lördag 31 augusti 2019

Lördag med Gutenberg

The following pages are intended to exhibit a popular view of the philosophy of cookery, to enable the reader to understand the chemical principles, by means of which alimentary substances are rendered palatable and nutritious. The subject may appear frivolous; but let it be remembered that it is by the application of the principles of philosophy to the ordinary affairs of life, that science diffuses her benefits, and perfects her claim to the gratitude of mankind.
The art of preparing good and wholesome food is, undoubtedly, a branch of chemistry; the kitchen is a chemical laboratory; all the processes employed for rendering alimentary substances fit for human sustenance, are chemical processes; and much waste of the materials, as well as labour to the parties, might often be spared, were those who practise this art, made acquainted with some simple chemical truths which invariably would lead to certain results.
                                                                 från förordet i Culinary Chemistry

I dag hittar jag en bok med den oemotståndliga titeln Culinary Chemistry, The Scientific Principles of Cookery, with Concise Instructions for Preparing Good and Wholesome Pickles, Vinegar, Conserves, Fruit Jellies, Marmalades, and Various Other Alimentary Substances Employed in Domestic Economy, with Observations on the Chemical Constitution and Nutritive Qualities of Different Kinds of Food.   En bok från 1821 skriven av kemisten Frederick Accum, en man som förefaller vara lika intressant som boken. Han har förresten skrivit rätt många böcker, de flesta har med gas som värmekälla och upplysning att göra. Men han engagerade sig också i det utbredda matfusket, och skrev böcker om hur man skulle kunna veta att det inte fanns otillåtna tillsatser i maten man köpte, något som skaffade honom många fiender. Du hittar dem både hos Gutenberg och internet archive

De första 80 sidorna ägnas åt råvaror och matvanor, sedan följer olika tillagningssätt och i sista delen av boken finns recept. Så här års passar det ju bra, med tips om hur man konserverar, lägger in, syltar och saftar  men jag får väl erkänna att jag förmodligen inte kommer att prova några av recepten, hur intressanta jag än tycker att de är.

Cherry Pie

Nog händer det att jag bakar en och annan paj, och kanske skulle mina pajskal bli godare om jag följde det här receptet — men när skulle jag då hinna läsa och blogga.

PIES

Are those dishes which consist either of meat, or of fruit, covered with a farinaceous crust, enriched with butter or other fat, and rendered fit for eating by baking.
The crust of the pie is usually made of two parts by weight of wheaten flour, and one part of butter, lard, or other fat.
The flour is made into a stiff paste with cold water, and rolled out on a board with a paste pin to the thickness of about one quarter of an inch, the board being previously sprinkled over with flour to prevent the dough from sticking to the board. About one-sixth part of the butter, in pieces of the size of a nutmeg, is put over the extended paste, and the whole again dusted with flour; the paste is then doubled up and rolled out as before. A like portion of butter is again distributed over the paste, which, after being doubled up, is rolled out, and the same operation is repeated till the whole quantity of butter is thus incorporated with the flour.
Part of the paste is then laid, one quarter or half an inch in thickness, over the inside of a deep dish in which the pie is to be baked, and the meat, cut in chops or slices, is put into the dish, together with the seasonings, and a portion of water or gravy, about one tea cup full, to one pound of meat. The contents of the basin are then covered with a lid, made of the remainder of the paste, rolled out rather thicker than the inside lining of the dish, and the lid is made to adhere to the inside sheeting, which should extend over the rim of the dish, by pressing the top paste close upon the margin. A few small holes are then made in the top crust, and the pie is put in the oven.
The baking should be slow. If the pie be put into a hot oven, the crust becomes hard, and many a cook is blamed for making bad pies, when the fault really lies with the baker. A light and flaky pie crust can only be produced by the judicious application in the manner stated, of the butter, or fatty matter. By this means the butter is distributed, in distinct layers, through the mass of the pie crust. The flour dusted over each layer prevents the paste forming one mass, or, as it is called, becoming heavy. The more frequently, therefore, the paste is rolled out with butter, lard, or other fat, interposed between each layer, provided the layers are dusted over with flour, the more flaky will be the pie; and hence, also, by increasing the quantity of butter, to a certain limit, the flakeness of the pie crust becomes increased.
Pastry cooks usually allow from ten to twelve ounces of butter to one pound of flour for making a light puff paste, such as they use for tarts and patties.

