Handslag, famntag, klapp eller kyss

 Greetings, 2003-04

 Jeanette Lassen

 

Eftersom verbet hälsa och substantivet hälsa har samma ursprung, så är det en aning motsägelsefullt, att det kan leda till ohälsa att hälsa på någon. I alla fall om denna någon är sjuk eller slarvar med handhygienen.

"I suppose a fist bump would be more sanitary."

 Forskare föreslår alternativa sätt att hälsa, där kroppskontakten blir minimal. Lite skämtsamt föreslås den gammalmodiga bugningen — varför skämtsamt undrar jag, det är ju ett utmärkt sätt att uppmärksamma motparten. I förkylningstider brukade min mor lägga handen på hjärtat och buga — något som många av hennes vänner noterade och tog efter.

 Näsgnuggning föreslogs inte, men om man inte flåsar alltför våldsamt är det kanske mer hygieniskt än ett handslag.

Vad spelar det för betydelse

 — ejekligen, om folk säger "komma till bukt", "gamla antika", "snarast möjligt" eller kör med utslitna metaforer? Politiker vänder på alla stenar och går till botten (inte utan att man skulle önska att de blev kvar där) med allt — i alla fall påstår de det i intervjuer. Dessutom avslutar de var och varannan mening med "och så vidare", vilket låter oroväckande vagt och inte är förtroendeingivande.

Småaktigt att haka upp sig på, kan man tycka — men det får mig att tappa tråden, jag hör inte resten av vad de säger. Borde inte politiker tränas att framträda och uttrycka sig väl?

Nu är det ju inte bara politiker som är dåliga på muntlig framställning, men det är nog den grupp jag har minst fördrag med., när det kommer till ett dåligt språk.

Röster och intonation tänker jag inte gå in på nu — men därom finns en hel del att säga.

För 54 år sedan

toppade Brian Hyland den amerikanska singellistan med den här låten.

Läsvärt

I tonåren läste jag otaliga böcker som skildrade livet i koncentrationsläger, krigets fasor och inte minst om efterkrigstidens svårigheter. Det kändes oändligt avlägset, och så hemskt att jag var säker på att det aldrig skulle kunna hända igen. Men så mindes jag, att jag ju så sent som i slutet av 50-talet såg, på väg genom Tyskland, spår av kriget. Det fanns fortfarande stadskvarter som inte var återuppbyggda, och jag började så smått inse att det kanske inte var så avlägset som jag först inbillat mig.

Jag tror att det var Margot Benary-Isberts böcker (som "Slottet vid gränsen", "Arken" och "Rönngården") som fick mig att verkligen inse att problemen inte var över, bara för att kriget var det.

Samma känslor som då fyllde mig — maktlöshet, glädje över den godhet som ändå finns och ilska över vad krig gör med människor — fyller mig åter när jag läser "Little Girl Lost" av Barbie Probert-Wright. Författaren var sju år 1945, och berättar här om den vandring hon och hennes nittonåriga syster gjorde i krigets slutskede. De gick från södra Tyskland till Hamburg, i hopp om att återförenas med sin mor. De upplever saker som ingen människa, varken barn eller vuxna, borde uppleva — men de möter även värme och medmänsklighet.

Kanske har jag missat något, men jag måste tillstå att jag inte förstår bokens titel — och de sista kapitlen finner jag tröttsamma i sin pratighet, när författaren vill berätta vad som hände sedan och hur hon har det nu. 

elva pussar

Om du inte fått ditt dagsbehov av gullighet än, så kika på de här bilderna.

Outgrundliga äro bloggers vägar

Doubtless God could have made a better 

berry, but doubtless God never did.

                                                               William Butler

Av någon anledning cencurerade blogger mitt smultroninlägg, hälften av det försvann. Kanske var nämnandet av att "plocka smultron under snön", för vågat. En pantlek som jag bara läst om — den tycks ligga på ungefär samma nivå som "ryska posten" — den går ut på att en person får i uppgift att plocka ett visst antal smultron under snön. Personen väljer ut en person av motsatta könet, paret kryper in under en filt (snön) och smultronen avnjuts.

Hur gammal leken är, eller varifrån den kommer har jag ingen aning om, men jag kommer att tänka på en av Bröderna Grimms sagor, där en flicka plockar smultron under snön — riktiga smultron under riktig snö.

Inte bara Bellman skaldade om smultron, Anna Maria Lenngren skrev i sin "Grevinnans besök":

Pastorskan tog skålen med smultron bräddad;

           Allt var så hjärtinnerligt unt,

Var tallrik hon bjöd som en ättehög bräddad,

          Allt rikligt, tillräckligt runt.

Men det är de enda svenska litterära smutron jag kan komma på. De engelska är betydligt fler, eller rättare sagt känner jag till fler engelska än svenska, vilket kanske bara visar på mina brister i den svenska litteraturhistorien. Dessutom är det ju svårt att veta om det är smultron eller jordgubbar som avses i en engelsk text. Ibland framgår det av sammanhanget, men inte alltid, men är texten tillräckligt gammal utgår jag ifrån att det är smultron som avses, eftersom jordgubbar inte började odlas förrän på 1750-talet. Eftersom William Butler levde mellan 1535 och 1618, borde det ha varit smultron han talade om. Och när George Peele (c. 1556-1595) talar om "Strawberrries swimming in the cream.", kan vi antaga att han liksom Shakespeare talar om smultron.

jag slutar med att citera Elizabeth I (1533-1603), som beskrev hur smarta affärsmän bjöd ut sina varor:

Like strawberry wives, that laid two or three great strawberries at the mouth of their pot, and all the rest were little ones.

