Det tycks vara gott om katter i bloggvärlden, och i dag när jag tittade på Lilla Ekens vackra kattbilder kom jag plötsligt ihåg en episod i bekantskapskretsen.
Erik kom hem från skolan och frågade om han fick köpa en kattunge av en klasskamrat.
"Hur mycket kostar den" frågade hans mamma.
"Tjugofem kronor".
"Det var det värsta, då måste vara en raskatt". (Det här var länge se'n – och på landet).
"O ja," sa Erik, " du ska se hur den rasar och leker."
Ha ha ha... tack, nu har jag fått morgonens första skratt. :-)
SvaraRaderaSka vid tillfälle köpa någon av böckerna du berättade om, så återigen stort tack för tipset. .-)
/I.
När jag såg närbilden på kissen i min bloggföljarruta så fattade jag först inte alls vad det var. Det såg ut som något litet, naket, nyfött...
SvaraRaderaMen det var nosen på en njutarkatt av rang.
Lilla Eken,
SvaraRaderaJa, jag tycker det är jätteroligt, men har förstått att en del, i synnerhet yngre, personer inte använder ordet rasa i den betydelsen. De tittar lite undrande på mig när jag sitter där och kluckar.
Mira,
Javisst, den ädlaste bland ädla njutare! Man kan gå i spinn för mindre.
Margaretha