Till en god paj krävs riktigt gott te, och boken avslutas med ett par stycken on om både kaffe och te  men först avhandlas teets historia, och sedan diskuterar han olika tekannors nack- och fördelar  jag brygger nog mitt te, som jag alltid gjort.

Lady Dorothy
målning av Henry Graves

En bild jag hämtat från ett annat av dagens fynd, Leaves from the Note-Books of Lady Dorothy Nevill, by Lady Dorothy Nevill. Jag har inte hunnit bekanta mig med Lady Dorothy än, men hon verkar vara en intressant person.

fredag 30 augusti 2019

"An Interesting Book"
 Seymour Joseph Guy 

Det senaste året har det talats en hel del om vikten att ge barn — i synnerhet flickor — goda förebilder, och det har skrivits ett antal böcker om historiska flickor och kvinnor, avsedda för barn. Jättebra, men lite förvånande att alla som talar och skriver om dem tycks tro att det är en ny företeelse. Jag minns den sortens böcker från min barndom, och du kan hitta rätt många hos Gutenberg.
Av egen erfarenhet vet jag hur man får en särskild relation till de personer man "upptäckte" som barn. Även om mina kunskaper om dem är mycket ytliga så behöver jag bara höra deras namn, för att det liksom spritter till i mig, och jag minns när och hur jag mötte dem första gången.
Fredrika Bremer, vars böcker jag uppskattar, hör till dem jag mötte tidigt — jag var nog tolv år när jag fick boken "Den frågvisa Fredrika" av Birgit Rosencrantz Dahl.
Nu när jag har återvänt till Fredrika, plockade jag fram även den barnboken, och inser att den ger en korrekt bild av hennes barndom — inte bara korrekt förresten, den var fängslande vilket säkert är anledning till att jag minns så mycket av den.
Något som jag tyvärr inte kan säga om boken "Selma Lagerlöf" som jag vann — vilket jag redan berättat om — en bok som jag inte ens kom igenom första kapitlet i.

Har du inte upptäckt Fredrikas storhet ännu, så kila över till Litteraturbanken och Runeberg, där finns många av hennes böcker!

torsdag 29 augusti 2019

Ruskvädersläsning

ÅSKA  sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. asikkia, asäkia; till as (asaguden Tor) och åka

TORDÖN sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. þordyn 'tordön; åska'; förleden är identisk med gudanamnet Tor; jfr dön
Tors strid med jättarna (1872), 

 I morse när Tor vredgades, fann jag mig föranlåten att stänga av datorn och plocka upp några "riktiga" böcker, som tål ett rejält åskväder (så länge jag håller mig under tak i alla fall.
Det var länge sedan jag läste H. C. Andersens sagor, och eftersom jag nyligen tog fram de gamla vackra böckerna, så tyckte jag det var lämpligt att friska upp minnet, och läsa några av sagorna. Jag började med "Soppa på en korvsticka", och insåg att jag aldrig mött en korvsticka — om det beror på att jag född vegetarian, eller att korvstickor förmodligen kommit ur modet innan jag föddes, vet jag inte, och jag är fortfarande lite osäker på hur man egentligen fäste stickan vid korven.
KORV-STICKA, r. l. f. pinne l. sticka (vanl. av trä) varmed korvskinnet efter stoppningen tillslutes vid ändarna. Tammelin Alm. 1723, s. 22. Korfstickor (av hagtorn) kunna rengöras och brukas flera gånger. Langlet Husm. 579 (1884)En knippa korvstickor av ståltråd. RedNordM 1926, s. 21.
Även om nätet inte kan upplysa mig om hur fastsättandes går till så visar Nordiska museet bilder på slika stickor både av av ene och järn.



