En kommentar

om kommentarer.

Naturligtvis skulle jag kunna stå ut med de anonyma kommentarerna, som talar om vilken fantastiskt intressant blogg jag har. Men de irriterar mig, och vetskapen om att de går ut till dem som prenumererar på kommentarerna har fått mig att prova olika inställningar.

Att inte tillåta anonyma kommentarer är ju det enklaste, men då utesluter jag en hel del av mina läsare.

Att tvinga hugade kommentatörer att försöka lista ut vilka bokstäver man ska skriva in om jag väljer ordverifiering, tycker jag är trist.

Att välja kommentargranskning ibland, har jag inte fattat vitsen med — inte förrän häromdagen. Då insåg jag plötsligt att alla dessa kommentarer nästan alltid drabbar samma inlägg, och det nästan bara är gamla inlägg som kommenteras av dessa anonyma personer som bifogar en länk till spelsidor, hemorrojdreklam  eller liknande ointressanta sidor. Så nu har jag har kryssat i att om man vill kommentera ett inlägg som är äldre än tre veckor, så fastnar kommentaren i ett "väntrum", och jag kan radera de icke önskvärda innan de hamnar på bloggen och i andras brevlådor.
Så värst länge har jag inte haft den inställningen, men jag har redan fångat några oönskade kommentarer, så det tycks fungera.