Skriv-Robert uppmanar oss att dela med oss av en mening, som drabbat oss under veckan.
Portrait of Hannah More (b.1745)
Väntrum är i allmänhet rätt trista rum, även om många av dem har konst på väggarna — men det finns ju en gräns för hur länge man kan titta på dem, dessutom drar jag mig för ställa mig framför en tavla om den hänger över en medpatients huvud. Så när det låg ett par bättre begagnade böcker på ett bord, valde jag den som inte såg ut att utspela sig i den ”vilda västern”.
”A Northern Light” hette den, skriven av av Jennifer Donnelly. Visserligen fanns en lapp som talade om att man gärna fick ta med sig boken hem, men efter att ha bläddrat och gjort några nedslag i boken, insåg jag att den inte var något för mig, och lät den ligga kvar när jag äntligen kunde gå därifrån. Det innebär att jag inte kan ge någon bakgrund till dagens utvalda mening — en mening som jag fann oväntat bra i den boken. Kanske tyckte jag det eftersom jag tänkt liknande tankar själv:
”And I knew in my bones that Emily Dickinson wouldn't have written even one poem if she'd had two howling babies, a husband bent on jamming another one into her, a house to run, a garden to tend, three cows to milk, twenty chickens to feed, and four hired hands to cook for.”
Det tror jag fullt och fast på!
SvaraRaderaRobert,
RaderaJa, nog var det så — och kanske är det så fortfarande i många fall.
Margaretha
Ja saker och ting beror ju på hur mycket tid man har att ägna åt dem, eller hur? Snyggt formulerat hur som helst.
SvaraRaderaKlimakteriehäxan,
RaderaTiden ja, den ofångbara.
Det är ju skillnad på makar och makar. Men klart är att tjänstefolk nog underlättar skrivandet. Jag har ofta undrat hur mycket Selma och hennes vänner skulle ha hunnit skriva om de hade lagat mat och städat — för att inte tala om att packa och tvätta på alla resor.
Margaretha
SvaraRaderaBra uttryckt!
Jag har ett svagt minne av att du talade om det här en kväll på ospöket. Och att Nisse sen skrev ut vad du sa och skickade
ut det tillsammans med nästa inbjudan.
Godnatt, hopps att du redan sover gott!
Eva,
RaderaJag minns också den kvällen — och den livliga debatten som följde.
Margaretha
som alltid sover —
och sover gott