Jag vet ju att jag läst alla sagorna, men av den här berättelsen hade jag inte ens det blekaste minne, och jag tog för givet att det var en variant av att koka soppa på en spik  eller sten. Och det är tycks vara den allmänna uppfattningen på nätet (i den mån man hittar någon uppfattning över huvudtaget. Men Hans Christians saga skiljer sig avsevärt från den svenska eller engelska varianten, han tillåter sig att brodera ut den ordentligt, och dessutom sammanfattar han den sålunda:
Och historien gick världen runt, meningarna om den voro delade, men själva historien blev hel; och detta är det viktigaste i stort och smått, i soppa på en korvsticka; man bör bara icke vänta sig tack för den!
Wikipedias förklaring av det svenska uttrycket blir jag inte riktigt klok på:
I överförd bemärkelse betyder uttrycket att överdriva för- eller nackdelar genom att i en argumentation föra fram en stor mängd argument som vart och ett inte är relevanta eller håller för granskning, men som den argumenterande anser tillsammans utgör bevis för att han eller hon har rätt. Jämför göra en höna av en fjäder.

Äger du inte en svensk eller dansk upplaga av "Soppa på en korvsticka" så finns den på engelska på nätet, "Soup from a Sausage-Peg".

onsdag 28 augusti 2019

tisdag 27 augusti 2019

måndag 26 augusti 2019

söndag 25 augusti 2019

Sensommartankar


Late Summer 


Jag är lycklig nog att bo vid en gammal landsväg — den fick en ersättare för bortåt 50 år sedan — som ingår i min dagliga promenad. (Fast några nekar har jag aldrig sett till, de försvann nog långt innan gamla landsvägen övergavs). Det är förunderligt hur en gammaldags dikesren kan stimulera hippocampus (det sägs att långtidsminnet har sitt säte där). Oräkneliga fibblor — vilken sort har jag ingen aning om, det lär finnas sju sorter i Sverige — lyser upp vägrenen, och nästan lika många nässelfjärilar rumlar om bland dem. Förmodligen festar minst lika många bin och andra insekter där, jag ser bara ett fåtal, men surret antyder att det är gott om dem.
Det är en fridfull morgon och jag kommer att tänka på Gunnar Mascoll  Silfverstolpes dikt 

SENSOMMAR

Gulmåran doftar vid bleknade renar, 
blåklockan lyfter som förr över stenar 
kalkarnas havsblåa skimmer. 
Fåglarna slutat att sjunga. 
Vinden har strävare röst. 
Här vill jag stanna, där björkarna gunga, 
medan mitt hjärta förnimmer 
klangen av avsked och höst. 

Barndomen susar kring mörknande kullar. 
Här vill jag ligga, då kvällsmolnet rullar 
fackelblomsrött över gläntan. 
Blommorna äro oss trogna 
även när annat blir stoft. 
Något skall klarna och något skall mogna, 
medan jag känner min väntan  
famnas av mårornas doft.

Det är lite lustigt att ordet renar förekommer i första raden, senast i går räknade jag efter hur många betydelser av ordet ren som jag kunde komma på. Detta därför att jag ännu en gång fått frågan vad renfanan har med renar att göra, och det slagit mig att ordet vägren kan uttydas på två sätt. Det vill säga det flesta av oss tänker nog genast på en dikesren eller åkerren, men allt beror på hur man betonar ordet: i Carl Gustaf af Leopolds (rätt förfärliga) "Oden, eller Asarnas utvandring. Tragedie i fem acter (1790), står att läsa:
J nämnden honom då en skräck för de förmätna,
De redliges beskydd, er hjelte, eder far;
Så vägren icke nu, av tacksamhet förgätne,
Er lydnad och er tro i lön mot hans försvar.
Gån fredligt, i hans magt et land at öfverlemna,
Som annars krigets arm med rätt af blod beskär,


Nu, när man läser vad han skrivit, kan det vara svårt att förstå att han, med sin avhandling om svensk rättstavning, anses ha lagt grunden till den moderna svenska stavningen.

