Lyckan

Ålderstrappan, 1799

Winter Carl Hansson, Bingsjö

,.

Den sanna lyckan finner man bara om man anpassar sig till livets årstider alldeles som man anpassar sig till årets.
......................................................... Sigrid Undset

Ännu en födelsedag

The aim of medicine is to prevent disease and prolong life, the ideal of medicine is to eliminate the need of a physician.
........................ William J. Mayo

.

Dagens födelsedagsbarn är välkänd — men kanske inte en kändis.
William James Mayo föddes den 29 juni 1861 i Minnesota, U.S.A., som ett av fem barn till läkaren William Worrall Mayo och hans hustru Louise Abigail Wright Mayo.
William Mayo och hans yngre bror Charles följde ofta med sin far när han besökte, och behandlade, sina patienter. Redan i tonåren assisterade de sin far när han utförde kirurgiska ingrepp.
Båda bröderna utbildade sig till läkare, William blev färdig med sina studier 1883 0ch Charles 1888.
När en tornado drog fram över Rochester i augusti 1883 arbetade, de protestantiska, bröderna Mayo och deras far, sida vid sida av stadens nunnor för att hjälpa de skadade.
Det samarbetet ledde till att nunnorna beslöt sig för att öppna ett sjukhus, och de frågade om de tre läkarna Mayo ville samarbeta med dem.
Den 1 oktober 1889 öppnades St. Mary's Hospital, så lades grunden till Mayokliniken.
Det finns många berättelser om brödernas osjälviska arbete, och deras humor. Som den om millionären som konsulterade William Mayo och frågade: "Are you the head doctor here?" "No," William replied with a straight face, "my brother is the head doctor. I'm the belly doctor."

Vi har i vår ägo några vykort från William Mayo till min mormor. Hon opererades av William Mayo för sin underlivscancer omkring 1927, varefter han fortsatte att hålla kontakt med henne.

Lycka

Alexander Pope, c. 1727

en intressant författare

målning av den intressante

svenske konstnären

Michael Dahl

.

Förströelser är lyckan för dem som inte kan tänka.
..................................................... Alexander Pope

Tomatprat

Tomatoes And A Pewter Tankard On A Table
Paul Gauguin

.

toma´t subst. ~en ~er
ORDLED: tom-at-en
• en klarröd, rund, vitaminrik grönsak med saftigt innanmäte: tomatjuice; tomatpuré; tomatsås; sallad, ~er och gurka
BET.NYANS: om motsvarande växt
HIST.: sedan 1761; av fra., spa. tomate med samma bet.; av mexikanskt urspr.

.

En annan återkommande sommarsoppa i vårt hushåll är gazpacho — en soppa vars huvudingrediens är tomater. Så när vi senast åt gazpacho kom samtalet att kretsa kring tomater. Denna populära frukt som länge ansågs för farlig att förtära, kom till Europa först på 1500-talet. Se'n tog det bortåt hundra år innan den arbetade sig upp till Norden. I Mexiko däremot har den odlats långt före vår tideräkning.
När den först kom till Europa odlades den som prydnadsväxt och inte förrän på 1800-talet blev det vanligt att äta tomater — och då var det vanligt att man kokade tomaterna i flera timmar för att neutralisera giftet.

Det berättas att en man vid namn Robert Gibbon Johnson, trots att han varnats för att hans blod skulle surna, 1820 bestämde sig för att äta en hel korg med tomater inför publik. Det sägs att det hade samlats flera tusen personer för att se på när Robert Gibbon Johnson föll död ner. De blev både chockade och besvikna!

Min far som växte upp på landsbygden berättade att han köpte sin första tomat på torget i Gävle, när han var ute på en träningsrunda på cykel. Jag kan tänka mig att det var något av de första åren på 30-talet. De såg ju så goda ut, men han blev grundligt besviken, efter första tuggan gick han ned till Gavleån och slängde tomaten i vattnet.
Men så länge jag kände honom tyckte han om tomater, tyvärr tänkte jag aldrig på att fråga honom om när och hur han lärde sig tycka om tomater.

