Det sägs att alla hennes bilder och böcker kom till vid ett skrivbord i ett hörn av vardagsrummet, något eget arbetsrum eller ateljé lär hon aldrig ha haft.
Karin, Verkligen! Om man tänker på att hennes söner förmodligen kom och ville ha hennes uppmärksamhet medan hon satt där, så inser man hur fokuserad hon ändå måste ha varit som klarade både familj och yrke. Margaretha
Poäng idag. Vill du läsa-böckerna illusterades ju av EB. Däremot skrevs de inte av henne, vilket många tror. De skrevs av min svärmors kusin Herman Siegvald och den idag sk layouten gjorde min svärmor hemma vid sin Underwood och med sax och klister. Därför kan det reta mig LITET att de nytryckta har EB:s namn i mycket större stil än farbror Hermans... Men, visst, det är hon som är kändisen i sammanhanget.
Olgakatt, Nu måste jag rota fram "Vill du läsa" och titta på text och layout! Så'nt som är roligt att veta.
Det är väl alltid så att man använder den mest kända som dragplåster - och så missar folk att det finns mer än en person bakom olika projekt. Margaretha
Intressant att läsa vad Olgakatt skriver om författaren. Jag tog för givet att det var EB som också hade skrivit läsläran, som jag aldrig behövde läsa i eftersom jag redan kunde läsa sedan två år tillbaka när jag började skolan. Men bilderna kommer jag ihåg!
EB har präglat mycket av de inre bilderna i mitt liv. Jag kan aldrig höra de gamla barnvisorna utan att samtidigt se hennes bilder av t.ex. Lasse, sockerbagarfönstret, ekorren eller barnet med det lilla lammet. Maja i sitt förkläde på Gullviveängen...
Kan heller aldrig se en vitsippsskog utan att det frammanar hennes bild av denna i de underbara illustrationerna av årets månader. Oktober med höstlöven är också en bild som för alltid etsat sig fast. För att inte tala om bilderna till alla sagoböckerna. Vilken kulturskatt finns inte där?
Ingrid, Även vi som inte hade "Vill du läsa?", bär nog med oss många av hennes bilder. Jag hörde till dem som hade läsebok med Inger Vang-Nymans illustrationer - ingenting som gjorde något större intryck på mig. Margaretha
Tänk ändå så många som har njutit av allt detta som kom till vid det bordet!
SvaraRaderaKarin som gör det fortfarande
Karin,
SvaraRaderaVerkligen!
Om man tänker på att hennes söner förmodligen kom och ville ha hennes uppmärksamhet medan hon satt där, så inser man hur fokuserad hon ändå måste ha varit som klarade både familj och yrke.
Margaretha
Poäng idag.
SvaraRaderaVill du läsa-böckerna illusterades ju av EB. Däremot skrevs de inte av henne, vilket många tror. De skrevs av min svärmors kusin Herman Siegvald och den idag sk layouten gjorde min svärmor hemma vid sin Underwood och med sax och klister.
Därför kan det reta mig LITET att de nytryckta har EB:s namn i mycket större stil än farbror Hermans...
Men, visst, det är hon som är kändisen i sammanhanget.
Olgakatt,
SvaraRaderaNu måste jag rota fram "Vill du läsa" och titta på text och layout!
Så'nt som är roligt att veta.
Det är väl alltid så att man använder den mest kända som dragplåster - och så missar folk att det finns mer än en person bakom olika projekt.
Margaretha
Intressant att läsa vad Olgakatt skriver om författaren. Jag tog för givet att det var EB som också hade skrivit läsläran, som jag aldrig behövde läsa i eftersom jag redan kunde läsa sedan två år tillbaka när jag började skolan. Men bilderna kommer jag ihåg!
SvaraRaderaEB har präglat mycket av de inre bilderna i mitt liv. Jag kan aldrig höra de gamla barnvisorna utan att samtidigt se hennes bilder av t.ex. Lasse, sockerbagarfönstret, ekorren eller barnet med det lilla lammet. Maja i sitt förkläde på Gullviveängen...
Kan heller aldrig se en vitsippsskog utan att det frammanar hennes bild av denna i de underbara illustrationerna av årets månader. Oktober med höstlöven är också en bild som för alltid etsat sig fast. För att inte tala om bilderna till alla sagoböckerna. Vilken kulturskatt finns inte där?
Ingrid,
SvaraRaderaÄven vi som inte hade "Vill du läsa?", bär nog med oss många av hennes bilder. Jag hörde till dem som hade läsebok med Inger Vang-Nymans illustrationer - ingenting som gjorde något större intryck på mig.
Margaretha