Alldeles nyss, när jag stod bland hallonbuskarna för att få ihop lite bär till lunchen, flög sju tranor över huvudet på mig  de ropade ett farväl, och framförde en önskan om ett återseende i vår. Hade jag haft vingar skulle jag nog ha följt med dem.

Nu gäller det att ta vara på varenda sommarsmula som gives, smulor vi ska leva på hela vintern.

Reeds and Cranes, Edo Period


lördag 24 augusti 2019

fredag 23 augusti 2019

Om av gummi förfärdigade ytterskor

      (Flickorna) sätta sina små bottinerade fötter så nätt på trottoiren.
                                                            Måns Hultin, 1875  

Tänk vad en annons på nätet kan ställa till med.
Ja, jag vet, jag brukar påstå att jag inte läser annonser — vilket naturligtvis alla annonsörer vet, för det här var en filsnutt som hoppade fram mitt i en intressant text. Och hoppade gjorde även folket i filmen, de hoppade glatt runt i vattenpölar och på leriga vägar. Inte nog med att jag inte kunde undvika att se annonsen — jag fångades av den! (En eloge åt den annonsbyrå som gjort den filmen, för jag brukar aldrig stanna upp för annonser, som jag normalt anser stör min läsning). Jag till och med klickade på en länk, och fick veta att dessa tingestar, som såg ut som genomskinliga (nåja, nästan genomskinliga) sockor, som folk drog över sina skor när de skulle gå ut med hunden i regn och rusk. En slags galosch alltså — eller bottin — eller pampusch — inget nytt alltså, och jag har skrivit om det förr: "Att ha ordentligt på fötterna", om nu någon skulle vilja fördjupa sig i etymologin. Så något nytt var det inte, även om just den här produkten, som kallas vattentäta skoskydd, förmodligen är tämligen ny. 

Splish Splash 
Robin Wiesneth 


 Men har man, som jag, en hjärna som är fallen för omvägar, så leder den sortens hinder till inte bara till en omväg, utan en till en veritabel rundtur bland ord och uttryck, både på nätet och i de egna bokhyllorna.
Att "Lyckans galoscher" är en saga av H. C. Andersen  visste jag, men jag kom inte alls ihåg vad den handlade om. Nu var det inte fullt så enkelt som jag trott att hitta den sagan på nätet, så jag fick hämta fram mina två upplagor (åtta band) av hans sagor. Hos Gutenberg kan du läsa den i engelsk översättning, " The Goloshes of Fortune". När jag började läsa den som mindes jag den ju, om de två feérna, den ena en av Lyckans kammartjungfruar, och den andra Sorgen.
Men det finns ju fler "galoschuttryck", så vanliga, trodde jag, att det inte skulle vara någon konst att hitta deras ursprung. Men inte ens Pelle Holm var särskilt upplysande, om "din gamla galosch" hade han inget att säga. Det har för övrigt inte heller nätet, annat än en del antagande och rätt vilda spekulationer. Men det förefaller som uttrycket funnits ett bra tag, i Karl August Tavaststjernas "Barndomsvänner. Ett nutidsöde" (1886) kan man läsa: "Det vore mycket roligt att höra något närmare om dig, gamla galosch." Själv gissar jag att det är allitterationen som fått uttrycket att bli bestående — fast vid en närmare eftertanke är jag inte så säker på att uttrycket fortfarande är gångbart.
Om "passar inte galoscherna?" säger han 'efter anekdoten om hur skådespelaren Georg Dahlqvist efter en föreställning i distraktion försökte ta på sig ett par dambottiner men gjordes uppmärksam på misstaget genom en påkläderska, som utbrast: "Så förargligt, herr Dahlqvist, passar inte galoscherna?"'
Dessutom fick jag lära mig ett nytt uttryck (nytt för mig alltså) "sällan dansar höns i galoscher".

