Ernest H. Shepard
Läser av och till ”Augustinus tretton brev”. Brev att läsa långsamt och begrunda.
Det är ju personliga brev, och jag kan inte låta bli att fundera över vad han skulle ha sagt, eller skrivit, om han vetat att hans brev skulle vara tillgängliga för allmänheten ett par tusen år efter hans död.
Mycket av det han sa var ju varken unikt eller på något vis remarkabelt — och det är väl det som gör honom så mänsklig.
Min mening är en sån som vi alla säger eller tänker lite då och då. Särskilt om vi är ute och går med små barn (och särskilt om vi har bråttom).
”Hur många vardagliga ting trampar vi inte på, som skulle fylla oss med häpnad om vi noga betraktade dem?”
Det är Robert som initierat de meningsfulla lördagarna — läs om det hos honom.
Å vilken gullig bild, påminner mig om när Jossan var liten och det tog minst en halvtimme att gå till hennes dagis 5 minuter bort!
SvaraRaderaMen var man inte stressad, så var det fantastiska promenader när vi tittade på myror barr och små, små stenar.
Så visst har Augustinus rätt!
Kicki,
RaderaLika roligt som det är att promenera med små upptäckare, när man har tid, lika svårt kan det vara när tiden är knapp.
Och viktigt är det också, sådant man lär sig om myror och tussilago när man är tre år, har en benägenhet att fastna — och stimulera till att lära sig mer.
Margaretha
Perfekt illustration till den meningen! Och som Kicki skriver, det är ofta barn som har kvar förmågan att förundras. När jag går från förskolan med Lilla T, snart tre år, passerar vi ett hundratal häpnadsväckande fenomen: en bil som backar, en hund som ställer sig på bakbenen, en lampa som blinkar, en glass som någon tappat. Dessutom måste cykeltramporna kollas på alla parkerade cyklar: hur bra snurr har de?
SvaraRaderaJa Karin,
RaderaErnest Shepard var en begåvad illustratör (precis som hans dotter).
Och det fantastiska är att det är en upptäckarglädje som smittar av sig — även om vi vuxna har längre till marken, och inte längre kan huka oss (det vill säga att huka sig går nog, men man vill ju upp så småningom), så ser man plötsligt omgivningen med andra ögon, och man blir mer närvarande.
Margaretha
Gillar meningen! Värd att tänka på! :)
SvaraRaderaHelena,
RaderaVisst är det tänkvärt — förhoppningsvis kan tanken få oss att dra ner på tempot och se oss omkring.
Margaretha
Klokt påpekande i bra mening!
SvaraRadera