Fragaria vesca

Artnamnet vesca kommer av latinets vescus som betyder ätbar eller njutbar. Svenska namnet smultron återfinns redan i de medeltida läkeböckerna.

 Jag har funderat på om smultron på ett strå har gett dem dess engelska namn, och i en svensk bok ("Frukt & bär - naturligt läkande" av Anna och Gunvor Lindvall) hittar jag den förklaringen. Men ingen engelsk etymologisk ordbok håller med. Den vanligaste, och felaktiga, förklaringen är att man vid odlingen, bredde ut halm under bären.

Sanningen är att ingen säkert vet varför det heter "strawberries", men de flesta tycks luta åt samma håll:

Old English streawberige; perhaps from the strawlike appearance of the runners

Got its name because the plant "strews" its runners along theground; its seeds are actually individual fruits and it is termed an aggregate fruit.

Old English streawberige, streaberie; see straw + berry. There is no corresponding compound in other Germanic languages; the reason for the name is uncertain, but perhaps it is in reference to the tiny chaff-like external seeds which cover the fruit. A cognate Old English name was eorðberge "earth-berry" (compare Modern German erdbeere). As a color adjective from 1670s.Strawberry blonde is attested from 1884. Strawberry mark (1847) so called for its resemblance.

Då är det mer reda med oss svenskar — vi vet exakt varför smultron heter smultron:

smul`tron subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en 
ORDLED: smultr-on-et
• typ av litet, jordgubbsliknande, synnerligen välsmakande bär som vanl. växer vilt {→jordgubbe}: backsmultron; månadssmultron;skogssmultron; flickorna trädde ~ på strån
BET.NYANS: om motsvarande växt: ~ tillhör rosväxtfamiljen
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. smultron; till sv. dial. smulter 'lös; lättsmält'; besl. med ²smälta

För övrigt är det, med sina konsonatförbindelser ett svårt ord för små barn att uttala.

Smultron är inte bara gott, fyller man sina stövlar med bär, innan man tar dem på sig, så lär det bota gikt. Jag äter nog hellre bären och fortsätter att ha ont — eventuellt kan jag tänka mig att ge stortån ett smultronomslag. 

Te på smultronblad är riktigt gott, men tänk på att bladen innehåller garvämnen och förr användes för sin stoppande effekt vid diarré.

Den senaste forskningen säger att vi människor kan urskilja minst 1000 miljarder lukter, visst låter det otroligt. Men ett är säkert att doftminnen kan förflytta oss i tid och rum — dofter kan utlösa minnen som varken bilder eller ord kan. 
Smultrondoft förflyttar mig snabbt till barndomens sommarö, med kor i hagarna och smultron i dikena.
Nu har regnet upphört och jag ska plocka smultron!

Måttfull, så in i norden

Inspirerad av Karins loppishörna, gjorde jag en djupdykning i några av de värsta bra-att-ha-lådorna, och fann måttskedar i parti och minut.

 Nestea, står det på den här.

 Kaffemåtten äro oräkneliga, 

ändå vet jag att jag slängt flera.

 Äter man ägg med äggsked av

plast, nu för tiden? Några av

ben fanns det också.

 Små lock kan vara knepiga, 

men de hjälpmedel jag fått 

från rehab är bättre.

 För den som vill pressa saften

ur citronskivorna, i teet.

 Och så den lockande avdelningen.

 Gummit är stenhårt på de flesta.

 Vackra smöruppläggningar

är nödvändigt.

Det finns mer, men jag slutade leta

när jag hittade den här.

Vart ska jag skicka den?

Lovar att diska den först!

Julklappsproblem?

Vem behöver inte en tvättpåse? (Observera att frågan är retorisk!)

 Om du börjar brodera nu, hinner du kanske rentav med att knåpa ihop ett par tre påsar till behövande vänner och släktingar.

Att brodera är en trevlig sysselsättning — om händer och tålamod är med på noterna. Man kan på samtala och lyssna på radion medan man broderar — och tänka. Man kan tänka på allt man borde göra istället för att brodera, eller på vad man ska brodera härnäst. Eller på ord — har du tänkt på att både tvätt och påse är gamla ord, ord som inte tycks besläktade med ord i andra språk.

 tvätt subst. ~en ~ar 

ORDLED: tvätt-en
• det att tvätta kläder el. andra föremål (dock ej kökssaker, tallrikar, bestick o.d.){→disk 2}: biltvätt; fintvätt; maskintvätt; stortvätt; det var alltid hon som skötte ~en; det får bli ~ i morgon
BET.NYANSER: a) omgång tvättkläder: lägga ~en i blöt; ~en hängde på tork b) tvättinrättning mest i sms.: biltvätt; det finns en ~ i närheten c) ngn gång äv. det att tvätta sig: börja dagen med ~ och rakning
IDIOM: kemisk ~ el. kemtvätt rengöring av textilier med kraftigare fläckborttagningsmedel än vatten och vanligt tvättmedel äv. om lokal e.d. för detta
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. þvätter 'tvagning; tvätt'; bildn. till ²två

på`se subst. ~n påsar 
ORDLED: pås-en
• formbar, omslutande förvaringsanordning med öppning i en ändavanl. tillverkad av papper, plast el. tyg {→säck}: påslakan; påste;gymnastikpåse; kryddpåse; malpåse; penningpåse; skopåse;åkpåse; en ~ godis
IDIOM: påsar under ögonen slapp, hängande hud under ögonen; slå sina påsar ihop gifta sig eller flytta ihop el. bli kompanjoner etc.
KONSTR.: en ~ (ngt), en ~ (med ngt)HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. pusi, posi; gemens. germ. ord, bildat till en ordrot med bet. 'svälla'; jfr puss 1, pösa