sommaren är här — och med den de kära myggen, inte så mycket att göra åt, annat än att följa Gustav Frödings råd:
”ligga trygg på rygg och fånga mygg ”
Sleeping in the Garden
Lucy Willis
Oxen och Myggan.
En Oxe fick begärelse
att gå till Stockholm, ifrån Skåne;
han ville, sa han, stackars fåne,
det stora Slagtarhuset se.
En Mygga ville ockfå göra
en resa dit:
man hennes afsigt ej fått höra,
och ingenderas hör just hit.
Uppå ett horn af Oxens panna
hon reste med beqvämlighet.
Men snart behöfde han att stanna:
han hade gått en mil, i sin betänkfamhet,
"Tänk, detta stora kreaturet,
”som af sin styrka bröstar sig,
”det tröttnar af att bära mig;”
Så talte för sig sjelf det lilla visa djuret:
Och milen voro sextio,
och Oxens hvilor lika många,
och hvarje hvilostund förökte Myggans tro
med konklusioner lika vrånga.
Så snart de hunnit begge två
dit deras önskningar dem kalla,
så var det stora best så matt utaf att gå,
att det sig genast lät på marken vårdslöst falla.
Vår Mygga, triumferande
i känslan af sin vigt och värde,
från hörnet hoppar sina färde
och ropar: ”Broder Oxe, se,
”ehuru stark du är, min tyngd dig tröttade:
fy den evinnerliga nesan! ” —
”Hvad hör jag,” svarar han, "för ljud?”
och tittar opp, och ser den lilla Surrets Gud —
”Jag viste, min själ, ej, at du var med på resan.”
Så händer det ock ofta oss,
oss andra varelser, som äro ej så dumma;
Vi tro oss vigtiga, vi fjeska och vi flåss—
och ingen har oss känt, och ingen hört oss brumma.
Jag avskyr mygg och de älskar mig! Fast jag har inte sett några än.
SvaraRaderaKram
Pia
Pia,
RaderaMygg hör inte till mina favoriter, ändå är jag inte så besvärad av dem som många andra är. Tycker mest att det är irriterande när de surrar runt huvudet på mig.
Margaretha
Lucy Willis är en av mina favoriter. Och versen gillar jag!
SvaraRaderaKolja
Kolja,
RaderaHon är jätteduktig!
Ja visst är fabel versen rolig.
Margaretha