"Det här är ett galoschvänligt land, annat kan man inte  säga. Nu är ju galoscher och pampuscher inga plagg som  man står i något mera innerligt förhållande till." 
                                                
Här hos mig är det galoschväder, en perfekt dag att låta sig muntras upp av ett kåseri av Bang. Ovanstående rader kommer från hennes "Det olösliga problemet", det är ur en samlingsvolym från 1984, men av texten framgår att kåseriet är betydligt äldre än så: 
 Jag såg en äldre herre i en buss en gång. Det var en fin  gammal herre i pälskrage och käpp med silverkrycka. Han  såg ut som om han drack fin gammal bourgogne till middag.  Om det finns geheimeråd så var han ett sånt. Han tappade  en femöring. Det var mitt för konduktrisens lilla bås. Han  hukade sig ner så det knakade i hela adelskalendern. 
Minns ni den tiden när en konduktör, eller konduktris satt i ett litet bås längt bak vid ingångsdörrarna? Det gör faktiskt jag även om det måste ha varit innan jag började skolan. Femöringarna hängde med betydligt längre.

Sir Walter Raleigh lays his cloak before 
Queen Elizabeth I to walk over a puddle, 1936 

Jag blir påmind om att jag borde investera i ett par nya stövlar, för någon riddare lär väl knappast komma i min väg nästa gång jag behöver beträda regnvåta vägar.

Så har halva den här dagen försvunnit under det att jag roat mig med att läsa kåserier, sagor och diverse texter på nätet  och blivit påmind om en del av författarna som jag nog inte läst sedan skoltiden  för vem läser Tavaststjerna i dag? Nu finns han på min att-läsa-lista.
Men dammtussar, ogräs och oskrivna mejl finns ju kvar till en annan dag.

torsdag 22 augusti 2019

ord och inga visor

For him that steals, or borrows and return not, a book from its owner, let it change to a serpent in his hand and rend him. Let him be struck with palsy and all his members blasted. Let him languish in pain crying aloud for mercy, and let there be no surcease to his agony till he sing in dissolution. Let bookworms gnaw at his entrails in token of the Worm that dieth not. And when at last he goes to his final punishment, let the flames of Hell consume him for ever.
                                                  From a monastery in Barcelona, Spain

 "In The Monastery Library" 

Det är ord och inga visor, och tycks inte vara skrivet av en mild förlåtande munk. Citatet är inte daterat, men var det skrivet på den tiden munkarna präntade sina böcker för hand, så kan jag förstå vreden över en försvunnen bok.
Kanske vore det något att trycka på sina exlibris‽

onsdag 21 augusti 2019

tisdag 20 augusti 2019

Vardagslycka

Breakfast among the Trees 

“For most of life, nothing wonderful happens. If you don’t enjoy getting up and working and finishing your work and sitting down to a meal with family or friends, then the chances are that you’re not going to be very happy. If someone bases his happiness or unhappiness on major events like a great new job, huge amounts of money, a flawlessly happy marriage or a trip to Paris, that person isn’t going to be happy much of the time. If, on the other hand, happiness depends on a good breakfast, flowers in the yard, a drink or a nap, then we are more likely to live with quite a bit of happiness.” 
                                                                                                         Andy Rooney

måndag 19 augusti 2019

Ta'et lugnt — ta en tupplur!