Så värst mycket näring innehåller inte tomater, men inte heller många kalorier, men äter du 1 hg tomater får du i dig 32% av ditt dagsbehov av C vitamin. Tomater innehåller även A och E vitamin.

Varmt

Ser du älsklingen?

Det är varmt med päls på sommaren!

Grattis Peter Paul!

Självporträtt utan hatt, c. 1628

.
Den här gossen föddes den 28 juni 1577.
Han kanske är mest känd för sina målningar av frodiga damer, även om han målade mycket annat också.

Venus at the Mirror

.

Peter Paul Rubens dog 1640, 63 år gammal.

Apbröd — smakar inte apa

Den som vill se en stiligare bild, får titta på någon

av nätets över en million bilder på monkey bread

.

Jag skulle tro att det är många med mig, som hellre tillbringar dagarna utomhus än i köket, på somrarna. Att jag hellre gör annat än lagar mat på vintern hör inte hit.
Så kall och enkel mat är vår melodi på somrarna.
I juni förra året skrev jag om den avokadosoppa som är en återkommande sommarrätt i vårt hushåll.
Till soppan serverade jag i dag "monkey bread".- "Bubble bread" och "golden crown" är bara ett par av de andra namn som brödet går under.
Det tycks ha varit på 50-talet som "monkey bread" gjorde entré första gången, som "party bread" — i U.S.A, var annars!
En sökning på nätet ger bortåt en million träffar, och de flesta recept jag tittat på tycks nu för tiden bygga på "biscuit mix" eller en söt vetedeg — det är ju amerikanska recept.
Ändå så mötte jag brödet som matbröd, när jag träf-fade på det först. Och det är så jag gör — jag sätter en deg på ½ l vatten och inte alltför grovt mjöl, eftersom jag vill ha höjd på brödet. När degen jäst första gången, plattar jag ut det till en centimetertjock platta som jag skär i romber. Dessa romber doppar jag i smält smör och lägger i en sockerkaksform, så att de överlappar varandra. Låter det jäsa i 30 minuter, varpå jag gräddar det i omkring 30 minuter.
Gör se'n inte som jag gjorde i dag — jag stjälpte upp det för tidigt och brödet föll isär. Men jag föste ihop bitarna i en form, och det ser nästan ut som det ska.
I dag kryddade jag med rostad och nymalen fänkål, parmesanen som jag rev för att vända bitarna i, stod kvar på bänken när jag hade skyfflat in formen i ugnen. Och i samma stund som jag stängde ugns-luckan, mindes jag att jag brukar använda en form med större hål i mitten, därför att det ger ett vackrare bröd.
Ska man ha det med på sin picknick är det kanske smartare att grädda brödet i en limpform.
Vi har det ofta till soppa och till sallad.

Löftesrika morgondag

En dag har gått, ett dagboksblad

kan läggas till arkivet.

Och du var ömsom trist och glad.

Du gick i äventyrens stad,

du var en gäst hos livet.

Men bättre än var skriven rad

är morgondagens vita blad,

där intet än står skrivet.

.................. Stellan Arvidson

lyckan

.

.

.

Många människor försum-mar den lilla lyckan medan de förgäves väntar på den stora.

....... Pearl Buck

Grattis Pearl!

Pearl Buck och hennes dotter Carol

.

Pearl Buck föddes den 26 juni 1892.
Hon skrev många böcker men är kanske mest känd för sina böcker "Den goda jorden", Sönerna", och "Kjejserlig kvinna".
Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938.

Pearl Bucks dotter Carol led av sjukdomen PKU (Phenylketonuria), en sjukdom som nu kan behandlas med strikt diet, men som på den tiden alltid ledde till en svår utvecklingsstörning.
Boken "Barnet som inte växte, 1955 (The child who never grew)" handlar om hur det är att vara förälder till ett utvecklingsstört barn — och kampen för att hitta en plats i livet för dottern.
Pearl Buck var djupt engagerad i humanitära frågor.

Lyckan

.

.

.

.

