Måhända måste vårt släktes ålder räknas i miljontals år. Säkert torde vara, att människohjärnan nu är konsoliderad, att hon genom omätliga utvecklingsserier nu är biologiskt och fysiologiskt vorden precis den samma hos alla folk och raser.
Utgår man från detta såsom ett vetenskapligt faktum, så kommer man nödvändigt till denna slutsats: Hvarje normal människa måste vara mottaglig för kunskapens ljus lika väl som för solens. Helt naturligt vill hon hellre frid än strid. Upplysning är den enda säkra vägen till målet, till fred. Och något högre mål gifves icke.
ur nobelföreläsningen
Klas Pontus Arnoldson
27 oktober 1844 - 20 februari 1916
Så här till vardags är det kanske inte så många som minns Klas — det är ju rätt länge sedan han var verksam — men han är värd att minnas och uppmärksammas, denne publicist och riksdagsledamot som 1883 var med och grundade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, drev frågor om religionsfrihet, allmän rösträtt och svensk neutralitetspolitik och 1908 erhöll Nobels fredspris, tillsammans med dansken Fredrik Bajer.
Det blev ett himla liv i Sverige när det meddelades att pacifisten Klas Arnoldson skulle tilldelas priset — han var ju för unionsupplösningen — i tidningarna kunde man läsa "att priset var en skandal mot Sverige och en skam för alla svenska män som tar stolthet i sin nationella ära".
Och här finns hans nobelföreläsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar