Tänk, det har han verkligen rätt i! Jag minns flera böcker från kindergarten jag kunde helt förlora mig i för att inte tala om alla senare.... Nu pratas det om bristen på bemannade skolbibliotek. Ett sånt har jag aldrig haft tillgång till, har du? Men stadsbibliotek har jag nyttjat till bristningsgränsen. I småskolan hade fröken en låda vi kunde låna ur - den avverkade jag på ett par veckor. Den skulle räcka hela terminen. Så det fick bli stadsbiblioteket flera gånger varje vecka för man fick bara låna två ynka böcker i taget. Snacka om beslutsångest när man ville ha minst 6. Jag tror inte citatet gäller bara barndomen, f ö.
Olgakatt, Jo, jag har nog haft tillgång till skolbibliotek - och bra sådana, med engagerade bibliotekarier. Men naturligtvis gick jag till stadsbiblioteket också. Jag har ett svagt minne av att man bara fick låna tre böcker, när jag började låna där, men att man snart fick låna så många man orkade släpa hem. Fullt så försjunken i en bok, som jag var som barn, blir jag nog inte längre - tyvärr. Margaretha
jag hade en hemligt plats på mormors vind (bakom skorstenen)där jag satt och läste på regniga dagar. där upplevde jag fantastiska äventyr och drömde hemliga drömmar. sweet m, you're in my thoughts and prayers. hugs!
Tack Debbie! Roligt med den sortens läsminne du har. Mindre roligt att min dator inte vill skriva, fast jag trycker på tangenterna - blir det tyst är det därför. Margaretha
Du får inte försvinna! Kan inte din datorgubbe hjälpa dig? När Debbie berättade om sitt hemliga ställe kom jag ihåg att min bästa vän och jag låg och läste med ficklampa i en koja vi byggt av granris. jättekram från Mette
Mette, Min kompis och jag försökte bygga en koja, men den blev inte särskilt bra - bara stickigt med allt granris som ramlade ned på oss. Så min kusin och jag sov i ett litet tält utanför huset. På dagarna var det kvavt och trångt, men vi envisades ändå med att ligga där och läsa.
Datorn mår bättre i dag - måtte det hålla i sig. Jag känner inte "datorsnubben" så väl att jag vill be honom om hjälp när jag vet att han har mycket att göra. Dessutom vet jag aldrig, om jag kan ägna mig åt honom när han har tid. Jag rår inte över min tid. Margaretha
Tänk, det har han verkligen rätt i! Jag minns flera böcker från kindergarten jag kunde helt förlora mig i för att inte tala om alla senare....
SvaraRaderaNu pratas det om bristen på bemannade skolbibliotek. Ett sånt har jag aldrig haft tillgång till, har du?
Men stadsbibliotek har jag nyttjat till bristningsgränsen. I småskolan hade fröken en låda vi kunde låna ur - den avverkade jag på ett par veckor. Den skulle räcka hela terminen. Så det fick bli stadsbiblioteket flera gånger varje vecka för man fick bara låna två ynka böcker i taget. Snacka om beslutsångest när man ville ha minst 6.
Jag tror inte citatet gäller bara barndomen, f ö.
Olgakatt,
RaderaJo, jag har nog haft tillgång till skolbibliotek - och bra sådana, med engagerade bibliotekarier. Men naturligtvis gick jag till stadsbiblioteket också. Jag har ett svagt minne av att man bara fick låna tre böcker, när jag började låna där, men att man snart fick låna så många man orkade släpa hem.
Fullt så försjunken i en bok, som jag var som barn, blir jag nog inte längre - tyvärr.
Margaretha
jag hade en hemligt plats på mormors vind (bakom skorstenen)där jag satt och läste på regniga dagar. där upplevde jag fantastiska äventyr och drömde hemliga drömmar.
SvaraRaderasweet m, you're in my thoughts and prayers. hugs!
Tack Debbie!
RaderaRoligt med den sortens läsminne du har.
Mindre roligt att min dator inte vill skriva, fast jag trycker på tangenterna - blir det tyst är det därför.
Margaretha
Du får inte försvinna! Kan inte din datorgubbe hjälpa dig?
SvaraRaderaNär Debbie berättade om sitt hemliga ställe kom jag ihåg att min bästa vän och jag låg och läste med ficklampa i en koja vi byggt av granris.
jättekram från Mette
Mette,
RaderaMin kompis och jag försökte bygga en koja, men den blev inte särskilt bra - bara stickigt med allt granris som ramlade ned på oss. Så min kusin och jag sov i ett litet tält utanför huset. På dagarna var det kvavt och trångt, men vi envisades ändå med att ligga där och läsa.
Datorn mår bättre i dag - måtte det hålla i sig. Jag känner inte "datorsnubben" så väl att jag vill be honom om hjälp när jag vet att han har mycket att göra. Dessutom vet jag aldrig, om jag kan ägna mig åt honom när han har tid. Jag rår inte över min tid.
Margaretha