Njutningen är icke nöd-vändig för kärleken, men den är nästan nödvändig för lyckan.
. . . Drotning Kristina

Lyckligare

Om vi bara önskade att bli lyckliga vore det enkelt; men vi vill vara lyckligare än alla andra, och då blir det svårt, eftersom vi tror att alla är lyckligare än de är.
.......................................... Charles de Montesquieu

Telefonterminologi

Woman on Phone, 1995

Ruth Addinall

.

"Var god och dröj" är det ingen som säger längre — ingen utom jag. Nu ombedes man vänta kvar. Det hjälper ju inte att huta åt telefonsvararen — men jag muttrar fula saker och mina hörselgångar vrider sig av smärta.
Ett annat plågsamt uttryck är "samtalat går inte att koppla fram", eller ibland "koppla upp". Varför detta fram och upp?
Det kan hända att dessa meddelanden betraktas som korrekta, men än har jag inte vant mig. För det är ju tyvärr det man gör, när man har hört innan istället för före och själv istället för ensam tillräckligt många gånger så orkar man inte hetsa upp sig.

Sorg och glädje

Cuore Blue

Roberta Ricchini

.

Sorg och glädje båda
bodde i mitt hjärta,
sorg i ena kammarn,
glädje i den andra.
............ Sorg och glädje (i Dikter, 1833)
..................... Johan Ludvig Runeberg

Det här med tid

Jag vet att jag skrivit om tid förut — men jag hittar bara ett av inläggen, blogger är lite stönig när det gäller att plocka fram gamla inlägg. Så jag ber om ursäkt om jag upprepar mig.
Jag tror att jag var tämligen omedveten om tidens gång under hela min barndom — och jag var nog barn ovanligt länge. Även om jag försökte vara dam i ungefär ett år, med mascara och höga klackar, i tjugoårsåldern, så kan ingen beskylla mig för att ha lyckats med det. Men nå'n gång i den vevan gick det långsamt upp för mig att det inte fanns någon återvändo — barndomen var slut. Och jag insåg att i vuxenvärlden fanns något som kallas tid, något som jag aldrig lyckas få grepp om.
Men insikterna kommer långsamt, så när jag närmade mig de trettio, hade jag nyss accepterat att jag fyllt tjugo och lämnat barndomen bakom mig. Och så har det fortsatt, i fyrtioårsåldern hade jag fattat att jag hade fyllt trettio och nog var vuxen.
Jag ligger minst tio år efter min tid — och det är på samma sätt med årstiderna. Nu har syrénerna blommat över och det är dags att dansa runt midsommarstången — men jag tror fortfarande att det är vår och att jag har hela sommaren framför mig.

Lycka

The Apple Tree II, 1916

Gustav Klimt

.

Lycka är att få vakna en tidig morgon före alla andra och tassa ut på bara fötter och hitta ett par skimrande astrakaner i daggigt grönt gräs under ett stort äppelträd.
...... Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, 1975
.................................................................... Astrid Lindgren

En skalp i bältet

Visst har jag träffat på en del människor som samlat på människor. De själva kallar det inte att samla på människor — de säger att de har många vänner — i själva verket har det inget med vänskap att göra utan det gäller bara att känna så många människor som möjligt. Att titlar och pengar ger extra poäng, be-höver jag väl inte påpeka.
Men inte förrän häromdagen insåg jag att det är så även i bloggoversum. Min väninna Anne berättade en rätt lång och invecklad historia om hur hon stött på det. Anne har både titel och pengar, men det framgår inte av hennes blogg där hon håller en låg profil och talar om sådant hon tycker är väsentligt i livet — vilket inte är kungligheter, barnbarnens första tän-der, sin migrän eller vad hon åt till middag i går. Naturligtvis har hon inte någon stor läsekrets. Men hon läser rätt många bloggar och kommenterar ibland. Efter ett tag förstod hon att hon visste vem Doreen, en av bloggarna var, men gav sig inte till känna, eftersom hon är måttligt intresserad av att umgås med personen i fråga. Men hon kastade sig in i en av Doreens debatter och blev bryskt avsnoppad ett par gånger, för att sedan ignoreras helt.
Mitt i denna debatt skriver Doreen ett inlägg där hon inte bara "droppar" namn, utan namn på fint folk bara forsar fram — däribland Anne med titel och ett foto från en välgörenhetstillställning.

