torsdag 19 mars 2026

Tankar om minnet

 Veckans givna ord, från Klimakteriehäxan, är i dag (som var i går) ”minnet”.


Garden Of Memories 

En qväll, förleden höst . . . Lät se!
Om jag ej felar i mit minne, 
Så var det kring den tjugonde 
December . . . Ja, min Läsare; 
Ty Vinter-Solståndet var inne, 
        
Så inleder Johan Henric Kellgren sin saga ”Ljusets fiender” en satirisk dikt som gavs ut 1792.


Han visste uppenbarligen hur viktigt det är att hänga upp sina minnen på en händelse för att komma ihåg situationen.


Memories warm you up from the inside. But they also tear you apart.” 

               Haruki Murakami


I dag gav jag nästan upp innan jag ens börjat — ett alldeles för omfattande tema för mig som minns alldeles för mycket. Snart sagt allt genererar en handfull minnen som i sin tur får minnena att rinna till.

Sweet memories  


Men visst är det ett intressant ämne, som det forskas mycket i nuförtiden. Ett ämne som det finns mycket att läsa om både i böcker och på nätet — gör det!


Lustigt nog talar vi om hästminne, trots att man vet att det är elefanten som har ett hästminne. 


”Elephants possess the best long-term memory of any land animal, with cognitive abilities allowing them to recognize individuals, locations, and scents for decades. Their large brains and highly developed hippocampus enable them to recall water sources over vast distances, mourn deceased members, and recognize human faces. This, combined with their 70-year lifespan, supports the adage that they rarely forget crucial survival information. 

Detta, och mycket mer, står att läsa på ”Southern Thailand Elephant Foundations” hemsida.


 Hör just nu att det är busschaufförernas dag i dag — och tankarna går genast till Roland von Malmborg som lärde oss en afrikansk sång, riktad till en busschaufför. Förutom den sången kommer en hel radda av Bussiga Bussbosse och andra chaufförer vandrande i mitt minne. 


”The worst part of holding the memories is not the pain. It's the loneliness of it. Memories need to be shared.” 

            Lois Lowry



Centrifugal Memory

Om minnet finns hur mycket som helst att läsa — både torra fakta och populärvetenskapliga — så finns där fler memoarer och biografier än vad någon människa hinner läsa under en livstid. Jag har försökt dra mig till minnes vilka skönlitterära böcker böcker som finns, och inser att det finns en hel del, som böcker där någon har tappat minnet. Random Harvest av James Hilton är en sådan bok. 


Minnen från jorden. Efterlämnade dikter (1940), är just vad som sägs, efterlämnade dikter — Birger Sjöbergs dikter

MITT BARNDOMSHEM


Se, i solens klara ljus
står mitt vita barndomshus
med sin gård och med sitt blomsterland som
grönskar.
Jag kan se det om jag vill,
 jag sitter tyst och still
någon vemodsstund när  mitt hjärta önskar.



tisdag 17 mars 2026

stafett


 Relay

Aleksandr Deyneka 


Nu blåsa skogarna 

och sända hälsningsvågor 

från gran till gran,

vårens stafett föres omkring till alla växter

och i rishögens skägg krypa myror ut på sommarens första fälttåg.

Man går och är innehållsrik med anledning av vart enda gräs — 

och man glädjes en minut trots att det överallt i världen 

finnas pomaderade skägg 

och stövlars tunga vals på oskyldiga liv.

            Harry Martinson 


Stafett

Ett roligt ord, så här säger SAOB om det:

av t. stafette, liksom fr. estafette av. it. staffetta, avledn. av staffa, stigbygel, lån från en langobardisk motsvarighet till fht. stapfo, fotspår (mht. stapf(e), t. stapf, stapfe), till fht. stapfōn, gå, etymologiskt identiskt med feng. stæppan (eng. step, se STEPPA), resp. direkt av fr. estafette l. it. staffetta (se ovan); benämningen syftar på att ilbudet icke fick ta foten ur stigbyglarna förrän budet effektuerats]


Och nu ska här ”stafetteras” på somliga bloggar. Jag är rädd för att jag inte är någon förebild i det här sammanhanget — men hos Klimakteriehäxan kan du läsa hur det ska gå till. 

Själv tar jag fötterna ur stigbyglarna med jämna mellanrum, och lägger upp dem. 


Så ska jag då berätta tio ting om mig själv som bloggare, så jag börjar väl från början  (det blir så bra utfyllnad när man kommer dragandes med oväsentliga detaljer)


1 den 2 februari 2008 satte jag igång — men vad som fick mig att börja minns jag inte.


2 sedan dess har det hänt mycket i bloggosfären — många av bloggarna har upphört — jag saknar många av dem


3 mycket har hänt även i mitt liv, och bloggens karaktär har nog förändrats en hel del.


4 Bastmattan är lika trasslig som den var den där februarilördagen 2008.

Någon dagbok är bloggen inte även om det händer att det dagliga livet lyser igenom.


5 böcker upptar en stor del av mitt liv, vilket förmodligen märks i inläggen.


6 I övrigt har inga ämnen företräde — ofta kan ett ord, en bild eller artikel initiera ett inlägg.


7 Hittar jag något som jag inte känner till är det ofta början på en jakt som leder till mer kunskap i ämnet. Problemet är då att jakten leder vidare till något annat  — som leder vidare…


8 En rolig biverkan av bloggandet är att jag fått nya vänner. En del har förblivit e- vänner, andra har jag träffat i levande livet.


9 jag har en liten, men trogen skara som följer mig — somliga kommenterar andra inte, några väljer att kommentera utanför bloggen, jag blir glad hur det än sker, kort eller långt.


10 visst händer det att jag funderar på att lägga ned bloggen — men hitintills har jag alltid skjutit det på framtiden. Vetskapen om livets oberäknelighet har varje dag gjort mig medveten om att det kanske är i dag som det är dags att sluta.


Så till några av de bloggar som jag tycker är intressanta:


Stuck in a Book


The Neglected Books Page


Görel Kristina Näslund



A Psychotherapist in Paris


Lesser Known Artists sig World War One 


Karin Englund



Den lilla blå byrån



Timmer & masonit


The Happy Wonderer


Fabric Fiber Thread









måndag 16 mars 2026

mer myrprat



Copy of wall painting, tomb of Mentuhotpe, Thebes 

 

Once upon a time there was an Ant sitting on a leaf to think. He was tired of working, and his mother had sent him out to hunt for a little green Worm to stow away in the larder, but he did not want to do even that.

“I never saw such a stupid world!” he said aloud. “All there is to do is to carry out the earth all day long, or else go hunting for the family’s food, and I am tired of it all!”


Det är uppenbart att många har fascinerats av myror, för jag hittar både dikter och prosastycken som handlar om myror.

Inte minst jag själv, hör till de fascinerade, för jag hittar minst fyra blogginlägg om myror, här på bastmattan.




Ovanstående text kommer från en barnbok av Blanche Elizabeth Wade, ”Ant ventures”, med illustrationer av Harrison Cady



The Ant


The ant has made himself illustrious

Through constant industry industrious.

So what?

Would you be calm and placid

If you were full of formic acid?

                    Ogden Nash