och sända hälsningsvågor
från gran till gran,
vårens stafett föres omkring till alla växter
och i rishögens skägg krypa myror ut på sommarens första fälttåg.
Man går och är innehållsrik med anledning av vart enda gräs —
och man glädjes en minut trots att det överallt i världen
finnas pomaderade skägg
och stövlars tunga vals på oskyldiga liv.
Harry Martinson
Stafett
Ett roligt ord, så här säger SAOB om det:
av t. stafette, liksom fr. estafette av. it. staffetta, avledn. av staffa, stigbygel, lån från en langobardisk motsvarighet till fht. stapfo, fotspår (mht. stapf(e), t. stapf, stapfe), till fht. stapfōn, gå, etymologiskt identiskt med feng. stæppan (eng. step, se STEPPA), resp. direkt av fr. estafette l. it. staffetta (se ovan); benämningen syftar på att ilbudet icke fick ta foten ur stigbyglarna förrän budet effektuerats]
Och nu ska här ”stafetteras” på somliga bloggar. Jag är rädd för att jag inte är någon förebild i det här sammanhanget — men hos Klimakteriehäxan kan du läsa hur det ska gå till.
Själv tar jag fötterna ur stigbyglarna med jämna mellanrum, och lägger upp dem.
Så ska jag då berätta tio ting om mig själv som bloggare, så jag börjar väl från början (det blir så bra utfyllnad när man kommer dragandes med oväsentliga detaljer)
1 den 2 februari 2008 satte jag igång — men vad som fick mig att börja minns jag inte.
2 sedan dess har det hänt mycket i bloggosfären — många av bloggarna har upphört — jag saknar många av dem
3 mycket har hänt även i mitt liv, och bloggens karaktär har nog förändrats en hel del.
4 Bastmattan är lika trasslig som den var den där februarilördagen 2008.
Någon dagbok är bloggen inte även om det händer att det dagliga livet lyser igenom.
5 böcker upptar en stor del av mitt liv, vilket förmodligen märks i inläggen.
6 I övrigt har inga ämnen företräde — ofta kan ett ord, en bild eller artikel initiera ett inlägg.
7 Hittar jag något som jag inte känner till är det ofta början på en jakt som leder till mer kunskap i ämnet. Problemet är då att jakten leder vidare till något annat — som leder vidare…
8 En rolig biverkan av bloggandet är att jag fått nya vänner. En del har förblivit e- vänner, andra har jag träffat i levande livet.
9 jag har en liten, men trogen skara som följer mig — somliga kommenterar andra inte, några väljer att kommentera utanför bloggen, jag blir glad hur det än sker, kort eller långt.
10 visst händer det att jag funderar på att lägga ned bloggen — men hitintills har jag alltid skjutit det på framtiden. Vetskapen om livets oberäknelighet har varje dag gjort mig medveten om att det kanske är i dag som det är dags att sluta.
Så till några av de bloggar som jag tycker är intressanta:
Lesser Known Artists sig World War One

Å så roligt att läsa!
SvaraRaderaOch utan bastmattan hade vi inte känt varandra. Fast som du säger har mycket ändrats.
Kram,
Än en gång har du hittat bra poesi att citera på din bastmatta, passar perfekt!
SvaraRaderaVisst har man tänkt att det kanske vore dags att lägga av - att blogga är klart omodernt - men man får ju faktiskt välja själv, och än så länge är det kul. Visst har många slutat, visst har besökssiffrorna krympt, men det är bara att acceptera.
Precis den här sortens inlägg som jag gillar! Du får verkligen inte sluta!!!
SvaraRaderaMaja
Jag läser med stort intresse även om jag inte kommenterar så ofta.
SvaraRaderaJag satte kaffet i vrångstrupen när jag läste att du funderar på att lägga av bloggandet!
SvaraRaderaMen roligt att läsa fina tankar om bloggandet. Jag tror att det är fler än mig som har lite dåligt samvete gör att vi inte kommenterar så ofta.
Men vilket ovanligt spännande ord, stafett! Langobardiskt minsann.
SvaraRaderaHoppas verkligen du fortsätter med bloggande, även om bloggosfären har tunnats ut en hel del sedan 2008. Eller kanske just därför. I det allt stridare medieflödet börjar bloggarna kännas som en eftertänksamhetens och reflektionens stilla hemvist. Visst funderar man på att lägga ner bloggen ibland, men så dyker det alltid upp något man får lust att skriva om och så gör man det. Fortsätt, snälla!
Så mycket jag lär mig här! Ordet stafett har jag aldrig funderat över, nu vet jag mer. Det är så roligt att få ord och företeelser belysta från andra håll än de vanliga.
SvaraRaderaJag instämmer med alla som ber dig fortsätta att blogga.
love and prayers,
Debbie