Nu läser jag så få bloggar att jag inte mött det så ofta — men nog har jag sett den här tendensen på en del bloggar, som jag nu har slutat att läsa.

Lekar

Five Children Playing in the Forest

Georg Elgar Hicks

1824-1914

'

I inlägget om klöver påminde Renée mig inte bara om doften, utan också om hur barn brukar sätta en smörblomma under hakan på varandra och fråga om vederbörande tyckte om smör. Det är en gammal lek, bara häromdagen talade min mor om att hon som barn också gjorde det, och hennes mor före henne.

Det fick mig att minnas andra lekar där vi använde växter och jag undrar om barn fortfarande repar vippan av ett grässtrå och frågar, med handen bakom ryggen, om det blev tupp eller höna. Andra sorters gräs blev till kaffebönor när vi lekte affär. Blir lekarna bortglömde nu för tiden när barn har så många köpeleksaker?
Jag har inte sett några barn leka ladugård med kor och får av kottar, på den dag jag minns.
Att göra halsband av maskrosor eller bära omkring kastanjer i fickorna, gav outplånliga fläckar på kläderna, så kanske är dagens mammor tacksamma om barnen inte lär sig det.
Av ormbunkar gjorde vi både kjolar och hattar.
Se'n kan inte komma på fler lekar där vi använde oss av växtdelar, men jag minns att vi kastade upp en näve småsten i luften, så skulle man fånga dem på baksidan av handen. Lika många stenar som fanns på handen, lika många barn skulle man få.

Och naturligtvis byggde vi kojor i skogen, och om tillfälle gavs, hyddor av hö.

Sorg och glädje

Unhappiness

Jules Pascin

1885-1930

.

Så förvandlas så småningom genom livets mysterier de gångna dagarnas sorger till stilla glädje.
.................................................... Fjodor Dostojevskij

Klöverblomma

Rödklövern blommar så vackert på grusgången — liksom lupiner, smörblommor, aklejor, maskrosor och många andra skönheter, som inte har ett dugg på grusgången att göra. Som alltid när jag ser klöverblommor kommer jag att tänka på min första examen då jag läste en vers som började:

"Klöverblomma heter jag
blommar flitigt varje dag"

Tyvärr minns jag inte mer — jag tycker att jag borde göra det, så ofta som jag se'n läste versen. När skolan var slut och jag kunde läsa versen efter eget huvud, läste jag den med stora gester i gammaldags teatralisk stil. I bekantskapskretsen kallades jag i många år för Klöverblomma — och ombads ofta att läsa versen på mitt eget sätt. Och nu minns jag bara de första raderna!

Renée påminner mig om doften, och då kommer jag att tänka på hur vi ryckte bort kronbladen och sög i oss honungen.

Lycka

Lyckan är som en fjäril vilken, när den jagas, alltid är utom räckhåll, men om du sitter stilla, kanske sätter sig på dig.
............................................... Nathaniel Hawthorne

Sommaren börjar

Just nu i detta nu (11:28) börjar den astronomiska sommaren.
Bilden har jag knyckt från Wikipedia och informationen nedan fann jag hos Astroinfo.se.

Sommaren börjar
Den 21 juni 2010 börjar alltså sommaren enligt kalendern, dvs. den astronomiska sommaren. Den meteorologiska sommaren började redan den 1 juni.

Sommarsolstånd är en tidpunkt, inte en dag
Det är sommarsolstånd, dvs. dagarna på norra halvklotet är som längst och nätterna som kortast just nu. Tittar man i olika almanackor så ser man att sommarsolstånd inträffar den 21 juni kl 13:28 svensk sommartid. Det är inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen just där jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då lutar hjordens södra halvklot mest fördelaktigt mot solen.

