björnklister — nog förflyttas du till ett klassrum när du gick i småklasserna. Eller barndomens färghandlar, om du är tillräckligt gammal, känner du förmodligen en vag doft av vaxduk, rengöringsmedel och massor av odefinierbara lukter.
Och hus, gamla hus har sina egna mycket speciella dofter, på samma vis en en trappuppgång i middagstid bjuder på en symfoni av pannkaka, pyttipanna, stekt sill och lite till — lukter som man kanske inte älskar men som ändå är en del av det välbekanta vardagslivet. Och vardagslivet hör nog till bästa här i livet.
Och glöm inte doften av böcker — gamla, dammiga böcker och biblioteksböcker — men nya böcker tycks ha förlorat sin doft nu för tiden.
Karlfeldts ”Lukt och Doft. ”En sommarpredikan”! är en läsvärd essä. Du hittar den hos Litteraturbanken.
Stanislav Joulianovitch Joukovski
förorsakade ett avbrott i mina rutiner.
Någon var inne i mitt hus mitt i natten, men försvann snabbt som ögat när han insåg att det fanns en vaken person i sovrummet.
Jag som trodde att jag drömt somnade snart om. Inte förrän jag i morse såg att dörrar som varit stängda igår, nu stod öppna förstod jag att det inte var en dröm. Helt säker blev jag när jag såg att ett fönster var uppbrutet.
Nu hittade jag ett formulär att fylla i på polisens hemsida — varefter jag blev glatt överraskad när det inom en timme ringer en polis. Sen tog det bara ett par timmar (det är långa avstånd att köra här i obygden) så kommer ett par poliser för att göra en undersökning. Ett par trevliga tjejer gjorde en grundlig undersökning, letade efter spår i snön, tog sen med sig några fynd där de hoppades kunna säkra DNA spår.
Glad, imponerad och tacksam för vänligt och proffsigt bemötande en söndagförmiddag!
Så har större delen av denna söndag försvunnit och jag ska försöka att hitta tillbaka till ett normaltillstånd med böcker och allt jag hade tänkt göra under dagen.
Actor’s Mask
”What! no soap” so he died, and she very imprudently married the barber; and there were present the Picninnies, and the Joblillies, and the Garyulies, and the Grand Panjandrum himself, wirh the little round button at top; and the all fell to playing the game if catch as catch can, till the gun powder ran out at the heels of their boots.
Obegripligt? Ja, det är meningen, för det här är en nonsenstext skriven för att prova om skådespelaren Charles Maclins minne var så gott som det påstods
Det är Robert som håller lördagstrådarna, läs mer på hans blogg.
The Sausage Seller
Visst är det lustigt hur något man talat eller skrivit om, plötsligt kommer att dyka upp nästan överallt. Så var det redan på den gamla goda tiden, tiden före algoritmernas inträde i vardagslivet. Kanske blir vi bara mer uppmärksamma på sånt som nyligen legat överst i tankebingen.
I mitt liv dyker både korvar och månar upp när jag minst anar det. Jag försöker rensa i datorn och hittar en anteckningar & länkar jag gjorde ”prekorfinägget”. Kanske kommer resten av mitt bloggliv att bestå mest av korvar och månar.
Det finns ju så många läckra, men oätbara korvord; korvören, korvspad, sölkorv, korvsjö, korvknekt, korvpinne, Korvtåget, och så kan jag inte låta bli att ta med kanonlockar, som även kallas korkskruvslockar, eftersom de på engelska kallas sausage curls.
There was an Old Person of Chili,
White conduct was painful and silly,
He sate om the staircase,
eating apples and pears,
That imprudent Old Person of Chili
from 'A Book of Nonsense',
by Edward Lear
