Mina japanska vänner tyckte att jag skulle lära mig japanska. Varför inte tänkte jag, deras engelska är oftast usel, så det skulle vara praktiskt. Så en av dem skrev ned alfabetet åt mig — 54 tecken om jag inte minns fel. (Ja, jag vet, det heter inte alfabete när det rör sig om japanska tecken, men de säger faktiskt så själva). Så jag lärde mig tecknen och jag lärde mig några av de vanligaste orden. Så satt jag en dag och bläddrade i en japansk bok, och upptäcker att det fanns massor av tecken som jag inte kände igen. Frågar vad de är för tecken och får reda på att det finns två alfabeten till, som man måste kunna för att läsa japanska.
Det var där mina japanska studier slutade.
Åh så fin du är i kimono, med blonda flätor och allt!
SvaraRaderaNu blir jag nyfiken, har du rest eller bott i Japan?
Jag vet att det finns ett fonetiskt alfabet som gör det möjligt att skriva västerländska ord på japanska, och så finns det ett skriftspråk som är daterat innan de importerade de kinesiska tecknen...finns det ytterligare något?
Instämmer i Christinas fråga om du bott i eller rest till Japan? Att lära sig japanska och även kinesiska verkar väldigt komplicerat.
SvaraRaderaHej em! Härligt foto på dig och dina japanska väninnor. Jag hade en japansk brevvän en gång, Katuko. En kollega till mig gifte sig med sin brevvän och nu bor de här i Tiveden med sina tvillingflickor.
SvaraRaderaBlondin med kimono ser väl lika märkligt ut som blondin med sari eller japanska i vingåkersdräkten.
SvaraRaderaNej, jag har aldrig varit i Japan men har rätt många japanska vänner.
Det finns tre teckensystem
- Hiragana
- Katakana
- Kanji
Just nu minns jag inte så mycket av vilket som är vilket, det jag lärde mig representerar ljud, ma, mu, mi, mo. Om man tänker efter så är många japanska ord/namn uppbyggda konsonant-vokal, to-yo-ta.
Så finns det tecken som kommer från kinesiskan som representerar ett föremål eller företeelse.
Wikipedia kan det bättre än jag http://sv.wikipedia.org/wiki/Japanska.
Har du ingen kontakt med Katuko längre, Maggan?
Ibland undrar jag vad det blev av folk jag hade kontakt med som barn och tonåring.
Tjejen i mitten på bilden gifte sig med en dansk - men då var det han som flyttade till Japan.
Margaretha