Årets längsta dag och kortaste natt
I och med att sommarsolståndet infaller mitt på dagen i år, så är det enkelt att avgöra vilken dag som är längst i år. Det är den 21 juni.
Men vilken natt är då kortast?
I praktiken har vi i år två kortaste nätter, nämligen natten till den 21 juni och natten till den 22. Skulle man vilja bedriva lite hårklyveri så skulle man troligen komma fram till att natten till den 21 juni borde vara några tiondelssekunder kortare och därmed årets kortaste natt…

Sommarsolstånd alltid 21 juni?
Sedan 1988 har sommarsolstånd alltid inträffat någon gång under dygnet den 21 juni (svensk sommartid). Innan dess inträffade det ibland även den 22 juni. Fram till 2019 blir det fortsättningsvis den 21 juni under förutsättning att vi behåller sommartid. 2020 blir det dags för den 20 juni – för första gången sedan 1896.

Jordens avstånd till solen och årets senaste solnedgång
Lite mer kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan längst bort från solen på sin elliptiska bana. Den står fjärmast solen i början på juli.
Den senaste solnedgången infaller inte med sommarsolståndet. I Norrköping och Stockholm inträffar det först den 23 juni och i Malmö den 24. Men som kompensation inträffar årets tidigaste solnedgång redan några dagar före sommarsolstånd och soluppgångarna försenas alltså redan vid sommarsolstånd…

Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa
I år är alltså den 21 juni årets längsta dag.

Språkliga nyanser

A Happy Woman, 1909

Ferdinand Hodler

1853-1918

.

Ren det att glädje finnes är nog källa till glädje.
......................................... Hjalmar Bergman

.

Här sitter jag och funderar över skillnaden mellan glad och lycklig. Kan man vara glad utan att vara lycklig? Ja, jag tror det. Men kan man vara lycklig utan att vara glad?

.

1 glad adj. glatt

1 som känner upprymdhet och tillfredsställelse ofta p.g.a. ngn framgång e.d. {MOTS. ledsen} {→förtjust, lycklig 1}: gladlynt; hjärteglad; själaglad; hon var mycket ~ över att hon fick jobbet; alla verkar ~a och belåtna över att problemet äntligen lösts
BET.NYANSER: a) om handling, tidsperiod, företeelse e.d.: hon påhejades med ~a tillrop; ~a låtar; det ~a tjugotalet b) försvagat tillfreds: hon var ~ att hon hann med bussen c) i sms. äv. som tycker om angiven företeelse, handling e.d.: kämpaglad; levnadsglad; livsglad; matglad; ordglad; skjutglad; spexglad
IDIOM: ~ påsk! ha en trevlig påskhelg!; leva livets ~a dagar leva ett bekymmerslöst och trevligt liv
KONSTR.: ~ (för el. åt el. över ngn el. ngt), ~ (att+SATS)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. glaþer, äv. 'blank; ljus'; gemens. germ. ord; jfr glatt

2 som orsakar glädje {SYN. glädjande}: en ~ nyhet; ett omslagspapper i ~a färger
HIST.: sedan 1695; se glad 1

3 förtjust: ~ i sprit; ~ i fruntimmer
KONSTR.: ~ i ngn el. ngt
HIST.: sedan 1834; se glad 1

glatt adj., neutr. ~
• slät, blank och hal: glattfrusen; glattis; glattslipa; golvet var mycket ~ efter boningen; han strök henne över det ~a håret
BET.NYANS: spec. i biol. sammanhang som saknar hår: en växt med ~a blad; den ~a huden
IDIOM: (springa) för ~a livet (springa) så fort man kan
HIST.: sedan 1640; av lågty., ty. glatt; av samma urspr. som glad; i idiomet för glatta livet (1875) betyder glatt 'hel, fullständig', dvs. att man satsar fullständigt

Frihet är det bästa ting som sökjas kan all världen kring

To Liberty

Here's to our Goddes, Liberty,
Idol of bronze and stone!
May she awake to life some day
And let her charms be known.
.

