onsdag 27 januari 2010
Hjärnans outgrundliga krumsprång
.
Jag vet, jag har talat om associationer förut — det fascinerar mig hur hjärnan ta'r ledningen och kan förflytta mig i tid och rum.
Kanske inte riktigt varje morgon, men väldigt ofta när jag går efter tidningen, lyfts jag tillbaka till skoltiden — och beroende på årstiden minns jag olika episoder på min skolväg. Vid det här laget har jag ju hunnit så långt i livet att jag har upplevt många fler mornar då jag inte varit på väg till skolan, ändå är jag mentalt på väg till skolan var och varannan dag.
Dagern i ett rum är också något som får hjärnan att fiska upp minnen som jag trodde var förlorade. I dag förstärktes minnet av en smak — vinterljuset i kombination med "spicy matrimonial squares" flyttade mig till ett kök i Winnipeg. En kaka som bakades ofta där och då.
Och så leder ett minne till ett annat, och innan jag vet ordet av så har jag färdats runt halva jordklotet och umgåtts med människor jag inte tänkt på, på år och dag.
Ska genast använda mina sista dadlar till denna p-kaka!
SvaraRaderaSnygg servett, den känner jag igen!
kram från Mette
Mette,
SvaraRaderaSka försöka få tag på mer dadlar - det är svårt här. Förr kunde vi skicka efter urkärnade - men den firman har pensionerat sig. Ska leta på nätet.
Ja visst är den snygg!
kram,
Margaretha