Snygg var han också
(även kallad Fredrek på Rannsätt)
Fredrek på Ransätt.
Den låta Ransätts-Fredrek sang
ho hadde allt si ega klang,
når utta ok å utta tvang,
där tall å gran tog vinn i fang,
sôm geta lätt ho sprang.
På logera ho flög ikring
mä hôpp å tramp i sväng å spring,
dä va e fart, dä va ett sving,
e takt, sôm hällers ingenting
på hele jolas ring.
Kring stôgera ho flög sôm bi,
för ho va lätt sôm di,
e fin bevingat melodi
mä sol å sôrr å hônning i
å dôft tå sômmerti.
Ho gjord en gôdt sôm sômmern gär,
å hele Varmlann helt’a kär
sôm skogen sjôl, når sômmern klär
hôr skogsbacksäng mä blômst å bär
å sol å vackert vär.
ur Gustaf Frödings
Räggler å paschaser
Oj, det var inte illa att bli omskriven i en Frödig-dikt! Han måste ha varit något alldeles extra, den där Ransätts-Fredrek.
SvaraRaderaTja, Wermlänningarne är väl inget mästerverk, men det lever fortfarande efter 195 år, så han förtjänar kanske att bli mer omskriven än han har blivit.
SvaraRaderaKanske var han en trevlig prick, som Gustaf gillade — och det verkar ju som han var folklig, och sån’t brukar gå hem i stugorna.
Margaretha
Mästerverk - kanske inte, men bra ändå ... såg den senast i Ransäter för några år sedan. Förr i världen gästspelade de alltid på Skansen, men det tror jag har upphört.
SvaraRaderaKlimakteriehäxan,
SvaraRaderaVisst är det roligt att traditionen lever vidare och man spelar wermlänningarne varje år — fast jag är osäker på om man har spelat under pandemin — trots att det ofta regnar småspik under föreställningen.
Margaretha