Den 19 juni 1885 anlände frihetsgudinnan till Bedloe's Island i 214 lådor. Det tog fyra månader att sammanfoga de 350 delarna till den 46 meter höga statyn, som står på en 47 meter hög stensockel.
Egentligen heter statyn Liberty Enlightening the World och var en gåva från det franska folket, för att fira hundraårsminnet av USA:s självständighet.
Det var den välkände ingenjören Gustave Eiffel som utförde stommen till den välväxta damen, medan skulptören Frederic Bartholdi var den som ritade statyn.

Lycka

Feeling Great

Pat Scott

.

1 lyck`a subst. ~n
ORDLED: lyck-an

1 (varaktig) känsla av djup glädje och tillfredsställelse betingad av grundläggande förutsättningar i själva livssituationen {→sällhet}: lyckokänsla; kärlekslycka; moderslycka; tomtebolycka; hon fann ~n med en äldre man; rikedom betyder inte ~; ~n av att kunna läsa
BET.NYANS: om mer tillfällig glädje: barnens ansikten strålade av ~
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. lykka; av lågty. lücke, gelücke 'öde; lycka'; av ovisst urspr.

2 (gynnsamt) öde ofta tänkt som personligt verkande kraft: lyckodag; lyckosam; fiskelycka; jaktlycka; krigslycka; ~n log mot dem; pröva ~n och tag en lott!
BET.NYANSER: a) om enstaka gynnsam händelse: det var en ~ att de hade vinterdäck b) med mera framhävande av den handlande framgång, medgång: han hade ingen ~ med sig; hon gjorde ~ med sina sånger; bättre ~ nästa gång!
IDIOM: ~ till! må det gå bra för dig/er!; ~ns ost person som i hög grad gynnas av omständigheterna
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; se lycka 1

.

Det har talats en del om lycka i bloggosfären på sistone.
Ett ämne som i alla tider fascinerat människor. Hur många böcker, artiklar och essäer har inte skrivits om den eftertraktade lyckan. Kanske borde man börja med att definiera vad lycka är.

Visst ser den här grisen underbart lycklig ut — nu vet jag ju att man inte nödvändigtvis måste känna sig så euforisk som den här grisen uppenbarligen gör, för att vara lycklig. Själv värderar jag nog den stillsamma vardagslyckan högst, den som bara finns där utan åthävor. Den som är så lätt att missa därför att den, precis som en del människor, inte gör något väsen av sig.

.

Lyckan kommer sakta

med morgonens susning

i sovande snår,
lyckan glider undan i lätta

molnbilder över djupblå

djup,
lyckan är fältet som

sover i middagens glöd
eller havets ändlösa vidd

under baddet av lodräta

strålar,
lyckan är maktlös, hon

sover och andas och vet

av ingenting ... .
...................... Edith Södergran,

.................... Smärtan (i Dikter, 1916)

Åldern eller spöken?

De vackra fibblorna fäller ihop sig och står huttrande på slänten. Också jag har fällt ihop mig — i alla fall har jag fällt ihop, och ställt ifrån mig, hjärnan — fast på sluttningen befann jag mig bara tillräckligt länge för att fotografera några av mina favoriter, fibblorna.
Det har varit en inomhusdag — kanske är det syre-brist som gjort mig slö och glömsk. När jag väl ryckte upp mig och skulle skanna en bild, hittade jag inte bilden. Den fanns på mitt arbetsbord häromdagen, men i dag är den som bortblåst. Efter en timme gav upp letandet och började funderade över vilken annan bild jag kunde illustrera inlägget med. En timme till och jag hittade en bra bild — inlägget skrev jag häromdagen, så det var bara att plocka fram och trycka på "publicera". Trodde jag! Inlägget har gått upp i rök.
Dags att sätta sig med en god bok. Trodde jag! Kom på att jag glömt att göra en sak som jag inte kunde skjuta upp eller ignorera. Nu är det avklarat och jag undrar hur många andra saker jag glömt eller förträngt.