The Nap


Nine to Five
I play even Harder
Weekends and Nights
But I 'LOVE' my Little Nap's
It started in Kindergarten
We could take our Blanket
And in the afternoon, Nap Time
As we grow up, the naps get Shorter
And the Day's get Longer
I would like Naps to be Law
Illegal not to Nap
Maybe that day will Come
Until then I am a Criminal
I think I'll have a little Lie Down : -) 
                                             David Darbyshire

söndag 18 augusti 2019

Ge mig en katt om dagen

It was the manner in which she spent the first morning that gave me the key to the character of Puss-cat’s mamma, and we at once settled that her name had always been Martha. She had annexed our house, it is true, but in no grabbing or belligerent spirit, but simply because she had seen from her post on the garden wall that we wanted somebody to look after us and manage the house, and she could not help knowing how wonderful she was in all things connected with a mistress’s duties.

Fenya
Eugen Varzić

Dagens katt är två, modern Martha och hennes unge Puss-cat. Dessa två katter hittar jag iE. F. Benson novellsamling "The Countess of Lowndes Square and Other Stories", från 1920 — en författare som måhända är mest känd för sina böcker om Mapp och Lucia. Roliga böcker som förtjänas att bli lästa, även om jag kan tycka att det blir lite väl lustigt ibland. 
I novellerna måste han koncentrera sig, den stillsamma underfundiga humor är stimulerande — inte tröttsam som i de mer farsartade romanerna — och får mig att vilja läsa fler av hans noveller.

Jag har ingen aning om vilken relation Benson hade till katter, men jag kan tänka mig att han hade varit ägd av en katt, och förstod sig på det kattiga kynnet.


lördag 17 augusti 2019

fredag 16 augusti 2019

torsdag 15 augusti 2019

What She Wore — novellutmaningen -19

28. Läs en novell som är nummer tre i en novellsamling — What She Wore, ur novellsamlingen "Buttered Side Down", 1912) av Edna Ferber.

Shop Girls, 1912
Elizabeth Sparhawk-Jones

I started to read a story once. It was a good one. There was in it not a single allusion to brandy-and-soda, or divorce, or the stock market. The dialogue crackled. The hero talked like a live man. It was a shipboard story, and the heroine was charming so long as she wore her heavy ulster. But along toward evening she blossomed forth in a yellow gown, with a scarlet poinsettia at her throat. I quit her cold. Nobody ever wore a scarlet poinsettia; or if they did, they couldn't wear it on a yellow gown. Or if they did wear it with a yellow gown, they didn't wear it at the throat. Scarlet poinsettias aren't worn, anyhow. To this day I don't know whether the heroine married the hero or jumped overboard.
You see, one can't be too careful about clothing one's heroine.

I dag firar jag Edna Ferbers födelsedag genom att läsa en av hennes noveller — jag är förvånad när jag upptäcker att jag bara skrivit om henne en gång tidigare, för jag uppskattar verkligen hennes skriverier! Hon är rolig och har förmågan att teckna ett porträtt med få ord. Hennes kvinnor är ofta starka yrkesarbetande personer, och det är tydligt att hennes sympatier är på de utsattas sida. Jag kan inte låta bli att fundera över hur hon skulle ha beskrivit dagens kvinnor och deras situation om hon levde nu.

Somewhere in your story you must pause to describe your heroine's costume. It is a ticklish task. The average reader likes his heroine well dressed. He is not satisfied with knowing that she looked like a tall, fair lily. He wants to be told that her gown was of green crepe, with lace ruffles that swirled at her feet. Writers used to go so far as to name the dressmaker; and it was a poor kind of a heroine who didn't wear a red velvet by Worth. But that has been largely abandoned in these days of commissions. Still, when the heroine goes out on the terrace to spoon after dinner (a quaint old English custom for the origin of which see any novel by the "Duchess," page 179) the average reader wants to know what sort of a filmy wrap she snatches up on the way out. He demands a description, with as many illustrations as the publisher will stand for, of what she wore from the bedroom to the street, with full stops for the ribbons on her robe de nuit, and the buckles on her ballroom slippers. Half the poor creatures one sees flattening their noses against the shop windows are authors getting a line on the advance fashions. Suppose a careless writer were to dress his heroine in a full-plaited skirt only to find, when his story is published four months later, that full-plaited skirts have been relegated to the dim past!

