Foto Dinshah Malegamwala
BOFINKEN
Pennan stannar,
jag lämnar bordet,
uti i trägårn
är glädjen stor;
på djäknetallen
du sitter käckt
och väcker träden.
I muntra kaskader
du ropar ut våren,
kvisten sviktar med varje drill.
Dinshah Malegamwala
Jag är oerhört imponerad av alla som kan, och vågar, uttrycka sig på ett för dem nytt språk — i synnerhet när de väljer poesin som sin uttrycksform.
Jag har några böcker av sådana invandrade poeter, vänner till mina föräldrar. Tyvärr kan jag inte vända mig till dem längre, för att få veta mer om dessa främmande fåglar, som inte heller de, längre finns i livet.å
Dinshah föddes 1916 i Bombay och kom som nyutbildad ingenjör till ASEA i Västerås 1916. Han hade lovat sin mamma att inte gifta sig med en svensk flicka — kanske var det därför som han lämnade Sverige efter fem år. På fem år hade han inte bara lärt sig svenska, utan också lärt sig att fotografera. Och det så bra att han kunde använda sina foton till att illustrera sina dikter.
Minns att det här var på den tiden man använde exponeringsmätare och ofta tillbringade mer tid i mörkrummet än åt själva fotograferandet.
För många år sedan — när Wikipedia var i sin linda — sökte jag, och fann, lite information om Dinshah Malegamwala. Information som jag inte hittar nu, minns jag rätt så framgick det att han var känd som poet i Indien. De uppgifterna hittar jag inte nu, men nu hittar jag en radioessä om Gandhi, och längst ned på den sidan finns en länk till en 12 minuter lång intervju där Dinshah Malegamwala rapporterar om mordet på Gandhi 1948.
Herbert Connor från Berlin, var nio år äldre än Dinshah, och också han en skrivande tillfällig invandrare.
Även om honom har jag hittat information på nätet som inte längre finns där — eller gör det det, fast jag inte klarar av att hitta det?
Han hade studerat musik och det tycks som han var aktiv i musiklivet här i Sverige. Han gav ut böcker och var under några år producent vid Sveriges radio, och jag tror mig veta att han var aktiv inom folkrörelsen.
PÅ LIVETS TORG
Det är så många röster som förvilla,
så många säljare, som högljutt skrika
på livets torg och gör ditt hjärta illa.
Men din, din egen röst skall aldrig svika.
Vad? Dröjer du? Kan du ej vara stilla?
Vill du för tidens charlataner fegt ge vika?
Så lär dig lita på ditt gudaöra
och lyssna till den röst, som enbart du kan höra.
fina vänner och fina dikter, bofink har nog börjat sjunga i vår lilla trädgård
SvaraRaderaKom tänka på historian jag läste i nån tidning om den finska städerskan på Electrolux, direktören stannade också sent och pratade med henne på kvällarna. Hon blev ekonomichef där så småningom, fin sann historia, konsten att samtala och lyssna.
Du som har koll på på gammalt, vet du om Wilhelm De Geer är pseudonym? Han har skrivit Sex nutida engelska romanförfattare (1931) om Huxley, Walter de la Mare, Garnett, D. H. Lawrence, Woolf och Baring.
Hannele,
RaderaFin berättelse om den finska städerskan — rädd för att sådana händelser blir alltmer sällsynta.
Vilhelm De Geer (1893-1966) tycks ha levt i Storbritannien större delen av sitt liv. Kanske därför som det är ont om uppgifter om honom, trots att han har skrivet en del böcker — bland annat en dagbok.
Själv har jag inte läst något av honom, får se om jag kan klämma in honom.
Margaretha
han är verkligen bekant med förhållandena i England, och läst Virginia Woolf ordentligt:
Raderahttps://hannelesbibliotek.blogspot.com/2024/04/virginia-woolf-la-1931.html
Så intressant! Jag är också imponerad, efter alla mina år i Sverige har jag aldrig kommit på tanken att skriva poesi, för jag vet att jag inte kan. Fast jag tror inte att jag brinner för något på samma sätt som de här poeterna verkar göra.
SvaraRaderaDebbie
Debbie,
RaderaVi är ju många som inte kan åstadkomma någon poesi ens på vårt modersmål, så du kan hålla till godo med en perfekt svenska — och ingen brytning, vilket är mer än de flesta av dina landsmän klarar av!
Margaretha
Jag som vet hur svårt det kan vara att lära sig ett nytt språk att både plugga och arbeta på, är också imponerad. Ändå har jag haft det väldigt bra och fått mycket på köpet.
SvaraRaderaDe här två männen gör mig nyfiken och jag vill veta mer!
Kram från Mette
Mette,
RaderaAtt plugga på ett nytt språk hör inte till det lättaste — jag har gjort det i liten skala, men det vete hunnan om jag hade klarat det för en högre utbildning, med tentor och examina. Och sen jobba på ännu ett annat språk — jag beundrar dig!
Margaretha