Nordiska museet

The Attic of a Museum

Etienne Bouhot

1780-1862

Vill du hamna på museum? (Om än bara i ett förråd) I så fall kan du berätta om allt du gör nu på lördag och mejla till museet.

Nordiska museet är nog det museum jag varit allra mest på. Det började i småklasserna, när vi var där med skolan och jag vann ett årskort i en tävling där man skulle svara på diverse frågor. Så blev jag en trogen besökare, både på fritiden och under utbildningen när jag ofta var där och kikade på deras textilier.

Hänförande vackert

och förfärande kallt

Jag är definitivt ingen morgonmänniska — att väcka tuppen överlåter jag åt andra — frukost äter jag i regel vid nio-tiden. Fast på sommaren är ju klockan egentligen bara åtta när vi låtsas att hon är nio, och solen har inte hunnit värma upp naturen. I morse var det 12° när det var dags för frukost. Men vi som är uppvuxna med den nordska sommaren vet att det snart blir varmare och är beredda på att skala av lager efter lager allteftersom solen stiger på himlen.
Medan en del av mina vänner klagar över den svenska sommaren — och somliga till och med har emigrerat till tropikerna — så älskar jag den nordiska ljusa, ofta svala och för det mesta oberäkneliga sommaren. Min enda sorg är att jag inte orkar vara uppe dygnet runt och njuta av denna förtrollande årstid.

En aklejrutas återkomst

Dags att klippa gräset vid verksta'n. Efter två rundor på ägorna slutar klipparen att klippa — en rem har gått av.
Eftersom trädgårdstjänst hade lunchstängt, besiktigade jag ägorna innan jag åkte hem. Till min stora glädje ser jag en hög växt med skära blommor vaja på sluttningen ned mot älven. En aklejruta! När jag köpte huset fanns den där bland liljekonvaljerna, men så en dag några år senare var den borta — och det är nog minst tjugo år sedan jag såg den senast.
Tyvärr blåste det rätt ordentligt och det var lögn att få en bra bild av blomman.
Aklejrutan är sällsynt och finns bara i södra Sverige, så jag förmodar att någon för länge se'n odlat den som prydnadsväxt, och att den se'n gett sig iväg på egen rot.

Inte bara jag uppskattar rutan — ett antal olivgröna guldbaggar (tror jag) åt lunch på restaurang Rutan.

The Lilac Tree

Varje år i syréntider kommer jag att tänka på den söta sången "The Lilac Tree", som finns bland min mormors efterlämnade noter.

The Lilac Tree

A little boy and a little girl,
In an ecstacy of bliss,
Said the little boy to the little girl,
"Pray give me just one kiss."
The girl drew back in great surprise,
"You're a stranger sir," said she,
"And I will give you just one kiss
When the apples grow on the lilac tree!"

The boy felt very sad at heart,
She was the only one;
The girl felt quite remorseful
At the terrible wrong she had done.
So bright and early on the very next morn,
He was quite surprised to see
His little sweetheart standing in the garden
Tying apples on the lilac tree.

............................ George H. Gartlan

Grattis Harriet

Harriet Beecher Stowe

1811-1896

.

Idag är det 199 år sedan Harriet Beecher Stowe föddes. Mest känd är hon nog för sin bok "Onkel Toms stuga". En bok som i dag, på grund av sina stereotyper, inte betraktas som helt rumsren. Stackars Harriet, hon skulle nog ha blivit förtvivlad om hon vetat att eftervärlden skulle komma att betrakta henne som rasist! Hon, som när hon bodde i Ohio, gömde slavar som var på flykt till nordstaterna.
Hon var kanske inte kvinnosakskvinna, i den bemärkelse man lägger in i ordet i dag — men hon förespråkade utbildning för flickor. Hon var filantrop och hennes författarskap brett, hon skrev läroböcker, böcker om hemmets skötsel och barnuppfostran förutom artiklar om slaveriet, religiösa frågor och könsroller.
Min favoritbok är "Poganuc People" från 1878 — och då menar jag inte bara bland hennes böcker, utan en favorit bland alla böcker jag läst. Boken har ett skenbart händelselöst förlopp, som många finner påfrestande — men jag njuter av.