Jag föredrar ju att läsa "riktiga böcker", men det har sina fördelar att läsa på skärmen - kommer det ord eller företeelser som jag inte känner till, finns svaret en tangenttryckning bort. I den här novellen liknas huvudpersonen vid Cléo de Mérode, och jag får snabbt veta , inte bara att hon var en fransk dansös, utan får också veta hur hon såg ut.
Och hur usel ett affärsbiträdes lön var (7 dollar i veckan) förstår jag när jag kollar med en inflationskalkylator: $7 of 1912 dollars would be worth: $179.49 in 2019, $7 of 2019 dollars would be worth $0.27 in 1912.

Att män utnyttjar sina "manliga rättigheter" vet vi ju redan att det är en urgammal plägsed:
Once the boss had kissed Sophy—not on the mouth, but just where her shabby gown formed its charming but immodest V. Sophy had slapped him, of course. But the slap had not set the thing right in her mind. She could not forget it. It had made her uncomfortable in much the same way as we are wildly ill at ease when we dream of walking naked in a crowded street. At odd moments during the day Sophy had found herself rubbing the spot furiously with her unlovely handkerchief, and shivering a little. She had never told the other girls about that kiss.


Lästa noveller:
 29. Läs en novell där någon dör/har dött — How He Left the Hotel, ur "Collected Stories" av Louisa Baldwin.
35. Läs en novell vars titel är en allitteration — Possessing Prudence av Amy Wentworth Stone, ur Atlantic Narratives (1918)
34. Läs en novell där ett brev spelar en viktig roll  —  The Case of the Registered Letter av Auguste Groner
12. Läs en novell med ett efternamn i titeln — Dr. Wygram's Son av G. M. McCrie 
31. Läs en novell där det sker något övernaturligt — The Last Séance" av Agatha Christie
18. Läs en novell där det finns en cykel — "The Stout Miss Hopkin's Bicycle", (1911), av Octave Thanet ur novellsamlingen "Stories That End Well"
10. Läs en novell där någon reser med tåg — "A Broken Journey" av Logan Pearsall Smith ur novellsamlingen  The Youth of Parnassus and Other Stories.   
25. Läs en novell som utspelar sig i New York — "Zone of Quiet" ur novellsamlingen Round Up: The Stories av Ring Lardner, 1929
17. Läs en novell där någon är rädd — The Shadowy Third ur novellsamlingen med samma namn av Ellen Glasgow
6. Läs en novell vars titel börjar på P — Pingstbrud av Tage Aurell ur "Berättelser, en samlingsvolym".
14. Läs en novell där det finns en katt — A Night Out, av Edward Peple
38. Läs en novell där något går sönder — The Automatic Maid-of-All-Work, A Possible Tale of the Near Future,  av M. L. Campbell
1. Läs en novell som utspelar sig vid kusten — "The Make-Believe Man", av Richard Harding Davis  
8. Läs en novell vars titel består av tre ord  "Den sanna kärleken" ur "Strömoln", 1883, av Gustaf af Geijerstam.
24. Läs en novell där ett bakverk finns med — "Ellie's Furnishing", ur Helen Reimensnyder Martin, 1907,  (sidan 105) ur "Short stories of America".
27. Läs en novell av en författare vars efternamn börjar på N  — Poor, Dear Margaret Kirby, av Kathleen Norris ur novellsamlingen Poor, Dear Margaret Kirby and Other Stories.
26. Läs en novell där det regnar  The Night Express, The Story of a Bank Robbery av Frederick Merrick White ur Golden Stories.
33. Läs en novell som har ett Ö i titeln — "Syndens lön" av Hjalmar Söderberg, ur novellsamlingen "Historietter