Hört på radio

Sevärdighet

Vi skrattar

när amerikanare och engelsmän säger ripsmatta rug

Kone som skjærer brød 1879
Christian Krogh, 1852-1925

eller Swedish limpa loaf


men själva säger vi CD-skiva utan att blinka!

Äta bör man annars dör man

äter gör man ändå dör man

Hagdahls kokerska

Vi åker alltid till samma plats. Det är en bondgård, som ligger en mil från stan. En f.d. elev till pappa är bonde där, och i hans skog fyller vi våra korgar. Samt våra magar med medhavd matsäck. Det där sista skulle jag egentligen inte ha skrivit. Pappa påstår nämligen, att om ungarna i skolan får i uppsatsämne att skriva om en utflykt, så rör sig hela uppsatsen huvudsakligen om matsäckssmörgåsarna och deras uppätande. Pappa brukar därför för säkerhets skull, innan skrivningarna börjar, ropa med hög röst:
- Ät upp era smörgåsar, innan ni går hemifrån!

.... ur Britt-Marie lättar sitt hjärta

.................... av Astrid Lindgren

Vilket gott förslag! Jag skulle önska att fler människor följde det rådet.
Jag tycker det är minst sagt märkligt att man måste påpeka att man åt si och så många rätter och hur gott det var. Man får väl ändå förmoda att maten var god (och förmodligen för riklig) om man går ut och äter eller är bortbjuden. Det känns som om man inte har något bättre att skriva om — eller tala om — om man måste fördjupa sig i mat och dryck.

Det är säkert djupt rotat det här med mat — att ha råd att äta har varit, och är, fint. Så sent som på 60-talet tittade min väninnas farmor på mig och sa' till min kompis: "du ska äta så att du blir lika fin som em". Jag var inte alls trakterad!

Långt senare deltog en annan kompis i en konferens i Afrika. Denna kompis var inte fet, med avgjort i rundaste laget — men när de afrikanska kvinnorna hörde att hon var gift, blev de förvånade över att hon som var så mager hade "blivit" gift!

När våra barn skrapar sig på knäet tröstar vi med en glass. När de får bra betyg firar vi med en bakelse. Inte konstigt att allt vad vi gör är kopplat till mat.

Visst ska mat vara hälsosam och god — men varför denna fixering och detta överflöd?
Kommer Karin hit så tänker jag baka chokladbiskvier- — men jag förutsätter att hon kommer för att träffa mig, och tänker inte ägna dagar åt att förbereda de måltider vi ska intaga.
Jag tycker att det är både långtråkigt och provoceran-de att läsa och höra om kulinariska excesser. Och då talar jag inte om nobelmiddagar och prinsessbröllop- — för då saknar jag helt enkelt ord för att beskriva omoralen.

Surt ute och surt i sinne

Dagsregn

.

Precis som Pettas så långleds jag — fast för henne har det visst gått över — jag är segare än seg. Har tagit en million, eller däromkring, bilder som jag inte har or-kat gå igenom, läser nästan lika många böcker sam-tidigt — vilket inte rekommenderas. Tänker blogga om dem alla, men låter bli eftersom jag inte kan be-stämma om vilken bok jag ska börja skriva.

.

Vilket är samma anledning till att jag inte bloggar överhuvudtaget — vet inte vilket av mina inlägg jag ska börja med. Kanske med något av de grinigaste...
För grinig är jag, eftersom det är första dagen på två veckor som det är för kallt och vått för att sitta ute. När jag borde vara glad över att jag har kunnit sitta ute så mycket.
Tror bestämt inte att jag har något mer att gnälla över — det är lite grann som när man har mycket att göra, skriver man en lista så blir man förvånad över att den inte blir längre.

Tornseglare

Tradition

Vissa traditioner behöver ingen tid alls för att bli en tradition. I dag kom älsklingen ut till oss på trappen och frågade efter sin stol. Klart att jag gick, nej sprang, efter den.